1

(John Gerber, Houston, USA) 4♣ frågar efter ess och besvaras precis som Blackwood stegvis:
4♦	0 ess, alternativt 0 eller 4 ess.
4♥	1 ess
4♠	2 ess
4NT	3 ess
5♣	4 ess, alternativt 4♦.
Frågaren kan fortsätta att fråga efter antalet kungar med närmaste lediga bud. I Sverige används dock ofta 5♣ konventionellt som fråga efter kungar: 4 och 5♣. Olika regler finns för att fastställa när 4♣ är naturligt och när det är Gerber. Den bästa regeln torde vara: 4♣ är Gerber som hoppande bud eller när en trumf har överenskommits. 1 vårt land används Gerber oftast bara direkt på 1N eller 2NT-öppning Gerber kan givetvis användas med trumfkungen som ett femte ess: Key Card Gerber. Extended Gerber (JA Fink, Ohio, USA) innebär att 4♣ frågar efter antalet kontroller (ess 2, kung 1). Svaret 4♦ visar 0-1, 4♥ 2, 4♠ 3 och 4NT 4 kontroller. Med 5 eller fler kontroller subtraherar svararen 5 (eller 10) från antalet och svarar på samma sätt. Efter svaret 4♦ frågar närmaste bud om exakta antalet. Efter 4♦-4♥ visar 4♠ 0 (eller 5 eller 10) och 4NT 1 (6, 11) kontroller. Super Gerber (R Goldman, USA) När en lågfärg bestämts som trumf, direkt eller indirekt, frågar lägsta lediga färgbud efter ess. Svaren på Super Gerber är:
1 steg		0 eller 3 ess
2 steg		1 eller 4 ess
3 steg		2 ess
4 steg		2 ess plus extravärden utanför trumfen.
5 steg		2 ess plus renons
högre		1 ess plus renons

Kvantitativ Blackwood

(Mats Nilsland) När 4NT är kvantitativt och svararen vill acceptera inviten, visar han antalet ess på femläget. Därefter är partnerns 5NT slutbud.

Vill svararen på 4NT föreslå en färg som trumf hoppar han till sexläget i färgen.

Renons med Blackwood

Rose-Gardener föreslog att 6♣ visar ett ess plus renons, 6♦ två ess plus renons, etc.

Jordan-Robinson föredrog 5NT för att visa två ess och renons, 6 i färg under trumf visar ett ess och renons i hoppfärgen. 6 i trumf visar detsamma men att renonsfärgen ligger över trumffärgen.

Jeff Rubens föreslog att bud på sexläget visar ett ess och renons enligt ovan Med minst två ess förnekar svararen först två ess och när frågaren därefter lägger av (då ju två ess fattas) på femläget visar svararen renonsen på sexläget.

I Sverige är det vanligt att man hoppar i renonsfärgen med två ess plus renons, och hoppar i trumf om renonsen ligger över denna.

När man tidigare visat stark hand (exempelvis med stark tvåöppning) visar hoppbudet tre ess och renons och som svarshand till en stark hand visar hoppbudet endast ett ess.

Super Blackwood

I situationer där 4NT skulle ha varit naturligt frågar lägsta lediga färgbud efter ess. Essfrågan besvaras stegvis som vanlig Blackwood. Därefter kan frågaren fortsätta med 5NT som kungfråga.

Blackwood 4 - 6 Ess

(Nilsland-Ofsén) När ingen trumf har fastställts är 4NT Blackwood med 4 ess eller Kvantitativ Blackwood (se detta). I normala fall är 4NT 5 ess Blackwood. När ena handen visat en jämn hand och den andra handen visat minst 5-5-fördelning används 6 ess Blackwood.

Svaret 5♣ visar då 0 eller 4 ess, 5♦ 1/5, 5♥ 2/6 och 5♠ 3 ess.

Kungarna i långfärgerna blir ess.

Smith-Bennet

(Även kallad Norman 4NT) 4NT frågar samtidigt efter ess och kungar varvid kung räknas som en halv, ess som en poäng.

Svaret 5♣ visar högst 1 poäng, 5♦ 1,5, etc.

San Fransisco är en liknande variant, där ess räknas som 3 och kung som 1 poäng. Svaret 5♣ visar färre än 3 poäng, 5♦ visar 3 poäng, 5♥ 4 poäng, etc.

Med fördel kan startpunkten ändras till exempelvis 5 poäng när svararen lovat viss styrka i budgivningen

Reducerad Blackwood

Används ofta bara när lågfärg är trumf. Idén är att svaret på 4NT inte skall passera 5 i trumf, så att slam måste bjudas utan tillräckligt antal ess.

Svararen förutsätts ha minst ett ess. Konventionen används därför inte om frågaren visat en stark hand, exempelvis med en tvåöppning.

Svar på 4NT enligt reducerad skala: 5♣ (0)1 ess. 5♦ 2 ess, 5♥ 3 ess, 5♠, 5NT 5 ess.

Mini-Blackwood

(Baby Blackwood) 3NT används som essfråga. Konventionen används i regel bara i speciella situationer.

Acols 4NT-öppning

Frågar direkt efter ess. Svaret 5♣ förnekar ess. Med ett ess bjuds essfärgen (6♣ med klöveresset) och med två ess svaras 5NT.

Frågaren fastställer därefter slutbudet direkt.

Super Göthe

(Hans Göthe, Stockholm) I stället för 4NT frågar budet närmast över 4 i trumf efter ess. Om exempelvis hjärter är trumf blir budet 4♠ essfråga och 4NT i stället kontrollbud i spader.

Kan även användas endast som hoppande bud.

Efter svar på essfråga

Vissa konventioner finns också efter svaret på essfrågan. Bud i nya färger spelas ofta som fråga efter tredjekontroll i färgen. Sjöbergs 5NT innebär att 5NT inviterar till storslam och lovar att alla förstakontroller finns. Svararen skall emellertid inte redovisa antalet kungar utan i stället kontrollbjuda sina andrakontroller eller speciellt viktiga kontroller. Barons trumffråga innebär att färgen närmast under trumfen på sexläget frågar efter trumfdamen. Svararen skall bjuda storslam med trumfdamen, och eljest slå av med lillslam. Konventionen förekommer även utan essfråge-inledning. Överföring till 5 5aug. När trumffärgen passerats genom svaret på essfrågan är det brukligt att ett ledigt bud under 5 Sang (i regel 5♠) ber svararen bjuda 5NT. Frågaren tänker i regel passa, men denna variant kan också användas för att få ytterligare precision i storslamsbudgivningen. Blackwood OFMA (Nilsland-Ofsén) innebär följande metoder efter svar på Blackwood 5 ess: Exempel med spader som trumf: 4NT-5♦
5♥	Närmaste bud är allmän invit som ber svararen kontrollbjuda kungar eller med 5NT visa dam i frågarens sidofärg.
5NT	Allmän invit och fråga efter antal kungar. Om lågfärgstrumf passerats med svaret på 4NT är 5NT dock slutbud!
6♣	Näst närmaste lediga bud är trumfdamsfråga. 6NT är positivt svar. Lediga bud (6♦, 6♥) visar extra längder.
6♦/♥	Andra lediga bud som inte är alternativa trumfförslag frågar efter tredjekontroll. Äkta kontroll visas med 6NT, stöldkontroll med storslamsbud eller ledigt bud på sexläget.
Säkert har många annorlunda metoder.

Byzantine Blackwood

(J H C Marx, England) Komplext slaminstrument eftersom 4NT samtidigt undersöker ess, honnörer i trumf (nyckelfärgen) samt ibland honnörer i andra färger som är naturligt bjudna. Nyckelfärg: I flertalet fall finns endast en nyckelfärg, den överenskomna trumfen. I två fall finns emellertid två nyckelfärger: när en sidofärg bjudits av båda spelarna eller när partnern till en sanghand visat två färger. Halvnyckelfärg: När endast en nyckelfärg finns kan en annan bjuden sidofärg bli "halvnyckelfärg". Om flera sidofärger är bjudna kan endast en bli halvnyckelfärg. Generellt sett bör längsta färg och vid lika längd den först bjudna gälla som halvnyckelfärg. Övriga regler: Kungar som visas skall tillhöra antingen kategorin nyckelfärg eller halvnyckelfärg. Högst en kung får "ersätta" ett ess. Damer får bara visas om de hänger samman med en kung. (Knappast någon jämställdhet!) För att skilja på nyckel- och halvnyckelfärg sätter vi honnörer i den sistnämnda inom parentes. Högst två färger får vara nyckel- eller halvnyckelfärg. Svar på 4NT (med en nyckelfärg):
5♣	0 eller 3 ess eller EEK.
5♦	1 eller 4 ess eller EEEK.
5♥	2 ess eller EKD eller EK(K).
5♠	EEKD eller EEE(K).
5NT	EEEKD, EEEEK eller EE(K).
Svar på 4NT (med två nyckelfärger):
5♣	0 eller 3 ess eller EEK.
5♦	1 eller 4 ess eller EEEK.
5♥	2 ess eller EKD eller EKK.
5♠	EEKD, EEKK eller EKDK
5NT	EEEKD, EEEKK, EEEEK, EEKDK eller EKDKD.
Med lite träning framstår allt i ett klarare ljus, enligt Kelsey!

Frågebud och kontrollbud

Culbertsons färgfrågebud

(Ely Culbertson) Ett bud i ny färg på fyrläget när trumfen är fastlagd eller ett hopp som samtidigt fastställer trumffärgen är frågebud. Frågebuden utvecklades i början av 40-talet och har sedan modifierats litet.

Främst gäller färgfrågan kontroll i frågefärgen. Ett positivt svar visar antingen förstakontroll (ess eller renons) eller andrakontroll (kung eller singelton) plus en sidokontroll.

Negativt svar:

Utan någon förstakontroll bjuder svararen trumfen på lägsta nivå. även med andrakontroll.

Positiva svar:

a) med andrakontroll i frågefärgen och trumfesset - hopp i trumf.

b) med andrakontroll 1 frågefärgen och förstakontroll i en sidofärg - bjud sidofärgen utan hopp.

c) med förstakontroll i frågefärgen - höj denna ett steg.

d) med kontroll i frågefärgen och totalt två ess - bjud sang.

e) med kontroll och totalt tre ess - hoppa i sang.

Efter svar på det första frågebudet är bud i andra färger än trumf nya frågor. Efter negativt svar på första frågan besvaras en ny fråga på samma sätt som den första.

Efter positivt svar på den första frågan: Utan andrakontroll bjudes trumfen; med andrakontroll bjudes sang; med renons höjes färgen ett steg.

Frågaren kan också återkomma med ett nytt frågebud i samma färg. Efter tidigare avslag bjuder då svararen: Utan tredjekontroll trumffärgen; med andrakontroll sangbud; med tredjekontroll och ett ess bjuds essfärgen.

Efter positiva svar gäller frågan typ av kontroll. Efter sangsvaret som visar två ess besvaras en upprepad fråga negativt utan ess i frågefärgen.

Efter svar som garanterar esset frågar en upprepad fråga efter andrakontroll. När frågaren är stark, exempelvis efter en tvåöppning eller när partnern spärröppnat, besvaras frågebudet positivt med andrakontroll även utan sidoess. Svaret i sang visar andrakontroll.

Färgfrågebuden var länge populära i Sverige men numera använder de flesta hellre kontrollbudstekniken, som ger mer samarbetsmöjligheter.

Treldes frågebud

(John Trelde, Danmark) Frågebud av samma typ som Culbertson, men där svaren avges stegvis och i de första svaren ingår trumfkungen som ett femte ess. Det första frågebudet i ny färg kallas Alfa-fråga. Svaren på denna är följande:
1 steg	ingen kontroll eller 0 ess
2 steg	kontroll och 1 eller 4 ess
3 steg	kontroll, 2 eller 5 ess
4 steg	kontroll, 3 ess eller renons och 0 ess
5 steg	renons, 1 eller 4 ess
6 steg	renons, 2 ess
7 steg	renons, 3 ess
När frågaren är stark och svararen svag (t ex efter stark öppning och negativt svar eller spärrbud) visar första steget entydigt att kontroll saknas, andra steget kontroll med 0 ess, etc. Efter negativt svar kan frågaren avge en ny Alfa-fråga. Efter positivt svar blir däremot ett frågebud i ny färg Beta-fråga. Svar på denna:
1 steg	ingen kontroll
2 steg	Kontroll utan trumfdam
3 steg	kontroll plus trumfdam
Efter negativt svar på Beta-fråga kan frågaren avge en ny Beta och efter positivt svar blir ett nytt frågebud Gamma-fråga, som bara gäller nästa icke visade kontroll i färgen. Svaren på Gamma:
1 steg	ej kontroll
2 steg	kontrollen finns
Budet 4NT är vanlig essfråga efter negativt svar på Alfa. Efter positivt Alfa-svar är 4NT emellertid allmän slaminvit som frågar efter extra värden. Detsamma gäller 5NT, som då blir storslamsinvit. Trelde-frågebud beskrevs i "Dansk Bridge" nr 309-314.

Modifierad Smith

(John Trelde, Danmark) Kallas också "Selektiv Smith med variabel startpunkt". Finns i fyra former: 1. Normal Selektiv Smith. 4NT frågar efter ess och kungar i bjudna färger samt trumfdam. Ess räknas som 1 poäng, kungar och trumfdam som en halv poäng. Svaren beror på vilken styrka svararen visat i den tidigare budgivningen. Härvid används en s k startpunktsskala, som anger det normala poängtalet för olika bud. Svaren på 4NT: 5♣ färre poäng än förväntat, 5♦ förväntat poängantal, 5♥ en halv poäng mer än väntat, etc. 2. Selektiv frågesmith. Som frågebud men svaren beror både på kontroll och poängantal. Svaren:
1 steg	ingen kontroll eller färre poäng än väntat
2 steg	kontroll och precis det förväntade antalet poäng
3 steg	kontroll och en halv poäng extra
etc
3. Selektiv renonssmith. När frågebudet avges på en tricknivå högre än nödvändigt visas renons i färgen och svararen räknar bort eventuella poäng i färgen. I övrigt svaras som på normal selektiv Smith. 4. Selektiv autosmith. 1 särskilda fall räknas bara essen, trumfkung och trumfdam. Konventionen finns beskriven i "Dansk Bridge" nr 215-219.

Romerska frågebud

Föregångare till de moderna frågebuden i exempelvis Precision. Efter 1♣ och svar kan öppnaren i Romklöver avge en Beta-fråga genom att hoppa i färg. Svaren är följande:
1 steg	renons eller singel
2 steg	två eller tre hackor
3 steg	singelhonnör (E K D)
4 steg	honnör andra eller tredje
5 steg	fyra hackor
6 steg	honnör fjärde
7 steg	två honnörer
8 steg	två honnörer fjärde
9 steg	tre honnörer
1 detta sammanhang räknas endast ess, kung och dam som honnörer. Frågaren kan fortsätta med ny Beta-fråga (högre färg) eller Alfa-fråga (lägre färg). Svaren på Alfa-frågan:
1 steg	ingen kontroll
2 steg	singel
3 steg	renons
4 steg	kung
5 steg	ess

Australiensiska frågebud

Ungefär som Culbertsons frågebud. Australiensiska frågebud ingår i New South Wales System, som härstammar från Vienna-systemet. Färgfrågebuden är därför en naturlig del. Till skillnad från Culbertson skiljer man på äkta och oäkta kontroller när det är möjligt.

På färgfråga visas exempelvis singelton plus två sidoess genom att hoppa i lägsta essfärgen (om denna ej är trumf).

Rush-frågebud

(Courtland Rush, St. Joseph/USA) Del av Bulldogsystemet. Rush-frågebuden frågar efter antalet kontroller utanför frågefärgen. Ess räknas som 1 poäng, kungar som 0,5 poäng. Svaren:
1 steg	0, 0,5 eller 2,5 poäng
2 steg	1 eller 3 poäng
3 steg	1,5 eller 3,5 poäng
4 steg	2 eller 4 poäng
På hemmaplan har Alvar Stenberg använt Rush-frågebuden i STG-systemet.

Precisions frågebud

(C C Wei, New York) I standardutförandet av Precisionsklöver finns tre typer av frågebud. 1. Trumffråga. När öppnaren höjer svararens positiva färgsvar frågar detta efter färgens styrka. Svaren:
1 steg	ingen topphonnör
2 steg	en topphonnör femte
3 steg	två topphonnörer femte
4 steg	en topphonnör sjätte
5 steg	två topphonnörer sjätte
6 steg	tre topphonnörer
2. Kontrollfråga i ny färg efter trumffråga och svar besvaras:
1 steg	ingen kontroll
2 steg	tredjekontroll
3 steg	andrakontroll
4 steg	förstakontroll
5 steg	första- och andrakontroll
3. En tredje frågebudstyp blir det tal om när öppnaren hoppar i ny färg efter ett positivt svar på 1♣. Frågan gäller i första hand topphonnör i frågefärgen och ess i sidofärgerna. Svar:
Lägsta sangbud		ingen topphonnör, inget ess
Enkel höjning		topphonnör i färgen, inget ess
Ny färg		ess i färgen, ej topphonnör i frågefärgen
Hopp i färg		ess plus topphonnör
Hopp i sang		två ess men ingen topphonnör
Dubbel höjning		topphonnör plus två ess

Super Precision frågebud

(G Belladonna & B Garozzo) En utveckling av precisionssystemets frågebud. 1. Ny färg från öppnaren efter ett positivt svar på 1♣ är Alfa-fråga efter trumfstöd:
1 steg	ej stöd, minimum
2 steg	ej stöd, maximum
3 steg	stöd, minimum
4 steg	stöd, maximum
5 steg	fyrkortsstöd, maximum
Som godtagbart stöd räknas dam tredje eller bättre, som minimum en hand med 0-2 kontroller. En hand med 3 kontroller kan vara minimal eller maximal. 4 kontroller är alltid maximum. 2. Beta-frågan förekommer efter negativt svar på 1♣, när öppnaren hoppar i färg. Svaren följer Beta i Romerska frågebud. 3. Gamma-frågan i trumf, när öppnaren höjer svarsfärgen, är samma som i ordinär Precisionsklöver. 4. Delta-frågan förekommer efter sangsvar, när öppnaren hoppar i färg:
1 steg	xx, xxx
2 steg	Hx (honnör andra)
3 steg	Hxx
4 steg	Hxxx
5 steg	HH, HHx
6 steg	HHxx
Ytterligare frågebud har utvecklats av både Belladonna-Garozzo och andra experter.

Morotsklöverns frågebud

(Carrot Club) Efter den starka klöveröppningen finns i Morotsklövern frågebud av samma typ som i exempelvis Super Precision.

De skiljer sig från Precisionssystemets på några punkter. Efter positivt färgvisande svar på 1♣ är reläbudet Alfa-fråga efter kontroller och extralängd. På flertalet Alfa-frågor svarar man billigaste bud med 0-2 kontroller, med 3-4 kontroller berättar man mer om sin hand.

Beta- och Gamma-frågebuden skiljer sig inte så mycket från tidigare beskrivna. Däremot finns i systemet speciella frågebud (SAB, ATAB och SEAB) för att lösa problemen med trefärgade händer.

Kontrollbud

(S Lenz, R F Foster, G Reith, E V Shepard, USA) Alltsedan 1929 då Sidney Lenz presenterade idén till kontrollbud i slambudgivningen har dessa av experterna ansetts vara det förnämsta hjälpmedlet i slamundersökningen.

Ett kontrollbud visar intresse för slam och "kontroll" i den bjudna färgen.

Många föredrar att endast kontrollbjuda i naturlig ordning, d v s förstakontroll före andrakontroll, men den moderna skolan - populariserad genom italienarnas framgångar förordar ekonomisk kontrollbudgivning, d v s att kontrollerna visas nerifrån.

Genom samarbete med kontrollbud i sidofärgerna kan man utröna huruvida motståndarna kan ta två snabbstick i en sidofärg eller ej. Dessutom fungerar kontrollbudgivningen ofta som en förlängning av den tidigare budgivningen. Genom att återgå till trumfen kan en spelare begränsa sitt slamintresse (visa dålig spelstyrka, tveksamhet om trumffärgens kvalitet, etc.). Genom att fortsätta kontrollbjuda kan han visa positivt intresse för slam.

Normalt kombineras kontrollbuden med 4NT som essfråga men andra kombinationer förekommer, t ex med 4NT som vilande eller allmänt positivt.

Det första kontrollbudet kan vara en slaminvit (och fastställer då trumfen) eller ett sätt att acceptera en konventionell slaminvit.

Många skiljer på aktiva och passiva kontrollbud. Man menar att frivilliga kontrollbud och sådana som höjer tricknivån är aktiva, medan neutrala bud (under lägsta trumfnivå) ibland kan vara obligatoriska och passiva.

Företrädare för denna metod var bland annat vårt Morotsgäng.

Den italienska metoden innebär att man kontrollbjuder ess, renonser, kungar och singeltons buller om buller, så länge det bara gynnar budgivningens ekonomi.

Om en färg hoppas över i en kontrollbudsserie enligt italienska modellen förnekas kontroll i färgen. Om partnern därefter bjuder nytt positivt bud i annan färg, garanterar han också kontroll i den överhoppade färgen.

Flertalet accepterar numera den ekonomiska kontrollbudgivningen, dock utan att driva den till sin spets i sa hög grad som sker med italienska kontrollbud.

Övriga slamkonventioner

Culbertsons 4-5NT

(Elly Culbertson, USA) Culbertson presenterade denna konvention 1933, tre år innan de första utkasten till färgfrågebuden kom. Culbertsons 4-5NT är mycket populärt bland Acolspelare.

Budet 4NT visar:

a) tre ess.

b) två ess plus en kung i en av parets bjudna färger.

Svaren på 4NT:

a) med två ess eller ett ess plus alla bjudna kungar - 5NT.

b) utan ess - 5 i trumf (eller om trumf ej fastställts, lägsta gemensamma färg).

c) med ess eller renons i en sidofärg - kontrollbjudes denna.

d) med ess eller renons i färg som ej kan visas - 6 i trumf.

I Morotsklövern utvecklades konventionen ytterligare, so en kombination av Culbertsons 4NT och Neapelklöverns 4NT D.I.:

4NT visar tre ess av fem med trumfkungen som femte ess. Man bör inte bjuda 4NT utan att samtliga sidofärger är kontrollerade.

Pa 4NT visar 5NT att alla ess finns, men budet behöver inte vara direkt storslamsinviterande. 1 stället kan svararen visa storslamsintresse genom att kontrollbjuda över trumfen på femläget. Avslaget på 4NT är förstås 5 trick i trumf, medan lägre bud och 6 i trumf har samma betydelse som i normal Culbertsons 4-5NT.

När 4NT-bjudaren visat särskilt stark hand visar 4NT fyra ess av fem.

4NT D.I.

(Neapelklöver) Budet 4NT som "declarative interrogative" både visar och frågar, ungefär som Culbertsons 4NT.

4NT visar minst två ess (utom med begränsad hand, som lovar minst ett ess). Budet visar också kontroller i objudna färger. Efter 4NT kan svararen visa kontroller eller bjuda slam.

Blue Team Club använder en moderniserad variant av 4NT D.l. där 4NT inte lovar två ess. Enligt BTC garanterar inte 4NT, utan förnekar snarare, kontroll i färg som överhoppas när 4NT bjuds.

Vilande 4NT

En följd av 4NT Dl. var att 4NT även spelas som enbart uppehållande slampositivt utan att visa eller fråga om någon särskild upplysning.

Olika varianter kan förekomma, t ex att 4NT lovar andrakontroll i objudna färger.

Vilande bud

När utgångskrav tidigt fastställts kan trumffärgen under utgångsnivå vara ett positivt, vilande bud, som uppmanar partnern att fortsätta kontrollbjuda.

Typiska sådana bud är 4 trick i lågfärg eller 3 i högfärg efter utgångskrävande 2NT enligt Stenberg.

Ett annat exempel på vilande bud i slambudgivningen är 3NT när högfärg är överenskommen som trumf.

Ett vilande bud kan vara allmänt positivt men vanligen är det snarare så att den som avger budet inte har positiva värden, men a andra sidan för bra kort för ett negativt utgångsbud.

Culwood

(Thomas Bigelow, USA) En kombination av Culbertsons 4-5NT och Blackwood. 4NT lovar minst tre ess eller tvåa ess och en kung i en av parets bjudna färger. Svar på 4NT:
5♣	O ess
5♦	1 ess
5♥	2 ess
5♠	garanterar att alla ess och kungarna i alla bjudna färger finns
5NT	garanterar alla essen och visar två topphonnörer i trumf

Fria 5NT

(Culbertsons storslamskonvention) Budet 5NT utan föregående essfråga med 4NT frågar efter topphonnörer i trumf. Budet är invit till storslam och ber partnern bjuda storslam med två av de tre topphonnörerna i trumf. I mån av utrymme, beroende på vilken färg som är trumf, svaras enligt följande:
6♣	På sin höjd knekten
6♦	Damen
6♥	Ess eller kung
6♠	Ess eller kung plus extralängd
Med hjärter som trumf slås steg ett och två ihop, med ruter som trumf slås steg ett till tre ihop och slutligen med klöver som trumf måste svararen alltid bjuda 6♣ utan två topphonnörer. En annan variant år att det första steget visar fem små trumf, det andra damen, det tredje ess eller kung medan trumffärgen är avslag och förnekar möjlighet att bjuda lägre bud. Utomlands är konventionen ofta känd under namnet Josephine. Kelsey föreslog följande svar på 5NT: När ruter är trumf visar 6♣ en topphonnör. När högfärg är trumf visar 6♣ en topphonnör och 6♦ ess eller kung plus extra längd. En svensk modifiering föreslogs av Jannersten och Stenberg:
6♣	ess eller kung
6♦	dam eller sex hackor
6♥	Fem hackor
6♠	avslag
När trumffärgen är ruter eller hjärter blir denna färg avslag och endast de lägre svaren återstår. När en högfärg är trumf kan frågaren efter 6♣ fråga efter extra längd med budet 6♦. Denna variant är den vanligaste i Sverige.

Fria 5 Göthe

(Hans Göthe, Stockholm) 1 stället för 5NT används budet närmast över 5 i trumf som topphonnörfråga. Exempelvis ett hopp till 5♥ när ruter är trumf.
På så vis blir det alltid plats för de fyra stegsvaren:
1 steg	ess eller kung
2 steg	damen eller två extra kort
3 steg	ett extra kort
4 steg	avslag

Malowan

(Walther Malowan, New York) Budet 6♣ ersätter 5NT som fråga efter topphonnörer i trumf efter Blackwoods 4NT och svar.

Budet ber svararen bjuda storslam med två topphonnörer i trumf

Barons trumffråga

Innebär att budet 6 trick i färgen under trumf frågar efter trumfdamen. Svararen skall bjuda storslam med trumfdamen och annars nöja sig med lillslam.

Barons trumffråga kan användas hade direkt och efter svar på Blackwood.

Culbertsons trumffråga

1 kombination med färgfrågebuden föreslog Culbertson att 4NT, efter svar på första frågebudet, skulle fråga efter antal topphonnörer i trumf. Svaren:
5♣	ingen topphonnör
5♦	en topphonnör
5♥	Två topphonnörer
5♠	Alla tre topphonnörerna

Nilslands topphonnörfråga

I kombination med kontrollbuden används 4NT som fråga efter topphonnörer i trumf. Svaren sker som på Culbertsons trumffråga.

Denna metod används bara när en kontrollbudsserie har startats och passar bäst när kontroller visas i naturlig ordning (d v s. ess före kungar).

Topphonnörfrågan kan också användas i situationer där antalet ess redan är känt.

Version & datum:	1 - 2003-10-27
Beskrivet av:	Sven-Olov Flodqvist