System: Precisionsklöver

Ursprung: Precionsklöver är en utveckling av C C Wei av tidiga starka klöversystem som exempelvis Neapelklövern. Wei införde en serie konventionella frågebud för att effektivisera den fortsatta budgivningen efter det starka öppningsbudet 1♣. Precionsklöverns stora genombrott var vid VM 1969 och kom därefter att spelas och utvecklas av bland annat det legendariska paret Garozzo-Belladonna.

Skapat datum: Denna beskrivning baseras i huvudsak på Eric Jannerstens böcker Precisionsklövern (3:e upplagan 1976) och Avancerad Precision (1972). Precionsklöver som system skapades i slutet av 1960-talet.

Syfte: Den grundläggande tanken i Precionsklöver är kaptensprincipen, d v s att den starka handen - som alltid öppnar med 1♣ - med hjälp av frågebud skall kunna erhålla all nödvändig information för att fastställa rätt slutbud.

Beskrivning:

Öppningsbud

Den fortsatta budgivningen efter alla öppningsbud utom 1♣-öppningen är tämligen naturliga och varierar sålunda starkt från par till par (och mellan tidsepoker). Den konventionella budgivningen efter öppningsbudet 1♣, frågebudgivningen, kommer dock nedan att gås igenom i viss detalj eftersom detta är systemets kärna och särart.

Ett handvärderingssystem som ymnigt används i Precisionsklöver är kontroller. Ess representerar två kontroller och Kung är en kontroll.

Svar på 1♣- öppningen

Den fortsatta budgivningen efter 1♣-öppningen och dess omedelbara svar kan delas in i två grupper, antingen kan öppningshanden initiera en konventionell frågesekvens eller så kan budgivningen övergå i att vara i huvudsak naturlig. Likaså kommer den fortsatta budgivingen att bero på om svarshanden kan avge ett direkt positivt svar eller om denne avger det oftast negativa 1♦ svaret.

Efter det negativa svaret 1♦ bjuds enligt

Efter positiva svar (1♦-2♦) finns följande direkta frågebud att tillgå:

Övriga frågebud uppkommer i senare lägen av budgivningen och finns beskrivna i tämligen stor detalj i nedanstående text.

Alfa-frågan

Alfa-frågan, d v s när öppningshanden bjuder en ny färg efter svarshandens positiva svar, frågar efter längd i frågefärgen samt antal kontroller (ess=2, kung=1) och besvaras enligt nedan:

Den upprepade Alfa-frågan besvaras enligt skalan:

Beta-frågan

Efter inledningarna 1♣-1♥ och 1♣-1♠ kan den starka handen Beta-fråga med 1NT. Beta-frågan frågar efter antal kontroller och svarshanden visar dessa stegvis med 2♣ lovandes 0-2, 2♦=3, 2♥=4, etc. Efter svar kan öppningshanden Teta-fråga på 2-tricksnivån, övergå till naturlig budgivning med 2NT eller ny färg på 3-läget. Återkommer öppningshanden direkt i svarshandens färg så är detta en Gamma-fråga.

Öppningshanden kan även efter det att svarshanden visat "det omöjliga avslaget" Beta-fråga genom att bjuda partners singelfärg. Svarsskalan är densamma, 0-2/3/4/etc.

Teta-frågan

Efter besvarad Beta-fråga kan öppningshanden fortsätta med en Teta-fråga, d v s fråga efter färgkvalité. Svaren är som följer:

Efter negativt svar (1 steg) blir budgivningen och efter positivt svar spikas färgen som trumf och ny färg är Epsilon-fråga.

Gamma-frågan

Gamma-frågan frågar efter kvalitén på svarshandens färg (H=A, K eller D). Observera att denna fråga behöver inte komma omedelbart utan kan föregås av exempelvis Alfa- eller Beta-fråga (dock är fråga i svarshandens färg efter en positivt besvarad Alfa-fråga Epsilon och inte Gamma). Svaren på Gamma-frågan är:

Delta-frågan

Delta-frågan spikar färgen som trumf och frågar efter antal kontroller, svarshanden visar dessa stegvis med 1 steg lovandes 0-2, 2 steg = 3, 3 steg = 4, etc. Den lågfrekventa Delta-frågan avges som ett direkt hopp i ny färg efter svarshandens positiva färgsvar.

Epsilon-frågan

Efter ett positivt svar på en Alfa-fråga, d v s svarshanden har visat Dxx eller bättre i frågefärgen och därmed etablerat den som trumf, så kan öppningshanden fråga efter kontroll i ny färg. Epsilon-frågor används även Gamma-fråga. Svaren på Epsilon-frågan är

En Epsilon-fråga kan följas av Epsilon-frågor i ny färg eller en direkt upprepad Epsilon-fråga vilken önskar klarläggande huruvida kontrollen är i form av honnör (1 steg) eller kortfärg (2 steg). Om frågaren efter Epsilon-fråga i två färger återkommer med en tredje Epsilon-fråga i den första frågade färgen, ex

Så är denna upprepade Epsilon-fråga en undran om svarshanden har extra eller kompletterande kontroll(er) i färgen och besvaras enligt

Zeta-frågan

Zeta-frågan infinner sig efter svarshandens negativa 1♦ svar. Om nu öppningshanden hoppar till 2♥ eller 2♠ så frågas efter färgkvalité i färgen. Svarsskalan är

Den fortsatta budgivningen efter en Zeta-fråga är beroende på om svaret var negativ (1-3 steg) eller positivt (4-8 steg). Efter negativt svar är ny färg ny Zeta-fråga men efter positivt svar är ny färg Epsilon-fråga. Öppningshanden kan efter ett negativt svar på Zeta-frågan spika denna som trumf genom att hoppa i ny färg, detta blir då en Epsilon-fråga eller genom att bjuda om sin färg vilket spikar färgen och initierar kontrollbudgivning.

Notera att efter inledningen 1♣-1♦ så är ett direkt hopp till 3♣/3♦ utan ett naturligt utgångskrävande bud.

Eta-frågan

Eta-frågan används efter "det omöjliga avslaget", d v s det fall då SH visat 8+ och (4441) genom att först bjuda 1♦ och sedan hoppa i färgen närmast under singelfärgen (sang med singel i partners färg). Eftersom öppningshanden vet svarshandens exakta fördelning så undersöker ny färg (Eta-fråga) kvalitén på denna. Svarsskalan är

Efter besvarad Eta-fråga kan nya Eta-frågor ställas eller så kan öppningshanden Beta-fråga genom att bjuda svarshandens singelfärg. Eta-frågan etablerar normalt färgen som trumf, även om undantag givetvis förkommer.

Jota-frågan

I tre lägen efter det att budgivningen inletts med 1♣-1NT-2♣ så kan öppningshanden fråga efter hur en visad 2-3 korts högfärg ser ut (svaren 2♦,3♣ och 3♦):

Fortsatt budgivning efter 1♣-1NT

Den fortsatta budgivningen efter det positiva svaret 1NT är i princip densamma som efter övriga positiva svar med skillnad att den starka handen kan högfärgsfråga med 2♣. Svaren på denna fråga är:

Efter 2♦-svaret kan öppningshanden övergå till naturlig budgivning genom att bjuda något annat än 2♥ eller 2♠ enär dessa bud frågar hur färgen ser ut (Jota-fråga). Efter svaren 2NT och 3♣ är reläbudet Beta-fråga och senare högfärgsbud, liksom andra direkta högfärgsbud. Bud i visad 4-kortsfärg är givetvis Eta-fråga och senare bud i de fall trumf hittats är Epsilon.

Störd budgivning

Efter 1-lägesinkliv bjuder svarshanden

Bjuder öppningshanden ny färg på2-läget så är detta Teta-fråga i övrigt så övergår budgivningen till att vara naturlig (d v s även höjningar av eventuella 1-lägesbud av svarshanden).

Efter 2-lägesinkliv bjuds enligt skalan:

Efter 3-lägesinkliv bjuds:

Variationer: Det finns antagligen lika många variationer på Precionsklöver som det finns par som säger sig spela systemet i fråga. De flesta variationerna återfinns i den fortsatta budgivningen efter öppningsbuden 1♦ och uppåt men även i urvalet av vilka frågebud efter 1♣-öppningen som används. Mycket vanligt är att inkorporera svaga sangöppningar i 1♦-öppningen och eventuellt ändra styrkeintervallet på 1NT till 14-16 eller kanske vanligare 15-17. Det förekommer även att Marmic-händerna stoppas in i 1♦-öppningen så att man får rum med fler spärrande 2-öppningar.

Att låta öppningsbudet 2NT visa 22-23 anses numera vara mycket gammalmodigt och denna typ av hand inkorporeras oftast i 1♣-öppningen eller eventuell Multiöppning på 2-läget.

En variant använd i bland annat Morotsklövern för att förhoppningsvis oftare få spelföringen på den starka och mindre beskrivna handen är att stuva om de positiva svaren efter 1♣-öppningen, exempelvis låta 1♥ visa 8+ och balanserad hand, 1♠ = 8+ och 5+korts hjärter, 1NT = 8+ och 5+korts spader, 2♣ = 8+ och 5+korts ruter och slutligen 2♦ = 8+ och 5+korts klöver.

Under 1990-talet har det i starka och dubbeltydiga klöversystem blivit alltmer populärt att flytta den trefärgsvisande 2♦-öppningen till 2♥, budet blir då dels naturligt men framför allt betydligt aggressivare eftersom mothandsbudgivningen blir svårare.

Länkar:

Version & datum:

1 - 2002-01-12

Beskrivet av:

Christer Enkvist