I detta dokument ges mycket kortfattade referenser till/beskrivningar av offensiva konventioner som inte behandlats separat på Syskon. Dessutom har vi försökt komplettera med länkar till beskrivningar som förekommer på Internet. Här berörs såväl "äkta"
konventioner, där ett bud i stället för sin naturliga innebörd har fått en
betydelse som inte har med den bjudna färgen eller tricknivån att göra, som
olika behandling av naturliga bud. Till den första gruppen hör t ex Staymans 2♣. I den andra gruppen har vi
exempelvis starkt 2-över-l-svar och svaga tvåöppningar. Den primära källan är Mats
Nilslands System & Konventioner från 1982. |
Öppnarens konventionella stödbud
Konventioner efter starka tvåöppningar
2NT som enda krav på svaga tvåöppningar
Sangbudgivningen kan delas upp i två grupper. Den första behandlar
konventioner som kan användas var för sig eller flera tillsammans i ett
valfritt sangsystem. Nästa grupp är sådana som utgör "färdiga" sangsystem. Observera dock att man inte kan ändra hur mycket som helst i ett
känt sangkomplex utan att resultatet blir ett nytt sangsystem. Man kan
deklarera "EFOS med avvikelser", men då bör huvudparten vara EFOS och inte
avstegen. |
De mest kända svarskonventionerna är Staymans 2♣ och överföringsbud. Högfärgsfrågan 2♣ förekommer i olika skepnader och ingår i de flesta
sangsystem. 1 England kallas konventionen ibland för "Marx 2 klöver",
eftersom Marx - en av Acolsystemets grundare - presenterade idén ungefär
samtidigt som Stayman. Överföringsbuden är en uppfinning som svensken Olle
Willner har stor del i. Redan 1953 redovisade Willner sina idéer i
Bridgetidningen. 1 USA fick David Carter ungefär samtidigt liknande impulser
vilket ledde till att Oswald Jacoby 1956 presenterade överföringsbuden i
amerikansk version i Bridge World. |
(Ewart Kempson, England; Samuel
Stayman, George Rapee, USA; J H Marx, England) Idén med 2♣ som högfärgsfråga efter sangöppning lanserades på flera
håll. Vem som egentligen var först är omöjligt att säga, men nämnda herrar
var definitivt bland dem som populariserade konventionen, även om det
huvudsakligen blivit Stayman som fått äran. Staymans 2♣ är en av de mest spelade konventionerna i bridge och
återfinns i varierande skepnader i flertalet sangsystem. Även "upprepad" och
"försenad" Stayman samt andra efterföljare baseras på samma grundidé, att med
ett konventionellt bud fråga efter högfärgslängder. |
(David Carter, St. Louis) Termen
"forcing" (krav) innebär här att svaret 2♦ som fråga efter högfärg samtidigt fastställer krav till
utgång. (Roths 2♦, se nedan, är slaminvit) Öppnarens återbud: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥/♠ |
|
Fyrkortsfärg (2♥ med båda högfärgerna). |
2NT |
|
Minimum utan högfärg. |
3♣/♦ |
|
Maximum med femkorts lågfärg. |
3♥ |
|
Maximum med 2344. |
3♠ |
|
Maximum med 3244. |
3NT |
|
Maximum med 33(43). |
Dubbel Stayman spelas oftast med
svag sang, där öppnaren ej har femkorts högfärg. Efter öppnarens återbud
fortsätter budgivningen naturligt. |
(Alvin Roth, USA) Svaret 2♦ visar alltid ett visst slamintresse (annars bjuds 2♣). 1NT-2♣; 2♦-3♥/♠ är krav med femkorts högfärg enligt Roth, men invit i
normal "dubbel Stayman". Se även Dubbel Stayman. |
(Pat Cotter, England) Cotters 2♣ tvingar öppnaren att svara 2♦. Därefter kan svararen lägga av med pass eller 2 i
färg, eller kräva med bud på treläget. I Sverige har Cotter-metoden
genom Alvar Stenbergs utveckling kommit att bli populär efter öppningen 2NT, se detta. |
(Nya Zeeland) Gladiator
utvecklades som en komplett sangmetod. Svaret 2♣ kommenderar öppnaren att bjuda 2♦, varefter billigaste färgbud av svararen är avlägg,
högre bud limiterade. Svaret 2♦ är Stayman och utgångskrav (forcing Stayman), högre
bud är naturliga och krav. Gladiators 2♣ ingår (i modifierad form) i vissa systems sangmetoder:
Romklöver, MIXED, Merkur, CAB för att nämna de mest kända. |
(Populariserat av Per Olof
Sundelin, Stockholm) Svaret 2♦ ingår i "Suddsang" (Sundelins sang). Metoden ingår
också i det flertal sangsystem man laborerat med i systemen Carrot Club,
Skalmar, m.fl. Sundelins 2♦ kommenderar öppnaren att bjuda 2♥. Svarshanden vill ofta lägga av i en egen färg, men kan
ha vissa andra handtyper. Svararens bud efter 1NT-2♦;2♥: |
|||
pass |
|
|
Avlägg i hjärter. |
2♠ |
|
|
Avlägg i spader. |
2NT |
|
|
Relä till 3♣ |
|
3♣ |
pass |
Avlägg i klöver. |
|
|
3♦ |
Avlägg i ruter. |
|
|
3♥/♠ |
Utgångsväljare med trekorts
högfärg och minst (54) i lågfärgerna. |
|
|
3NT |
Utgångsväljare med minst (55) i
lågfärgerna. |
3x |
|
|
Slaminvit med enfärgshand. |
3NT |
|
|
Slaminvit med minst (55) i
lågfärgerna. |
I modernare varianter, bland
annat i sangsystem med styrka 13-17, har man utvecklat Sundelins 2♦ ytterligare. Det kan där också bjudas med en invithand
och fem hjärter. Det innebär att öppnaren skall svara 2♠ stället för 2♥, när han kan acceptera en hjärterinvit. I senare versioner, av både
Carrol- och Skalmarsang, har budet 2♦ enligt Sundelin utgått och ersatts med
överföringsvarianter. |
(Eric Murray, Toronto) Svaret 2♦ på 1NT ber öppnaren bjuda sin längsta högfärg. Svararen
har i regel en svag hand med längd i bägge högfärgerna. Efter öppnarens 2♥/♠ kan svararen fortsätta med 2NT, som då visar en bra
hand och inbjuder till visning av fyrkortsfärger på treläget så att
4-4-anpassning kan hittas i alla färger. |
(J August, USA) Som Murrays 2♦,
men svararen kan också bjuda 2♦
med fyrkorts högfärg och längre lågfärg. Han återkommer då med lågfärgen om
inte högfärgen passade. Med båda lågfärgerna bjudes 2♣
följt av 3♣. |
(Non Plus Ultra) Svaret 2♦ är endera svagt med båda högfärgerna eller krav till
utgång. Öppnaren visar längsta högfärg; med lika längd bjudes hjärter. Svararen återkommer nu med 2♠ på fyrfärg eller med femfärg på treläget, även bjuden
högfärg. Svararens 3NT visar utgångshand med andra högfärgen medan hopp till
fyrläget är splinter med ett femstöd. Med övriga händer bjuder svararen 2NT,
som visar en jämn hand, eventuellt med fyrstöd. Med den svaga handen måste
Svararen passa på 2♥/♠. Efter 1NT-2♦; 2♥/♠-2NT återbjuder öppnaren enligt följande: |
|
3♣/♦ |
Lägsta fyrkorts lågfärg. |
3♥/♠ |
4333 e11er 4-4 i högfärgerna. |
3ahö |
Femkorts klöver. |
3NT |
Femkorts ruter. |
|
|
Efter 3♣/♦ bjudes färger nerifrån. |
(Jeremy Flint, England) Denna
konvention används för att ge svararen möjlighet att undvika tre sang med
två typer av händer: a)
solid
lågfärg b)
båda
lågfärgerna I båda fallen förutsätts att
svarshanden är obalanserad och vill undersöka andra utgångskontrakt än 3
Sang. Flints 2♦ är krav till minst 3 Sang eller 4♣/♦. På 2♦
skall öppnaren visa fyrkorts högfärg (rimligen bara en bra högfärg). Därefter
beskriver svararen typ a) ovan med: 3♣ solid klöver eller solid ruter med klöverhåll. 3♦ solid ruter utan klöverhäll. Fältet är fritt för öppnaren att
visa håll under 3 Sang. När svarshanden är av typ b) bjuder han sin bästa
högfärg på treläget: 1NT-2♦ bud-3♥/♠ Öppnaren måste nu ha ett rejält
håll i den objudna högfärgen för att bjuda 3NT. När öppnaren inte har, eller
inte vill visa, högfärg på 2♦ bjuder han 2NT. Därefter gäller samma svarsvarianter. |
(5 Stayman, USA) Svaret 2♦
visar en obalanserad, lågfärgsbetonad hand och kräver till utgång. |
(Alan Truscott, New York) Svaret
2♦ är krav till utgång och begär att öppnaren visar sin
exakta fördelning alltmedan svararen endast bjuder reläbud. Med 4333 återbjuder öppnaren 2NT och visar fyrkortsfärg
på nästa relä. Med 4432 bjuder öppnaren 3♦ med båda lågfärgerna, med högfärg plus lågfärg bjudes
färgerna i denna ordning och med båda högfärgerna bjudes 2♥ följt av 2NT. I samtliga dessa fall kan svararen med ytterligare ett
relä begära att få reda på dubbelton resp. trippelton. öppnaren bjuder då ett
steg när hans dubbeltonfärg är lägre än trekortsfärgen och annars två steg. Med 5332 och fem kort i klöver, hjärter eller spader
bjuds först färgen och på nästa relä visas dubbelton med något av buden 3♥ (den lägsta), 3♠ (den mittersta) eller 3NT. Med femkorts ruter bjudes 3♥, 3♠ eller 3NTang direkt på 2♦. Svararen kan använda meningslösa bud under tre sang för
att fråga om öppnaren har minimum (ett steg) eller maximum (två steg). |
(Leo Baron, Rhodesia) Svaret 2NT används som krav,
oftast med en stark jämn hand. Öppnaren skall bjuda färger nerifrån tills eventuell
4-4-anpassning uppdagas. Flera varianter av Barons sanghöjning är betydligt
vanligare: Baron efter 2NT-öppning, där 3♣ söker fyrkortsfärger nerifrån. Samma idé återfinns
också i Lucksystemet, där 2NT efter inkliv på en sangöppning är kommando till
öppnaren att bjuda färger nerifrån. |
(Olle Willner, Stockholm; David Carter & Oswald
Jacoby, USA) När de första överföringsbuden lanserades (53-54 i BT av Willner
och samtidigt som "Texasbud" av Carter) var meningen att göra den starka
handen till spelförare. I dag är överföringsbuden väldigt mycket mer. Genom att visa sin färg med ett bud i färgen under, kan
man hålla öppet för vidare budgivning och på så sätt nyansera mellan svaga
och starkare händer med bara ett bud! Ganska länge användes överföringsbuden bara av svararen
till sangöppnaren. Oswald Jacoby utvecklade överföringsbuden efter sang
enligt amerikansk modell (vilken är den vi också använder i Modern EFOS och
Modem Standard med överföring) medan vår egen Bo Karlgren utarbetade
EFOS-modellen med överföring till "hårda och mjuka" färger. Numera används överföringsidén i många andra sammanhang.
Färgen under singel (ex. Blue Clubs budgivning med 4441-händer), överföring
av svarshanden efter 1♥/♠ (Monacosystemet, Minisplit), efter motståndarnas
sangöppning (A:son och BTC-försvaret), Rubens försvarsbud, med flera. |
(David Carter, USA; Olle Willner, Stockholm) Genom
svaret 4♦ efter öppningen 1/2NT ber svararen öppnaren bjuda 4♥. Svaret 4♥ är på samma sätt "överföring" till 4♠. På samma sätt kan andra bud
användas som "Texasbud", visande färgen över den bjudna. |
En variant är "Sydafrikansk Texas" där 4♣ visar hjärter medan 4♦ visar spader. Sydafrikansk Texas används både som svar
på sangöppning och som öppningsbud med solid högfärg. Sydafrikansk Texas innebär att svarshanden till en
sangöppning kan välja vilken hand som skall spela kontraktet. Dessutom finns
ett ledigt reläbud, (4♦ på 4♣, 4♥ på 4♦) som kan användas för att visa maximalt bra anpassning
(som en slaminvit) eller, om man så vill, att handen saknar gafflar så att
partnern trots allt bör spela. |
(Bo Karlgren, Stockholm) Utvecklat i mitten på 50-talet
som en del i EFOS-systemet. Svararens 2♦ är överföring till "mjuka" färger (hjärter eller klöver),
2♥ till "hårda" färger (spader eller ruter). Öppnarens normala reaktion på överföringsbudet är att
bjuda reläbudet. Han kan avvika med maximal styrka och anpassning: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥ |
|
Normalsvar. |
2♠ |
|
Bra i både klöver och hjärter. |
3♣ |
|
Bra i hjärter, men inte i klöver. |
Efter de avvikande svaren kan svararen ställa allt till
rätta genom ny överföring på lämplig nivå. Efter 1NT-2♥ visar 2NT anpassning i båda färgema, 3♦ enbart i spader. Efter normalsvaret har svararen de här möjligheterna: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥ |
pass |
Svagt med hjärterhand. |
|
2♠ |
Kommando till 3♣. |
|
2NT |
Välj mellan 3 klöver och 3 Sang. |
|
3♥ |
Invit till 4 hjärter. |
|
4♣ |
Essfråga. |
Motsvarande varianter efter buden 1NT-2♥; 2♠ (3♣ överföring till 3♦). Efter dubbling eller inkliv på sangöppningen blir svaren
2♦ och 2♥ naturliga bud. Se även Modern EFOS överföring. |
(Nilsland) Sammanställning av svenska och amerikanska
idéer. Överföringen 2♦/♥ garanterar minst fem kort i närmast högre färg.
Svararen kan vara stark eller svag. Öppnaren bjuder reläbudet utom
med maximal styrka och fyrkortsstöd, då högre bud är tänkbart. Svararens bud
efter överföringen: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥ |
Pass |
Svag hand med hjärter. |
|
2NT |
Invit med femkorts hjärter och jämn han. |
|
3NT |
Utgångshand, dito. |
|
Ny färg |
Naturligt rondkrav (minst 5-4). |
|
3♥ |
Invit
med sexkortsfärg. |
|
4♥ |
Utgångshand, dito. |
|
Hopp i färg |
Slaminvit
med lång hjärter och singel i hoppfärgen. |
Motsvarande gäller efter inledningen 1NT-2♥; 2♠. Med 5-5 i högfärgerna finns följande möjlighet: 1NT-2♥; 2♠-3♥ Utgångsnvit. 1NT-2♦; 2♥.2♠ + 3♠ Slaminvit. Med 5-5 i högfärgerna och utgångsstyrka inleder svararen
med 2♣. |
(Alvar Stenberg, Malmö) Idén med STG-överföringen är att
svararen i stället för att fråga ut öppnaren hellre skall berätta vad han
själv har. Överföringsbuden i STG visar minst fyra kort i färgen över den
bjudna. |
|||
♠ K D 5 4 ♥ D 5 3 ♦ Kn 92 ♣ E Kn 3 |
♠ 10 6 ♥ E Kn 9 8 ♦ K D 8 3 ♣ D 5 4 |
||
Väst öppnar med 1NT (12-14, som STG-sangen anpassats
för), och Öst bjuder 2♦. Efter Västs 2♥ bjuder Öst 3NT och Väst passar. Med normal Stayman bjuder Öst 2♣ och får svaret 2♠. När han sedan avslutar med 3NT har båda högfärgerna
"bjudits". 1 STG har inte Väst visat något mer än högst tre hjärter. Öppnarens bud efter STG-överföring: |
|||
1NT |
2♦ |
|
|
2♥ |
|
< fyra hjärter. |
|
2♠ |
|
Fyra hjärter. |
|
3♣/♦ |
|
Fyra hjärter med alla honnörer i hjärter, lågfärgen och
ess. |
|
I STG-sangen tvingas man alltså ibland upp till
treläget, även när svararen är svag, nämligen när sangöppnaren har äkta stöd
i högfärgen. Efter överföringsinledningen kan svararen visa olika
typer av händer. |
|||
(Puppet Stayman, Neil Silverman,
New York) En modern metod med samma fördelar som STG-sangen. Dessutom
hanterar Marionett-Stayman även femkorts högfärg i sangöppningen. På svaret 2♣ skall öppnaren bjuda 2♦, såvida han inte har en femkortsfärg, som han bjuder
naturligt. Fortsatt budgivning: |
||
1NT |
2♣ |
|
2♦ |
2♥ |
Fyrkorts spader. |
|
2♠ |
Fyrkorts hjärter. |
|
2NT |
Invit med 4-4 i högfärgerna. |
|
3NT |
Utgångsstyrka med 4-4 i
högfärgerna. |
|
4NT |
Slaminvit med 4-4 i högfärgerna. |
Efter svararens återbud skall
öppnaren i nästa rond bjuda ut sin hand. |
||
1NT |
2♣ |
|
2♦ |
2♠ |
Fyrkorts hjärter. |
2NT |
|
Minimum utan hjärterstöd. |
3♥ |
|
Minimum med hjärterstöd. |
3NT |
|
Maximum utan hjärterstöd. |
4♥ |
|
Maximum med hjärterstöd. |
Buden 3♣/♦ kan användas som provbud med mellanstyrka och stöd. Jämfört med vanlig Stayman finns en del, till synes
uppenbara, fördelar med Marionett-Stayman: a) Man kan stanna i 2 ruter. b) Lättare att hitta 5-3 i högfärg, när öppnaren har femkorts
högfärg. c) Man kan stanna i 2 spader när öppnaren har minimum (12NT-2♣; 2♦-2♥; 2♠). d) Öppnarens hand avslöjas mindre. Buden 3 i färg efter 2♣-2♦ kan användas efter eget huvud, t ex kortfärgen i 4441. Marionett-Stayman är lämplig att
kombinera med överföringsbud enligt Modern EFOS (Jacoby). |
(Jan Wohlin, Stockholm) Med längd i båda lågfärgerna kan
svararen i EFOS bjuda 2♠ som en fråga till öppnaren om bästa lågfärg. Efter öppnarens lågfärgsbud kan svararen passa eller
bjuda 3NT som visar 5-5 i lågfärgerna och låter sanghanden välja mellan 3
sang och 5 i lågfärg. |
(Robert Conot, Cal, USA) En liknande variant som är
populär i USA är "Conot 2 Sang". Svaret 2 Sang på en sangöppning ber öppnaren
bjuda sin bästa lågfärg (3 klöver med lika längd). Svararens alternativ blir sedan: |
||
1NT |
2NT |
|
3♣/♦ |
pass |
Svag med båda lågfärgerna. |
|
3♥/♠ |
Utgångsintresse med svaghet i högfärgen. |
|
3NT |
Dito, men svag i båda högfärgerna. |
|
4lå |
Inviterande. |
|
alå |
Slaminvit i öppnarens lågfärg. |
Med Conot 2NT måste man gå via Staymans 2♣ (el. liknande) med en normal invithand i sang, även
utan fyrkorts högfärg. |
|
(Nilsland) Svararen bjuder 2♠ på sangöppningen med en av följande handtyper: a)
avläggshand
med en lågfärg b)
avläggshand
med lågfärgerna c)
obalanserad
utgångshand med lågfärgerna d)
slamintresse
med minst 5-5 i lågfärgerna På svararens 2♠ bjuder öppnaren |
||||||
|
1NT |
2♠ |
|
||||
|
2NT |
|
ej längre klöver än ruter |
||||
|
3♣ |
|
längre klöver än ruter |
||||
|
Budet 2NT visar således antingen lika längd eller längre
ruter. Svararens återbud visar handtypen: |
||||||
|
1NT |
2♠ |
|
||||
|
bud |
pass |
(på 3♣) |
||||
|
|
3♣/♦ |
avläggshänder i lågfärgen |
||||
|
|
3♥/♠ |
Singelton samt minst fem kort i öppnarens lågfärg |
||||
|
|
3NT |
utgångshand eller en mild slaminvit |
||||
|
|
4lå |
utgångsinvit |
||||
|
|
4alå |
slaminvit i denna lågfärg |
||||
|
Kommentarer: Svararen
preciserar inte om han har en- eller tvåfärgad lågfärgshand med avläggstyp.
Ingen nackdel, förstås. Svararens 3♥/♠ kan vara olika starkt. Har öppnaren dåligt högfärgshåll
bjuder han: |
||||||
|
1NT |
2♠ |
|
||||
|
bud |
3♥/♠ |
|
||||
|
4♣/♦ |
|
fritt tempo, ej krav |
||||
|
5♣/♦ |
|
tilläggsvärden |
||||
|
4hö |
|
maximum (inget i högfärgen) |
||||
Svararens 3NT indikerar bara fyra kort i öppnarens
lågfärg. Obs! Med öppnarens lågfärg menas den som öppnaren bjudit
(med alå den andra). Givetvis behöver inte öppnaren ha mer än trekortsfärg.
Med 2NT förutsätts öppnaren ha bjudit ruter. |
|||||||
(Jan Wohlin, Stockholm) När man i sangsystemet tillåter
femkorts högfärg på öppningshanden kan denna konvention användas. När svararen inte är intresserad
av fyrkorts högfärger, men är svag i den ena högfärgen är det ibland fel att
bjuda 3NT. Med 3♦ kan svararen åtminstone kontrollera om öppnaren har
fem kort i "rätt" högfärg, utan att lämna alltför mycket onödiga upplysningar
om händerna i övrigt. |
(Stayman) Se Staymans 2♣. I sangsystemet Dubbel Stayman används både 2♣ och 2♦ som högfärgsfrågande bud, 2♦ med styrka för utgång annars 2♣. Svararen återbjuder enligt denna
modell: |
||
1NT |
2♣ |
|
bud |
2♥/♠ |
mild invit |
|
3♣/♦ |
mild invit |
|
3♥/♠ |
starkare invit |
Med Roths 2♦ är svararens återbud 3♥/♠ krav med femkortsfärg, eftersom 2♦ endast bjudes med intresse för slam. |
(Nilsland) Svaret 2♣ är begränsat till högst invitstyrka och bjudes även
utan högfärg. På 2♣ svarar sangöppnaren som på normal Stayman men får passa
med klöverbetonad hand och minimum. Det direkta svaret 2NT är
reläöverföring till 3♣. Svararens bud visar sedan: |
|
Pass |
svag hand med lang klöver |
3♦ |
invithand med 5-5 i högfärgerna |
3♥/♠ |
invithand med 6-4 i högfärgerna |
3NT |
slaminvit med 4-4 i lågfärgerna |
4♣/♦ |
slaminvit med 5-4 i lågfärgerna |
Konventionen ingår i NPU och är då kombinerad med 2♦ som en starkare högfärgsfråga. Se även NPU 2♦. |
I många sangsystem följer budgivningen ett naturligt mönster
i andra och följande budronder. I EFOS och Modern EFOS finns dock några konventioner som
även kan användas i andra sangmetoder. |
(Jan Wohlin, Stockholm) Om svararen vill ha ytterligare
information om öppningshanden efter 2♣ och svar, bjuder han i EFOS-systemet 3♣ som upprepad högfärgsfråga. Svar på 3♣: |
||
1NT |
2♣ |
|
Bud |
3♣ |
|
3♦ |
|
ingen extralängd |
3♥ |
|
en extra hjärter |
3♠ |
|
en extra spader |
3NT |
|
Ett extrakort i vardera högfärgen |
|
||
I EFOS-systemets överföringsprinciper ingår också
överföring efter svaret på 3♣. Med en högfärg bjuden blir 4♦ överföring till objuden högfärg. Efter 3♣ och svar kan svararen, om han vill veta mer om
öppnarens fördelning, fortsätta med lågfärgsfrågan 4♣. Se EFOS lågfärgsfråga 4♣. Om man, som i EFOS-sang. låter öppnaren visa maximum
utan högfärg med 3♣ på högfärgsfrågan 2♣, blir 3♦ i stället en fråga efter oredovisade högfärgslängder.
Sådana förnekas med 3NT och bjudes annars nerifrån. Enligt moderna teorier är en nackdel med upprepad
Stayman, att systemet ger motståndarna för många upplysningar. Se Reläbudet 3♣. |
(Nilsland) Ersätter "upprepad högfärgsfråga" i Modem
EFOS. Efter svar på 2♣ är svararens 3♣ kommando till öppnaren att bjuda 3♦. Därefter visar svararen sin hand: |
||
1NT |
2♣ |
|
Bud |
3♣ |
|
3♦ |
Pass |
lång ruter plus fyrkorts högfärg som ej passade |
|
3♥/♠ |
femkorts om objuden, trekortsstöd och svaghet i ahö om bjuden |
|
3NT |
kvantitativ invit till 6 Sang |
|
4♣/♦ |
Slaminvit med sexkortsfärg |
När svararen har femkorts högfärg och går via 2♣, har han antingen slamintresse eller 5-4 i högfärgerna.
Också med utgångs- eller slamhand och 5-5 i högfärgerna blir inledningen 2♣: Efter 1NT-2♣; 2♦/♥-3♣; 3♦ bjuder svararen 3♠ följt av 4♥ med utgångsstyrka, och 3♥ följt av 4♠ som slaminvit. Reläbudet 3♣ har, förutom det som nämnts här, fördelen att öppnaren
(som ofta blir spelförare) inte berättar mer än nödvändigt om sin hand. |
(Jannersten) Efter 2♣ och svar kan i vissa sangsystem något lågfärgsbud på
treläget avvaras. I Jannerstens utgåva av EFOS-sangen rekommenderades 3♦ som poängfråga. Svaren var 3♥ = 16, 3♠ = 17, 3NT = 18 och 4♣ maximala 19 hp i den starka 16-19-sangen. Det går givetvis lika bra att spela med 3♣ som poängfråga. |
(Göran Aronsson, Örebro) En annan användning för 3♦ är att spela med "Trumfkvalitetsfrågan 3♦". Efter 2♣ och svaret 2♥/♠ kan svararen med äkta, men svagt, trumfstöd bjuda 3♦. Öppnaren svarar: 3♥ högst en topphonnör, ej ess. 3♠ esset eller två topphonnörer. 3NT femkortsfärg eller tre topphonnörer. Svararen kan naturligtvis också
använda trumfstyrkefrågan när han är slamintresserad men har dåligt
trumfstöd. |
(Nilsland) Som en del i Modern EFOS ingår lågfärgsfrågan
3♦ efter svar på 2♣. Svararen kan då visserligen ej visa eller fråga efter femkorts
högfärg, när han också vill lågfärgsfråga, men svararen har ej 5-4 i
högfärg-lågfärg, eftersom han då bör inleda med överföring. Svar på lågfärgsfrågan 2♦: |
|||
1NT |
2♣ |
|
|
Bud |
3♦ |
|
|
3♥ |
|
minst fyra klöver |
|
3♠ |
|
minst fyra ruter |
|
3NT |
|
4-4 eller ingen lågfärg |
|
4♣/♦ |
|
Maximum och 5-2 i lågfärgerna |
|
Den exakta betydelsen av 3NT framgår av svaret på 2♣. Hade öppnaren ingen högfärg, måste han ha minst en lågfärg.
hade han fyrkorts högfärg kan han inte ha båda lågfärgerna. Efter svaret på lågfärgsfrågan har svararen följande
möjligheter: |
|||
1NT |
2♣ |
|
|
Bud |
3♦ |
|
|
Bud |
3♠ |
stöd i klöver |
|
|
3NT |
ej gemensam lågfärg, begränsad styrka |
|
|
4lå |
fastställer trumfen (4♣ starkare än 3♠) |
|
|
4alå |
femkortsfärg |
|
|
4♥/♠ |
kortfärg. fastställer öppnarens färg |
|
|
|
|
|
Med lå menas den (de) lågfärg(er) som öppnaren visat
fyra kort i. Med alå menas objuden (oredovisad) lågfärg. När svararen visar femkorts lågfärg genom att bjuda
4alå, bjuder öppnaren kontroll med anpassning (möjligen höjning med få
kontroller) och 4NT som avslag (negativt eller inget stöd). Efter svararens negativa 3NT (efter svaret på 3♦) kan öppnaren gå vidare. Om han därvid bjuder om sin
lågfärg visar han 5-3 i lågfärgerna. |
|||
(Jan Wohlin, Stockholm) EFOS-systemets lågfärgsfråga, 4♣. kommer till användning först i tredje ronden, efter
svar på upprepad högfärgsfråga. |
||
1NT |
2♣ |
|
bud |
3♣ |
|
bud |
4♣ |
|
Öppnaren skall nu redovisa sitt innehav i lågfärgerna
enligt: 4♦ längre klöver än ruter. 4♥ längre ruter än klöver. 4♠ lika långa lågfärger. 4NT dito, slamvarning. Ett nyinlägg 1972 innebar att öppnaren med sju eller nio
lågfärgskort svarar enligt följande. Med sju lågfärgskort: 4♦ tre ruter och fyra klöver. 4♥ fyra ruter och tre klöver. 4♠ två ruter och fem klöver. 4NT fem ruter och två klöver. Med nio lågfärgskort: 4♦ fyra ruter och fem klöver. 4♥ fem ruter och fyra klöver. 4♠ tre ruter och sex klöver. 4NT sex ruter och tre klöver. |
(Nilsland) 1 ett modernt sangsystem är metoder för singelvisning
närmast en självklarhet. Genom singelvisande bud underlättas bedömningen av
möjligheterna till slam väsentligt. |
||
1NT |
2♣ |
|
2♥/♠ |
4♣/♦ |
kortfärg, högfärgsstödstöd |
|
3ahö |
högfärgsstöd, slaminvit utan singel |
|
|
|
1NT |
2♣ |
|
2♦ |
3♥/♠ |
utgångshand (minst), kortfärg och 4-4 eller mer i
lågfärgerna |
Denna hand visas med 3NT på öppnarens 2♥/♠ (svararens korta färg) och med 3♣ följt av 3♥/♠ med trekortsstöd och kort ahö. Se också Reläbudet 3♣. |
||
1NT |
2♦/♥ |
(överföring) |
2hö |
hopp |
Kortfärg med lång högfärg |
|
|
|
1NT |
2♦/♥ |
|
2hö |
3♣/♦ |
|
Bud |
4ny |
Slaminvit med kortfärg |
(ny står för bud i ny färg) |
||
|
||
1NT |
2♠ |
|
Bud |
3♥/♠ |
singelton, minst invit till 5 i lågfärg |
|
4♥/♠ |
Renons, slaminvit |
(Nilsland) Denna konvention är en variation till Modern
EFOS. Sekvensen: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥ |
2♠ |
|
innebär en obalanserad utgångshand med lång lågfärg.
Öppnaren återbjuder normalt sett 2NT, men kan bjuda: 3♣/♦ dålig anpassning (xx) i färgen och dåliga slamkort 3♥/♠ bra anpassning i båda lågfärgerna, högst Dx (möjligen
xxx) i högfärgen. Svararens tredje bud: |
||
1NT |
2♦ |
|
2♥ |
2♠ |
|
2NT |
3♣ |
enfärgad klöver |
|
3♦ |
dito ruter, kort klöver |
|
3♥/♠ |
dito ruter, kort högfärg |
|
3NT |
solid lågfärg, ej håll i någon högfärg |
|
4X |
renons i x, lång ruter |
|
|
|
Efter 3♣ bjuder öppnaren 3♦ varefter svararen på motsvarande sätt visar singel på
treläget (3NT med singelruter) eller renons på fyrläget. Denna konvention medför att öppnaren ej får hoppa i
hjärter på 2♦. Med absolut max och hjärteranpassning får öppnaren
bjuda 2♠. På detta bud visar svararens 3♣/♦ enfärgshanden i bjuden lågfärg och öppnaren kan reläa
fram kortfärgen. Svararens 2NT och högre bud än 3♦ visar hjärterhand. Händer med femkorts hjärter och fyrkorts spader bjuds
vanligen via 2♣ i Modern EFOS. Med 5-5 och slaminvit kan man bjuda 2♣ följt av reläbudet 3♣ och sedan 3♥ plus 4♠ som då är slaminvit men ej krav. |
Konventionsfloran växer. Framför allt täcks fler och
fler konkurrenslägen upp av konventionella behandlingar. Efter sangöppning och inkliv verkar det som om varje
system med självaktning också har egna försvarsmetoder. |
(Per Olof Sundelin, Stockholm) Dessa publicerades i
Svensk Bridge i mitten av 60-talet. Se även Lucksystemet nedan. Svararens överbud av inklivsfärgen visar femkorts
högfärg: |
|||||
1NT |
(2♣/♦) |
3lå |
|
||
3♥ |
|
|
Minst tre hjärter |
||
3♠ |
|
|
Minst tre spader, dubbelhjärter, inget håll |
||
3NT |
|
|
Dito, men med håll |
||
Efter 3♥ visar svararen femkorts spader med 3NT med håll, 3♠ utan. Överbud av högfärg visar fem kort i den andra högfärgen: |
|||||
1NT |
(2♥) |
3♥ |
|
||
3♠ |
|
|
Dubbelspader utan håll |
||
3NT |
|
|
Dubbelspader med hjärterhåll |
||
4♠ |
|
|
Minst trekorts spader |
||
Överbud av spader visar femkorts hjärter med spaderhåll.
Utan hall bjudes kravbudet 2NT följt av 3♠. Efter alla inkliv är svarshandens 2NT krav till visning
av färger och håll nerifrån. Exempel: |
|||||
1NT |
(2♦) |
2NT |
|||
3♣ |
|
|
|
||
Öppnaren har fyra klöver. Nu kan svararen bjuda 3♦ med ruterhåll, vilket han förnekar om han bjuder sin
lägsta fyrkorts högfärg. |
|||||
(Beskrivet av Sundelin) När
motståndarna dubblar 1NT bjuder man enligt "Sundelins sprattlingar" sa här: |
||
2♣ |
Naturligt, men om 2♣ blir dubblat kan svararen bjuda: |
|
|
2♦ |
med ruter och spader |
|
RD |
med ruter och hjärter |
|
|
|
2♦ |
Naturligt, men en senare: |
|
|
RD |
visar hjärter och spader |
(Jan Wohlin, Stockholm) När fienden stör
sangbudgivningen med ett naturligt färginkliv föreslår Wohlin följande
metoder: 1NT - (2♣) - 2♦ är krav, antingen högfärgsfråga eller naturligt, om man
bjuder 3♦ nästa gång: |
|||
1NT |
(2X) |
2NT |
Relä till 3♣. |
|
|
3♣ |
Stayman |
När öppnaren bjudit 3♣ på 2NT kan svararen passa, eller föreslå en annan lång
trumf under inklivsfärgen.. Högre bud än 3♣ efter inkliv är naturliga kravbud. Efter konventionella inkliv, finns vanligen artificiella
kravbud att ta till, och då är 2NT naturligt. Svararens dubblingar är i samtliga fall
förslagsdubblingar, som ber öppnaren passa med normal defensivstyrka. |
(Alvar Stenberg, Malmö) Samma
som Sundelins metoder (vilka torde ha sin grund i Lucksystemet, men
populariserades genom en artikel av Peo i Svensk Bridge, Sept. 65). Ett nyinlägg är att man efter Svararens krävande 2NT
numera måste bjuda fi-färgen utan håll. |
||
1NT |
(2♥) |
2NT |
3♦ |
|
3♠ |
Öppnaren visar ruter och
förnekar klöver. Svararen har såväl hjärterhåll som fyrkorts spader, eftersom
han passerade 3♥. |
(George Boehm, New York) Lebensohlbudet är egentligen
2NT efter ett färginkliv. Detta tvingar öppnaren att bjuda 3♣ varefter svararen kan visa en lång färg med svag hand. Vår beskrivning följer den som gjorts av R. Andersen
& CC Wei i "Perfect Your Notrump Bidding" 1978. Generellt gäller för svararens bud efter inkliv: a)
dubbelt
är straffdubbling. b)
tvålägesbud
är inte krav. c)
trelägesbud
är utgångskrav. d)
2NT
tvingar öppnaren bjuda 3♣ och därefter är bud i lägre färg än inklivsfärgen avlägg,
högre färg inviterande. |
|||
1NT |
(2X) |
3X |
Stayman utan håll |
|
|
3NT |
Naturligt, men utan håll |
När svararen har håll i inklivsfärgen är han tvungen att
gå via 2NT, vare sig han vill till 3NT eller vill fråga efter objudna högfärger: |
|||
1NT |
(2X) |
2NT |
|
3♣ |
|
3X |
Stayman med håll |
|
|
3NT |
Naturligt med håll |
Denna metod gör det lättare att undvika 3 sang utan håll
i inklivsfärgen. |
(Carrot Club, Modern EFOS)
Carrot-systemet har med sin spännvidd på 13-17 hp behov av en negativ
dubbling, som visar ca 8-11 hp. Öppnaren förväntas passa endast med längd i
inklivsfärgen. 1 Modern EFOS rekommenderas straffdubblingar på zoninkliv,
negativa övrigt. En negativ dubbling bör, om sangstyrkan är 15-17, visa
minst 6 poäng. Om man använder 2NT som krav efter inkliv. bortfaller
denna konvention när svararen kan upplysningsdubbla (då 2NT blir naturlig
invit). En negativ dubbling följt av ett bud i motståndarnas färg visar
utgångsstyrka med jämn hand utan håll i fi-färgen. Direkta 3NT visar håll. |
(Carrot Club) Carrot Clubs sangöppning visar 13-14 hp utan
högfärg eller 15-17 hp. Efter inkliv av andra hand bjuder man enligt Carrot: |
||
D |
8/9-11 hp med balanserad eller semibalanserad hand eller
balanserad utgångshand. Öppnaren bjuder: |
|
|
2NT |
13-15 hp oavsett håll |
|
3NT |
16-17 hp med håll men utan högfärg |
|
Överbud |
16-17 hp utan håll eller med högfärg oavsett håll |
2NT |
Relä till 3♣ (såvida ej inklivet var 2♣, då 2NT blir utgångskrav och kommando till färgvisning)
varefter lägre färg är signoff, högre krav (indikerar obalanserad hand till
skillnad från D). |
|
2X |
Fritt tempo. |
|
3X |
Inviterande med eller utan hopp. |
|
Överbud i fi-färgen söker
trekorts högfärg. öppnaren bjuder 3♥ med trekorts hjärter, med dubbelhjärter och håll 3♠, utan håll 3 Sang. Över 3♥ visar svararens 3♠ femkortsfärg med håll, medan sang visar femkortsfärg
utan håll. Efter överbudet 3♥
bjuder öppnaren 3♠
med dubbelton och håll, medan 3NT förnekar håll. (Med trestöd i spader
passerar öppnaren förstås 3 Sang.) Överbudet 3♠ visar femkorts hjärter utan spaderhåll och öppnaren väljer
utgång. Efter konventionellt inkliv
visar bud i "visad" färg 7-8 hp med korthet färgen. Ytterligare beskrivning av Carrots metoder i störd
sangbudgivning finns i kompendium från 1981. |
Följande allmänna riktlinjer
gäller efter ett inkliv i andra hand: Svararens dubbling är straffdubbling på
zoninkliv, negativ (upplysningsdubbling) med minst 6 hp annars. Efter inkliv
på treläget visar dubbelt allmän styrka men avpassas oftare. Svararens 2NT är invit när
möjlighet finns till upplysningsdubbling, annars ett konventionellt krav, som
i Lucksystemet. Svararens överbud är krav och
förnekar håll i inklivsfärgen. Överbud i spader visar fem hjärter. Bud i ny färg på lägsta nivå är ej inviterande. Hoppande
bud är krav och indikerar håll i inklivsfärgen. Efter konventionellt inkliv är
dubbling styrkevisande, överbud i "visad" färg krav utan håll och 2NT
naturlig invit. På inkliv som visar båda högfärgerna visar 2NT dock båda
lågfärgerna. |
(Kristianstadsklöver) På sangöppningen (11-13) visat
svararens pass i detta system minst 8 hp. Därigenom får öppnaren bjuda aktivt
efter balansering i fjärde hand. Öppnarens dubbling är SD efter styrkevisande pass
från svararen. |
Öppnarens dubblingar är SD om
svararen bjudit något annat än pass. Om svararen enbart passat är dubbling på
tvåläget UD med svag hand. Med stark sang är dubbling direkt efter
färgbjudare SD medan dubbling efter två pass är UD. |
(Kenneth Lebensold, USA) Visar minst två kort i färgen
som dubblas och en viss extra styrka eller vilja till fortsatt budgivning.
Partnern till dubblaren skall stå med om han har goda defensiva värden. Det är mindre vanligt att denna typ av dubbling används i sangbudgivning. |
Efter inkliv på svararens
överföring kan öppnarens 2NT eller dubbling användas för att visa trumfstöd. |
(Nilsland) Används med svag
sang. när motståndarna dubblar denna: |
|||
1NT |
(D) |
pass |
Krav till RD |
|
|
RD |
Svag hand med minst
femkortsfärg. Öppnarens bjuder 2♣ och svararen passar eller bjuder sin färg. |
|
|
2♣ |
Klöver och ruter |
|
|
2♦ |
Ruter och hjärter |
|
|
2♥/♠ |
Naturligt, halvpositivt |
|
|
2NT |
Utgångskrav |
|
|
3X |
Spärrbud |
Efter svararens pass bjuder
öppnaren egen femkorts lågfärg, eller RD: |
|||
1NT |
(D) |
pass |
|
RD |
|
pass |
Vill spela 1 sang. |
|
|
2♣ |
Klöver och en högfärg |
|
|
2♦ |
Ruter och spader |
|
|
2♥ |
Hjärter och spader. |
|
|
2♠ |
5-6 klöver och fyra ruter |
|
|
2NT |
5-6 ruter och fyra klöver |
Efter dubbling i fjärde hand måste öppnaren
redubbla (eller bjuda femkorts lågfärg) med dubbelton i spader. Därefter
bjuds färger nerifrån av båda händerna. RD av svararen visar någon
femkortsfärg. |
(Nilsland) Innebär att ett
direkt 2♥/♠ av svararen efter dubblingen visar en halvpositiv
hand. Öppnaren far delta i vidare budgivning med bra anpassning till färgen. Positivt 2♥/♠ finns både i Nilslands slinkningar och Carrots dito. |
Efter sangöppning och inkliv är det normala att man
använder dubbling som straffdubbelt. I Carrot Club och vissa andra system är
dubblingen i stället "negativ" och visar ingenting om inklivsfärgen utan
endast en viss styrka. |
(Steen Möller, Köpenhamn) Efter
inkliv på tvåläget ber det konventionella svaret 2NT öppnaren att bjuda
längsta lågfärg. Svararen kan ha en svag hand med längd i lågfärgerna, men
han kan också vara starkare och hans bud får då efter öppnarens återbud 3♣/♦ en annan betydelse än direkta bud: |
|||
1NT |
(2♠) |
2NT |
|
3♣/♦ |
|
|
|
Svararens bud visar nu: |
|||
3♦ |
Fyrkorts ahö, sexkorts ruter,
fritt tempo |
||
3♥ |
Utgångskrav, ej spaderhåll, ej
hjärter |
||
3♠ |
Fyrkorts hjärter, ej spaderhåll
(3♠ direkt på inklivet visar hjärter samt spaderhåll). |
||
3NT |
Femkorts hjärter, ej spaderhåll. |
||
4lå |
Utgångsinvit. |
||
4♥/alå |
Slaminvit. |
||
Direkt över inklivet 2♠ är 3♥ inviterande och 3NT naturligt med håll i spader. Efter 1NT-(2♥) blir 2♠ fritt tempo, 3♠ inviterande och andra bud analoga med ovanstående med
ombytta högfärger. |
|||
(Alvar Stenberg, Malmö) Metod att rädda sig när
sangöppningen dubblats: 1NT-(D) -? Svarshandens bud blir nu: pass - bjudes även med stark hand. RD - signal till slinkning. 2X - avlägg med 5-färg. RD bjuds också med invithand och
femkortsfärg. Efter 1NT - (D) - RD - (pass): Budgivning som i princip som
Sundelins sprattlingar från öppnaren. Normalt 2♣, men 2♦ med femfärg eller 2♥ med 4ä4 i högfärgerna, dubbelton klöver. När 2♣ dubblas kan svararen eller öppnaren som ej har fyra klöver
ta bort med 2♦ (ruter + hjärter). |
Metoder för denna speciella situation ingår ej i alla sangkomplex. När fjärde hand dubblar 2♣ föreslas i Modern EFOS: |
||||
1NT |
2♣ |
(D) |
|
|
pass |
|
|
Inget klöverhåll. |
|
Bud |
|
|
Klöverhåll. |
|
RD |
|
|
Stark klöverfärg. |
|
När öppnaren passar och förnekar
håll, bjuder svararen: |
||||
2♦ |
Precis halvhåll i klöver,
utgångshand, |
|||
RD |
Upprepad Stayman, inget
klöverhåll indikeras om det i senare budgivning visar sig att svararen har
utgångsstyrka, |
|||
bud |
Utgångskrav med klöverhåll (2♥/♠ lovar bara fyrfärg). |
|||
Samma läge i Carrot Club: |
||||
1NT |
2♣ |
(D) |
|
|
Pass |
|
|
Klöverhåll. |
|
2♦ |
|
|
Inget klöverhåll. |
|
2♥/♠ |
|
|
15-17-sang utan håll. |
|
RD |
|
|
Stark klöverfärg. |
|
Efter färginkliv på 2♣ visar öppnarens 2NT 15-17 med håll men utan högfärg,
och överbud 16-17 utan vare sig håll eller högfärg. När inkliv passas fram till
svararen, är en dubbling optionell. När ett överföringsbud dubblas,
visar 2♥/♠ lite bättre än minimum samt stöd. RD har samma
innebörd, men överför spelföringen till svararen. |
||||
Konventioner som kan
användas efter en naturlig öppning med 2NT. Vanligtvis används samma metoder
vid återbudet 2NT efter en konventionell inledning, ex. 2♣-2♦; 2NT eller 1♣-1♦; 2NT. Det går utmärkt att
kombinera flera av dessa konventioner till ett eget 2 Sang-komplex, eller att
utveckla redan befintliga komplex. |
(5 Stayman, USA) Enligt samma idé som efter
öppningsbudet 1NT frågar 3♣ efter öppningsbudet 2NT efter öppnarens eventuella
högfärger. Svar på 3♣: |
|
3♦ |
Ingen högfärg. |
3♥ |
Minst fyra hjärter. |
3♠ |
Minst fyra spader. |
3NT |
4-4 i högfärgerna. |
En lika vanlig variant är att inte använda återbudet
3NT. Då bjudes 3♥ även med 4-4 i högfärgerna, varefter öppnaren tar bort
ett eventuellt 3NT med 4♠. Staymans 3♣ fastställer utgångskrav efter 2NT. Återkommer svararen
efter 2>NT-3♣-3♦ med 3♥/♠ visar han femkorts högfärg (troligen med fyra kort i
den andra). |
(Leo Baron, Adam Meredith, Rhodesia
rasp. England) Denna variant är typisk för Baronsystemet och
spelas i många länder. Svaret 3♣ är en signal till färgvisning nerifrån för både
öppnaren och svararen. Man visar växelvis färger under 3 Sang. Trumfstöd visas
med höjning eller slaminviterande kontrollbud. Både 2NT-3♣; 3♠ och 2NT-3♣; 3♦-3 indikerar klöver. (Den sista sekvensen kan också
spelas som mild slaminvit i ruter.) Ombud av tidigare bjuden färg kan visa fem kort. Baron
kombineras ofta med Flints 3 ruter eller med överföringsbud. |
(Alvar Stenberg) Budmetod
som ursprungligen användes i Lucksystemet, men populärt kallades Cotter då
metoderna påminner om Cottersvaren på 1NT. Svaret 3♣ tvingar öppnaren att bjuda 3♦. Svararens bud därefter: |
|
Pass |
avlägg med lång ruter |
3♥/♠ |
avlägg med lång högfärg |
3NT |
utgångshand med 5 spader
och 4 hjärter |
4X |
slaminvit med långfärg |
4NT |
essfråga |
En variation är att de
direkta svaren 4♣/♦ är slaminvit med långfärg. |
(Alvar Stenberg) Svaret 3♦ är högfärgsfråga. Med båda högfärgerna svaras 3♥, utan högfärg 3NT. I Luck-Cotter kan 3♦ följt av objuden färg innebära att svararen visar ruter
plus den bjudna färgen. |
(J. Flint, England) Svaret 3♦ ber öppnaren att bjuda 3♥. Därefter: |
|
Pass |
avlägg med lång hjärter |
3♠ |
dito med spader |
3NT |
utgångshand och slamintresse med ruter |
4♣ |
dito med klöver |
4♦ |
Som 3NT, men krav |
Flints 3♦ kombineras vanligen med Staymans 3♣. Vill man hellre spela med Barons 3♣ kan betydelsen av 2NT-3♦; 3♥-3NT ändras, så att 3NT visar 5-4 i högfärgerna, som i
Cotter. |
(Jan Wohlin) EFOS-metoden efter
2NT är relativt komplicerad. Svaret 3♣ frågar i första hand efter femkorts högfärg hos öppnaren
och förnekar samtidigt sådan på svarshanden. Svar på 3♣: |
|
3♦ |
ingen femkorts högfärg |
3♥/♠ |
femkortsfärg |
3NT |
2-2 i högfärgerna |
Efter 2NT-3♣; 3♦ gäller det att utreda huruvida 4-4-anpassning finns i någon
av högfärgerna. Svararens bud efter 3♦: |
|
3♥ |
förnekar fyrkorts hjärter och frågar efter fyrkorts
spader |
3♠ |
visar fyrkorts hjärter |
3NT |
visar 4-4 i högfärgerna |
4NT |
som 3NT, men slaminvit |
Efter 3♥, som frågar efter fyrkorts spader, visar öppnaren fyra
spader med 3♠, förnekar detsamma med 3NT. Observera att svararen inte behöver ha någon fyrkorts
högfärg när han bjuder 2♣; 3♦-3♥. Om öppnaren nu visar spader med 3♠ bjuder svararen 3NT utan spader (den s k tjänstevägen). EFOS-metoden kan utvecklas ytterligare genom att buden
på fyrläget kan ges speciell betydelse efter undersökning av högfärgerna. Se också EFOS 3♦. |
(Jan Wohlin) Svaret 3♦ enligt EFOS innebär att svararen visar minst åtta högfärgskort
fördelade 5-5, 5-4, 5-3 eller 4-5. Svar på 3♦: |
||
3♥ |
2-3, 3-4 eller 2-4 i
högfärgerna. |
|
3♠ |
2-3, 3-2, 4-4, 4-3 eller 4-2
i högfärgerna. |
|
3NT |
2-2 i högfärgerna. |
|
4♥ |
Femkortsfärg. |
|
4♠ |
Femkortsfärg eller stark
fyrkortsfärg. |
|
Minnesregel: 3♥ bjudes bara med fler hjärter än spader. Fortsatta bud efter 3♦ och återbud: |
||
2NT |
3♦ |
|
bud |
3♠ |
5-3 i högfärgerna |
|
3NT |
5-4 på 3♥ men 4-5 på 3♠. |
|
4♥ |
5-5 eller 4-5. |
|
4NT |
Som 3NT men slaminvit. |
Innebär att svaret 3♦ visar hjärter medan 3♥ visar spader. Kan också bjudas på fyrläget. Kallas
ibland för Texas. |
(Mats Nilsland) Utveckling
av överföringsbuden. Efter ♦/♥ bjuder öppnaren närmaste färg (ev. nästa bud med
superanpassning och max.). Svararens bud därefter: |
||
2NT |
3♦ |
|
3♥ |
pass |
Svag hand med hjärter. |
|
3♠ |
Slaminvit med lång hjärter. |
|
3NT |
Utgångsväljare med femkorts
hjärter. |
|
4♣/♦ |
Minst 5-4 (ofta 5-5) i hjärter-lågfärgen,
utgångshand eller sIamintresse. |
|
4♥ |
Slutbud. |
|
4NT |
Som 3NT, men slaminvit. |
|
Hopp |
Renons med lång hjärter. |
|
|
|
2NT |
3♥ |
|
3♠ |
4♥ |
Slaminvit med lång spader. |
I övrigt som efter 3♦-3♥ fast med spader i stället för hjärter. Med 5-4 eller 5-5 i högfärgerna går man i Modern EFOS
via 3♣. |
(Jan Wohlin) Buden 3♥/♠ visar fem kort i motsatt högfärg. |
(Mats Nilsland) Budet 3♠ innebär en slaminvit med jämn hand eller fördelningen
4441. Svar på 3♠: |
|
3NT |
Ingen femkortsfärg. |
4X |
Femkortsfärg, |
4NT |
4333 och minimum. |
När 2NT-öppnaren visat en färg på fem kort förutsätts
att han inte har fler färger. svararen kontrollbjuder eller slår av med 4NT. Efter 2NT-3♠; 3NT bjuder man färger nerifrån växelvis tills en
4-4-anpassning finnes eller 4NT-nivån uppnåtts. När anpassning hittas, visas
detta med höjning (minimum) eller annat bud högre än 4NT. En metod är direkt
redovisning av antalet ess med alla bud över 4NT utom en höjning. |
Innebär att 4♣ överför till 4 hjärter, 4♦ till 4 spader. |
(SlamINviT
efter visad stark 2NT) Konstruerat av Jan Johnsson, Gävle. |
|
3♣ |
Frågar efter femkorts högfärg och lovar egen högfärg. |
3♦/♥ |
Överföring. |
3♠ |
Söker bästa lågfärg. |
Metoderna innehåller möjlighet för svarshanden att slaminvitera och visa singelton. |
På
2NT-öppningen är 3♣
färgfråga enligt Baron, 3♦/♥
överföring medan 3♠
visar den "omöjliga" handen med fem spader och fyra hjärter. |
(Walther
Herbert, Österrike) En av de mest kända konventionerna i samband med starka
tvåöppningar. Efter ett starkt 2♣
(eller en stark tvåöppning färg) kan svararen visa en negativ hand med
Herbertavslaget i närmaste färg. På ett starkt 2♠
blir 3♣
avslag. Fordringarna för ett positivt
bud kan variera med olika metoder. Vanligt är att man kräver ett och ett
halvt honnörstick för ett positivt bud (d v s något annat än
Herbertavslaget). |
Besläktat med
Herbertkonventionen, med skillnaden att närmaste bud är negativt. Alltså 2♠-2NT. |
I system med starkt 2♣ är det inte ovanligt att svarshanden tvingas avge 2♦ som första svar för att underlätta för öppnaren att
visa sin starka hands karaktär. Detta, kan man säga, innebär att
svaret 2♦ bara talar om att svararen finns på plats med ett:
"Jaså". |
(Mats Nilsland) Metod för att hålla budgivningen nere
efter en tvåöppning i färg (exempelvis i Acolstil) när svararen har en bra
hand med stöd. Kombineras vanligen med Herbertavslag. Direkt höjning av öppningsfärgen blir i stället
halvpositivt. |
(Mats Nilsland) Utveckling av det stödvisande
reläsvaret. Dubbla reläsvar används på tvåöppningar i färg enligt följande: |
|
1 steg |
Negativ
hand, eller en positiv hand med antingen: a)
jämn fördelning
utan trumfstöd. b)
längd
i reläfärgen (närmaste färg). |
2 steg |
Positiv hand med trumfstöd i öppningsfärgen. |
Efter inledningen med 1 steg kan de positiva händerna
ofta visas genom att med handtyp a) höja öppnarens sidolågfärg, kontrollbjuda
på fyrläget eller hoppa till 4NT medan typ b) helt enkelt ofta visas genom
att bjuda färgen. Svaret 2 steg brukar kompletteras med singelvisande
hoppbud i färg. |
(AS Nielsen, Danmark) På starka tvåöppningar i alla
färger blir svaren enligt Nielsen: •
Utan
ess - 2NT •
Med
1 ess - essfärgen •
Med
2 ess - 3NT. Efter inkliv blir det: •
Utan
ess - pass. •
Med
1 ess - essfärgen eller D •
Med
2 ess - lägsta sangbud. |
Precis som det är vanligt med denna konvention efter stark
1♣, används kontrollvisning ibland efter starka
tvåöppningar. Ess räknas som 2 och kung som 1 kontroll. Svararen visar
antalet kontroller och normalt börjar skalan med närmaste bud som då visar 0
kontroller, nästa bud 1 etc. |
Närmaste bud är negativt eller obligatoriskt (ex. 2♣-2♦). Efter öppnarens återbud i färg innebär konventionen
att närmaste bud ånyo är ett konventionellt avslag. Kallas även dubbelt
Herbertavslag. |
Hit hör dels öppningar som mer eller mindre tvingats
fram av olika konventionella klöversystem, d v s händer med klöver som ena
färgen. En annan typ är Flannery. Den något besvärliga handtypen
med två färger, där den kortare är den högre, som tangerar varandra, kan
genast tas bort med ett Flannerybud. En tredje typ är vanligast i bögfärg, med den andra
färgen okänd. Både konstruktiva och svagare öppningar finns. |
(W Avarelli, G Belladonna, Italien) Här visar 2♥/♠ minst femfärg, minst fyrkorts klöver, 12-16 poäng och
5-6 förlorare. Svar på 2♥/♠: |
|
3♣ |
Preferens. |
3hö |
Invit. |
2NT |
Krav och fördelningsfråga. |
4♣ |
Invit. |
färg |
Slutbudsförslag |
Efter 2♥/♠-2NT skall öppnaren beskriva sin fördelning genom: |
|
3♣ |
5hö4♣(22) |
3hö |
6hö4♣(21) |
3NT |
5-5 |
3ny |
5431 |
Med 5530 eller 6430 och en bra hand visas först
trekortsfärgen och därefter extralängden. Svararens hopp i ny färg på 2♥/♠ är ett färgfrågebud enligt romersk modell. |
(Carrot Club) 2♥/♠ visar minst femkortsfärg och kortare eller lika lång
klöver, 13-16 poäng samt 4-5,5 förlorare. Svaren sker ungefär som i romerskt 2♥/♠ med följande undantag: 2♥/♠-3ny är rondkrav, 2♥/♠-3NT visar trumfstöd och ber öppnaren kontrollbjuda.
Efter 2♥/♠-2NT; 3♣ är svararens 3hö invit (annars leder 2NT alltid till utgång). Efter inkliv är svararens dubblingar SD och RD
häktningsinviterande. 2NT är krav som ostört, ny färg krav efter inkliv men
ej efter UD. Efter inkliv med 2♠ behåller 3NT sin betydelse som stödvisande. |
(Jan Olofsson, Knislinge) 2♥/♠ visar fyrkorts högfärg, minst femkorts klöver och 10-13 hp. Svaret 2♠ på 2♥ är krav, svaret 2NT krav och fördelningsfråga, ny färg
på treläget ej krav men öppnaren far lägga på med maximum. Efter 2♥/♠-2NT visar 3♣ minimum (l0-l 1), ny färg trekortsfärg, 3hö 5♣4hö(22) och 3NT 4-4-0-5. |
(William Flannery, USA) 2♦ visar 11-16 poäng och en hand med minst fem hjärter och precis fyra spader. Svararen bjuder
naturligt men kan kräva med 2NT. Efter 2♦-2NT: |
|
3♣/♦ |
Trekortsfärg. |
3♥ |
4-5-2-2 och minimum |
3♠ |
4-5-2-2 och maximum |
4♣/♦ |
Fyrkortsfärg. |
Som 2♦ men svararen kan passa med hjärterpreferens. |
Som vanlig Flannery men efter det konventionella svaret 2NT
skall öppnaren visa antalet klöver med en stegskala: 3♣ 3, 3♦ 2, 3♥ 1, 3♠ 0 och 3NT 4 kort i klöver. (Andra stegskalor spelas
också.) |
Öppningsbudet 2♦ visar minst fem ruter och precis fyra hjärter, 11-16
poäng. Ofta spelas detta i kombination med 2♥ som Svensk Flannery, se ovan. |
(Hugh W Kelsey, Skottland) Modellen kombinerar svaga och
starka tvåöppningar enligt följande: |
|
2♥ |
Acols tvåöppning med hjärter eller 5-5 i hjärter och en lägre
färg, 5-9 poäng. Rondkrav. |
2♠ |
Dito med spader eller 5-5 i spader och en färg. |
Svararen utgår från att öppnaren har den starka
varianten. Svarsbud: |
|
relä |
Förnekar följande. |
3hö |
Svag höjning, 5-8 poäng. |
4hö |
Minst fyrstöd, 9-12 poäng. |
3ny |
Positiv band med femkorts ny plus minst trestöd. |
Efter reläsvaret visar öppnaren den svaga banden genom
att bjuda sin sidofärg. På positiva svar kan han ibland få visa svag handtyp
genom återbud i öppningsfärgen. |
(Gunnar Persson, Lund) Tvåfärgsvisande öppningar på
svaga händer med 5-8 poäng och minst 5-5 enligt: |
|
2♥ |
Spader plus en färg. |
2♠ |
Dito, hjärter och lägre färg. |
2NT |
Lågfärgerna. |
Efter 2♥/♠ kan svararen fråga efter sidofärgen med 2NT. |
(Mats Nilsland) Halvsvaga tvåöppningar med minst 5-5,
med en högfärg och en lågfärg, utan att någon färg visas. Öppningsbuden 2♥/♠ visar 8-2 hp och högst sex förlorare: |
|
2♥ |
Hjärter och klöver eller spader och ruter (röd
plus svart färg). |
2♠ |
Hjärter och ruter eller spader och klöver (svarta
eller röda färger). |
svararen förutsätter att öppnaren bar den för svarshanden
sämsta kombinationen, och bjuder sedan naturligt i en av öppnarens
tilltänkta färger. Har öppnaren ej färgen flyttar han över. Svaret 3♣ är dock konventionellt, visande att svararen har en
egen mycket stark färg som han vill visa i nästa budrond. 2♥/♠-2NT är reläkrav till utgång, såvida inte svararen
passar på återbudet. Öppnarens återbud efter 2NT: |
|
3♣/♦ |
5-6 förlorare |
3♥/♠ |
Högst 5 förlorare |
3NT |
6-6-fördelning med 4♣ som relä. |
4♣/♦ |
Sexfärg med 6-5. |
4♥/♠ |
Dito. |
4NT |
7-6-fördelning |
När öppnaren visar sin ena färg vet svararen bådas
identitet. Alla bud över 3♥/♠ visar mindre än fem förlorare. |
Fördelningen 4441 är besvärlig, varken balanserad eller som
andra obalanserade med fem kort i längsta färgen. Många metoder finns för
att ta hand om dessa händer. I vissa fall bar 5440-fördelningen fått lov att
hänga med av bara farten. |
(Mario Franco, Michele Giovine, Italien) De
trefärgsvisande öppningarna är en del av Marmicsystemet. Många andra system
använder numera liknande metoder. |
|
2♣ |
Fördelningen 4441 eller 5440 med 11-16 poäng. |
2♦ |
Dito med 17+ poäng. |
Svararens reläbud i närmast högre färg frågar efter singelfärgen,
återbudet 2NTvisar renons varefter 3♣ frågar efter renonsfärgen. |
Variant av Marmicöppningen. Öppnaren har exakt 4441 (ty
5440 öppnas med 2NT) och öppningsstyrka. På 2♦ bjuder svararen 2♥ med någon styrka, annars ett negativt 2♠ eller 3♣/♦ som öppnaren korrigerar till närmaste bud utan
anpassning. Efter svaret 2♥ visar öppnaren sin singelfärg men med minst 18 poäng
bjuder han 2NT och svararen får upprepa frågan med 3♣. |
(Jan Woblin) Visar 5440 och minst 16 hp. Svararen frågar
efter renonsfärgen med reläbudet 3♣ och kan med ett ytterligare reläbud i renonsfärgen
också få besked om femkortsfärgen. Efter 2NT-3♣ visas klöverrenons med budet 3NT. Med mycket svag band bjuder svararen en färg på treläget
och inte 3♣. |
Som Marmics 2♣/♦ men alla färgbud är negativa från svararen. För att få
besked om kortfärg måste svararen kräva med 2NT. Efter svar på singelfrågan kan
svararen i Romsystemet, genom att bjuda ett färgbud under utgångsnivå,
begära upplysningar om styrka och fördelning enligt en stegskala: |
|
1 steg |
5440. |
2 steg |
Minimum med dåligt stöd. |
3 steg |
Dito med bra stöd. |
4 steg |
Maximum med dåligt stöd. |
5 steg |
Dito med bra stöd. |
"Roman 2♦" var speciellt vanligt i England och USA. Ofta i kombination
med svaga 2♥/♠ eller allt-i-ett som "Multicoulored 2♦". |
(Benito Garozzo, Italien) Utbyggd variant av
marmicöppningen 2♦, med 17-24 hp.
Svaren enligt BTC: |
|
2♥ |
Positivt eller negativt utan möjlighet att bjuda 2♠. |
2♠ |
Negativt med fyra spader eller tre spader och högst en
sidofärg. |
2NT |
Halvpositivt med någon långfärg. |
3X |
Negativt, långfärg med E, K eller DKn i toppen. |
Efter 2♦-2NT bjuder öppnaren färgen närmast under singelfärgen
varefter svararen visar sin färg. svararen har 6-8 poäng. Efter 2♦-2♠ passar öppnaren med spader, eventuellt singelbud med
maximum, och bjuder 2NT med kort spader. Efter 2♦-2♥ äterbjuder öppnaren 2♠ med minimum (17-20) och singel högfärg, 2NT visar min
med singelklöver, 3♣ dito med kort ruter. Med max, visar öppnaren från 3♦ sin korta färg genom att bjuda färgen under. Efter 2♦-2♥; 2♠ reläar svararen med 2NT varpå 3♣ visar singelhjärter, 3♦ singelspader med 17-18 poäng, 3♥ dito med 19-20 poäng. Efter svaret på 2♥ kan svararen lägga av med ett färgbud. Genom att bjuda
öppnarens korta färg frågar han efter kontroller (E = 2, K = 1) som visas stegvis med 1 steg = 4, 2 steg = 5, etc. |
(CC Wei, New York) 2♦ i Precision visar 11-15 och en trefärgad hand med kort
ruter. Fördelningen bör vara 4-4-1-4 men såväl 4-4-0-5 som (43)15, med svag
klöver, kan godkännas. Svaret 2NT är konventionellt med 8 poäng eller mer.
Öppnaren återbjuder: |
|
3♣ |
3-4-1-5 |
3♦ |
4-3-1-5 |
3♥/♠ |
4-1-4-4 med min/max. |
3NT |
Dito med E/K-singel i ruter. |
4♣ |
4-4-0-5 |
4♦ |
Dito med maximum. |
Som Precisions 2♦. Efter svaret på 2NT kan svararen fråga efter antal
kontroller med lägsta ruterbud. Öppnaren svarar närmaste bud med 0-2
kontroller, nästa bud med 3 kontroller, etc. |
I sin bok föreslog Jannersten 2♦ även med 4-4-4-1, 4-5-1-3, 4-5-3-1 och 4-5-2-2. Budet visar således fyra spader och minst fyra
hjärter, men inte alltid kort ruter. Mönstren med 3-4 eller 4-3 i
högfärgerna nämns ej. Öppnarens återbud efter 2♦-2NT: |
|
3♣ |
4-4-4-1/4-4-1-4/4-4-0-5 |
3♦ |
4-5-2-2 |
3♥ |
4-5-3-1 |
3♠ |
4-5-1-3 |
3NT |
4-5-0-4 |
Efter 3♣ får svararen bjuda 3♦ för besked. 3♥/♠/NT visar ovanstående händer i tur och ordning. |
2♦ visar 11-15 med 4-4-1-4 eller 4-4-0-5-fördelning.
Svararen kan kräva med 3♦ för att få ytterligare upplysningar. |
Svaga tvåöppningar i någon form förekommer i flertalet
system. Först med att popularisera de svaga tvåöppningarna var Howard
Schenken, medlem i det berömda "Four Aces". |
(Modern Standard) En frivillig del av MS. Används 2♣ som enda krav kan man låta 2♦/♥/♠ vara svaga tvåöppningar. Fordringar för en svag tvåöppning i MS: färgen bör vara
på exakt sex kort med viss toppstyrka. Styrkan skall vara 7-10 hp. Någon
sidofärg bör inte förekomma, möjligen en svag fyrkorts lågfärg. Svarsbud: |
|
2♥/♠ |
Rondkrav med minst femfärg. |
2NT |
Rondkrav, minst invitstyrka. |
3lä |
Naturligt, okrav i lågfärg. |
3X |
(höjning) Spärrbetonat. |
hopp |
Naturligt, ej krav, utom 4♥/♠ över 2♥/♠, som kan spelas som splinter eller kontrollbud |
Efter 2X-2NT: |
|
3lä |
Singelton. |
3X |
Minimum utan lägre singelton. |
3♥/♠ |
(högre än X) Singelton och mer än minimum. |
3NT |
Maximum utan singelton. |
Som ovan men efter 2♠-2NT visar öppnaren trekorts hjärter med 3NT och
dubbelton med 3♠. I EFOS-modellen framgår ej om svaret 2NT är krav till
utgång eller ej. Öppnaren får emellertid lov att visa singel även i högre
färg än öppningsfärgen. |
Om man har andra krav på honnörs- eller toppstyrka,
eller gärna öppnar med svag tvåöppning med fem eller sju kort i färgen, bör
man exempelvis deklarera "modifierade svaga 2". |
Vanlig variant i Sverige. Bud i nya färger får avpassas
av öppnaren. På kravbudet 2NT bjudes sidohonnör eller eventuell sidofärg. |
(Harold Ogust, USA) Efter kravet med 2NT bjuder öppnaren
enligt Ogust: |
|
3♣ |
Minimum med dålig färg. |
3♦ |
Maximum med dålig färg. |
3♥ |
Minimum med bra färg. |
3♠ |
Maximum med bra färg. |
(Decision Club) Halvstarka öppningar med 11-14 hp.
Svarssystemet kan användas även med svaga tvåöppningar. Svarsbud: |
||
1 steg |
Relä som ber öppnaren svara stegvis: |
|
|
1 steg |
min. dålig färg. |
|
2 steg |
max. dålig färg |
|
3 steg |
max. bra färg. |
|
4 steg |
min, bra färg. |
|
Svararens bud under 3 Sang därefter hållvisande utom i
reläfärgen, som är äkta femfärg. |
|
2 steg |
Visar stöd, utgångs- eller slaminvit. Med minimum bjuder
öppnaren om sin färg eller lägre färg med honnör, med max bjudes singel
(reverse eller hopp), 3NT eller 4hö. |
|
3lä |
Naturligt krav, öppnaren kan visa sidohåll. |
|
4lä |
Singel och slaminvit med stöd. |
|
Höjning |
Naturligt bud som ej inviterar till fortsatt budgivning. |
Visar 8-12 hp och enfärgshand. Färgen får ej vara sämre
än E-Kn-10-sjätte. Svar på 2♣/♦: |
|
2ny |
Naturligt rondkrav. Reläbudet dock dubbeltydigt, äkta
eller jämn hand. |
2NT |
Rondkrav, minst invit. Öppnaren visar eventuell singel
om inviten accepteras. |
(Precisionsklöver) Visar 11-15
poäng med antingen sexkorts klöver eller femkorts klöver med sidofärg med en
hand som ej lämpar sig för något av öppningsbuden 1♦, 2♦ eller 1NT. Svar på 2♣: |
|
2♦ |
Reläfråga. |
2♥/♠ |
Naturligt okrav. |
2NT |
Naturlig invit. |
3♣ |
Naturligt, ej invit. |
3ny |
Naturligt utgångskrav. |
Återbud efter 2♣-2♦: |
|
2♥/♠ |
Fyrkortsfärg. |
2NT |
Ingen högfärg, men två sidohåll. |
3♣ |
Dito med ett sidohåll. |
3ny |
Max med 6-4. |
3NT |
Max med solid färg. |
(B Garozzo & G Belladonna)
Grunderna är desamma som i standard Precision. Efter sekvensen 2♣-2♦; 2♥/♠ rekommenderas att ny färg av svararen frågar
efter håll i objuden färg. Efter 2♣-2D; 2NT: 3♦ ber
öppnaren visa vilka färger han tar hand om. Därvid visar 3♥/♠ håll i högfärgen och ruter, och 3NT håll i högfärgerna. Efter 2♣-2♦; 3♣:: 3♦ ber
öppnaren visa sidohållet. Öppnaren bjuder sitt högfärgshåll eller 3NT med
ruterhåll. |
(Blue Team Club/Neapelklöver) I
princip samma som Precisionsklöverns 2♣,
men öppnaren har 12-16 poäng. Med sidofärg har öppnaren 15-16 poäng, när han öppnar
med 2♣. Annars öppnas med sidofärgen
även om denna är kortare. (Detta går ej i Precision, där öppning med 1♥/♠ lovar femfärg.) |
(Carrot Club) Här utgår man från Neapelklöver och budet
garanterar minst sexkortsfärg. Ett tillägg: 2♣-2NT
är naturlig invit eller bra hand med
klöverstöd. Öppnaren förutsätter till en början att budet är
utgångsinvit. Utan accept bjuder han 3♣.
Vill han acceptera utgångsinviten bjuder han 3NT eller en singelton på
treläget. På
singelvisande bud från öppnaren kan svararen bjuda 4♣ som avlägg (håll saknas), medan övriga färgbud
är slaminviterande. |
(Flodqvist) Komplicerade svarsvarianter med
överföringssvar, enligt följande: |
|
2♦ |
Minst invit med minst fyra hjärter. |
2♥ |
Dito med spader. |
2♠ |
Dito med minst fem ruter. |
2NT+ |
Som i Carrot Club. |
Efter Texasbuden bjuder öppnaren
reläbudet med 2-3-stöd och minimum. Övriga bud visar antingen korthet i den
av svararen visade färgen eller tillägg. |
Dubbeltydigt, i den ursprungliga formen med
antingen en svag tvåöppning någon av högfärgerna eller en stark (17-24) hand
med fördelningen 4441. Man har också använt Multi 2♦ som tretydigt, även inkluderande
en överstark sanghand. Svararen förutsätter till en
början att öppnaren har den svaga varianten. Svaret 2NT är krav. |
(Modern Standard) Öppningen visar: a)
7-11
hp med sexkorts högfärg. b)
Inviterande
tvåöppning i ruter. |
|
Svar på 2♦: |
|
2♥ |
Avlägg i öppnarens högfärg. |
2♠ |
Invit mot hjärter. |
2NT |
Krav med anpassning i båda högfärgerna. |
3X |
Naturligt krav. |
3NT |
Ber öppnaren bjuda sin färg. |
Öppnarens återbud med den svaga handen: På 2♥
pass eller 2♠. På 2♠ pass eller 3/4♥. På 2NT bjuder öppnaren 3♥/♠ med minimum, 4♥/♠ med maximum, 4♣/♦ som visar respektive högfärg
med absolut maximum. På högre svar visar öppnaren sin högfärg eller stöder
svararens färg med godtagbart stöd. Alternativt kan buden 3♣/♦ användas som visande respektive
högfärg och maxstyrka efter svaret 2NT, se Carrots variant nedan. Med den starka handen: Öppnaren bjuder ruter (3♦ dock ej krav efter 2♦-2♥) eller
sidofärg i klöver. Öppnaren kan visa sidohögfärg genom starkt högfärgsbud
(ex. 2♦-2♥; 3♥/♠, 2♦-2♠; 3♠). Öppnarens återbud i sang visar den starka
typen, 2NT är därvid krav och kan innehålla sidohögfärg. Efter inkliv: På inklivet 2♥/♠ är svararens dubbling negativ.
Öppnaren skall bara passa med den bjudna färgen. Svararens 2NT är krav som i
ostörd budgivning. Dubbling på högre inkliv är straffdubbling. |
(Carrot Club) Öppningsbudet visar: a)
7-10 med sexkorts högfärg. b)
21-22 hp, jämn band utan femfärg. Svaret 2NT är allmänt krav,
svaret 2♠ ej inviterande i hjärter,
svaret 4♦
överföring till öppnarens högfärg, annars som i MS-versionen. Efter 2♦-2♠: Öppnarens 3♣/♦ är positiv invit med
hjärter och bättre än minimum. Efter 2♦-2♥; 2♠-2NT (krav) är 3♣/♦ samma med spader. Efter 2♦-2♠: |
|
3♣/♦ |
Visar hjärter, ruter visar spader, i båda fallen
med maximum för typ a). |
3♥/♠ |
Typ a) och minimum. |
Efter 3♣/♦ kan svararen reläbjuda för
att få ytterligare upplysningar. Öppnaren bjuder då sin högfärg med
fördelningsbetonat maximum, 3NT med honnörsmaximum och 4♣/♦ med maximum och 6-4. Svararens dubblingar av inkliv är
straffdubblingar. |
(Skalmar) Tretydigt 2 ruter enligt: a)
7-11 hp med sexkorts högfärg och 1,5+ defensivstick. b)
enfärgad Acoltvåa i någon lågfärg, 12-14 mp. c)
20-21/24-25 hp, sanghand. Svar och återbud som i
Carrot med följande skillnader: Efter 2♦-2♥/♠ visar 3♣/♦ typ b), efter 2♦-2NT visas typ b) med 4♣/♦. Efter naturligt 3♣/♦-svar visar 3NT Acoltvåa i
andra lågfärgen, 4♣/♦ visar i stöd med respektive
högfärg! (♣=♥; ♦=♠) Svararens dubblingar av
inkliv är straffdubbling. |
(Hjortron) Visar 11-17 hp med minst nio kort i
lågfärgerna (normalt minst 5-4). Svararens 2♦ är reläkrav som ber
öppnaren visa fördelning och styrka enligt: 2♥ Minimum (varefter 2♠ är nytt relä som besvaras som följer), övriga bud
maximum enligt följande: 2NT 5-5 i lågfärgerna, 3♣/♦
sexkortsfärg, 3♥/♠ trekort, 3NT 2-2 i högfärgerna. |
Svararens 2♥/♠ är mild
invit, 3♥/♠ invit, lågfärgsbud signoff, sangbud signoff i
öppnarens bästa lågfärg. Efter 2♣-2♦; 2♥ är 2NT invit. |
(Natural Conventional) Visar 12-16 poäng och
minst 5-4 i högfärgerna. Svaret 2♦ kan vara svagt eller starkt
utan högfärg, Öppnaren visar sin bästa högfärg (ev. 2NT eller högre med
tillägg och minst 5-5). Svaren 2♥/♠ visar
fyrkorts högfärg eller trekorts med singel i andra högfärgen. Svaret 2NT är utgångskrav
med stöd i någon högfärg, svaren 3♣/♦ positiva inviter med stöd i
någon högfärg. |
(Super Säffle Spader) Öppningsbuden 2 i färg
förnekar högfärger på minst fyra kort och visar: |
|
2♣/♦ |
Naturligt med 13-18 hp och någon singelton. |
2♥/♠ |
19+ hp eller högst 16 mp, 2♥
för klöver och 2♠ för ruter. |
Svar på 2♣: 2♦ relä. Öppnaren bjuder
sidofärg (ev trekorts högfärg). Svaret 2♥/♠ är
okrav, men 2NT är krav. Svar på 2♦: 2♥ relä som ovan. 2♠ visar
femkorts hjärter, 2NT krav. Svar på 2♥/♠: Närmsta bud avslag, övrigt utgångskrav. |
Version
& datum: |
1 - 2003-10-27 |
Beskrivet
av: |
Sven-Olov
Flodqvist |