Offensiv konvention: 1NT efter 1-öppning i högfärg krav för en rond

 

Ursprung: Konventionen utvecklades av amerikanen Alvin Roth (1914 - ) och ingår bl a i systemen Roth-Stone, Kaplan-Sheinwold och Två-över-en utgångskrav.

 

Syfte: Att kunna hantera svarshänder med styrkan 10-12 poäng, som inte är tillräckligt starka för två-över-en.

 

Beskrivning:

Konventionen förutsätter att 1-öppningen i högfärg är baserad på minst 5 kort.

 

 

Syd

Nord

 

1

1 NT

 

?

 

 

 

 

 

2♣/

Ett återbud på 2-tricksnivån i lägre färg kan vara ett naturligt återbud med 4+färg men kan också vara ett nödbud med 3-kortsfärg. Med fördelningen 4-5-2-2 är återbudet 2 klöver

 

2

Naturligt, minimum och minst 6 hjärter

 

2

Reverse, krav för en rond, minst ett ess mer än en öppningshand

 

2NT

18-19 hp, sangfördelning. Detta bud avpassas sällan

 

3♣/

Utgångskrav, 19+ p, minst 4-kortsfärg

 

3

Inviterande med god färg 18+ p

 

3NT

Öppningshanden vill spela 3 NT med solid 6+färg

 

4♣/

Sällsynt splinterbud. Visar oftare renons än singelton

 

4

Naturligt

 

 

 

 

Den fortsatta budgivningen är i huvudsak naturlig.

 

 

 

Syd

Nord

 

1

1NT

 

2

?

 

 

 

 

pass

Nord vill spela 2 klöver. Nord har ofta 5 klöver men han kan ha 4. Med 2 hjärter och 4 klöver bör Nord bjuda 2 hjärter

 

2

Minst 5-kortsfärg

 

2

Ofta 2-stöd i hjärter. Svag hand. Nord kan också ha "psykat" 1 NT med 3-stöd och c 4-6 p

 

2

Det "omöjliga" spaderbudet. Visar bra klöverstöd och invitstyrka. Förnekar spaderhåll

 

2NT

Invitbud med 9+ till 12 p

 

3

Klöverstöd. Sämre hand än den som bjuder 2 spader. Efter öppning med 1 spader finns inget "omöjligt" spaderbud. En höjning till 3 klöver är då av mer konstruktiv karaktär

 

3

God 6+färg i ruter. Invitstyrka

 

3

Limitstyrka med 3-stöd i hjärter. Så bör Nord bjuda även med 4-korts spader

 

 

 

 

Om svarshanden har passat i förhand och öppnaren har en subminimal hand må han passa. Med äkta öppning bör han inte passa.

 

 

 

Version & datum:

1 - 2002-10-01

Beskrivet av:

Arne Frennelius