I detta dokument ges mycket kortfattade referenser till/beskrivningar av offensiva konventioner som inte behandlats separat på Syskon. Dessutom har vi försökt komplettera med länkar till beskrivningar som förekommer på Internet.

Här berörs såväl "äkta" konventioner, där ett bud i stället för sin naturliga innebörd har fått en betydelse som inte har med den bjudna färgen eller tricknivån att göra, som olika behandling av naturliga bud. Till den första gruppen hör t ex Staymans 2♣. I den andra gruppen har vi exempelvis starkt 2-över-l-svar och svaga tvåöppningar.

Den primära källan är Mats Nilslands System & Konventioner från 1982.

 

Sangkonventioner

Svar på 1NT

Staymans 2

Forcing Stayman 2

Roths 2

Cotter på 1NT

Gladiator 2

Sundelins 2

Murrays 2

NPU 2

Flints 2

Staymans 2

Truscotts 2

Baron 1NT-2NT

Överföringsbud

Texas

Sydafrikansk Texas

EFOS överföring

STG överföring

Marionett-Stayman

EFOS 2

Conot 2NT

Modern EFOS 2

Direkt högfärgsfråga 3

Nonforcing Stayman

Begränsad Stayman

Fortsatt sangbudgivning

Upprepad högfärgsfråga

Reläbudet 3

Poängfrågan 3/

Trumfstyrkefrågan 3

Lågfärgsfrågan 3

Lågfärgsfrågan 4

Modern EFOS singelvisning

Dubbeltydigt 2-svar

Störd sangbudgivning

Sundelins slinkningar

Sundelins sprattlingar

Wohlins metoder

Lucksystemets metoder

Lebensohl

Negativa dubblingar

Carrots metoder

Modern EFOS metoder

Styrkevisande pass

Sangöppnarens dubblingar

Aktionsdubblingar

Öppnarens konventionella stödbud

Nilslands slinkningar

Positivt 2/ efter 1NT-(D)

Styrkedubblingar

Dubbeltydigt 2NT

Stenbergs slinkningar

När fjärde hand bjuder

Konventioner på 2NT

Staymans 3

Cotter 3

Cotter 3

Flints 3

EFOS 3

EFOS 3

Överföringsbud

Modern EFOS överföring på 2NT

Korsvisa 3/ på 2NT

Modern EFOS 3 på 2NT

Sydafrikansk Texas på 2 Sang

SINT

Baron-Willqvist

Konventioner efter starka tvåöppningar

Herbertavslag

Reläavslag

Jaså-2

Stödvisande 2NT

Dubbla reläsvar

Aksel J Nielsens essvisning

Kontrollvisning

Dubbla avslag

Tvåfärgsvisande öppningar

Romerskt 2/

Carrots 2/

Kristianstadsklöverns 2/

Flannery 2

Flannery 2

Svensk Flannery

Falsk Flannery

Tartan tvåöppningar

Svaga 2 modell GP

Minisplits 2/

Trefärgsvisande öppningar

Marmics 2/

EFOS 2

EFOS 2 Sang

Romerska 2/

Blue-Team 2

Precisionsklöverns 2

Super Precision 2

Avancerad Precision 2

Ursprunglig Precision 2

Svaga tvåöppningar

Svaga 2-öppningar (MS)

Svaga tvåöppningar (EFOS)

Svaga tvåöppningar, övriga

2NT som enda krav på svaga tvåöppningar

Ogust på svaga 2-öppningar

Decision 2 i färg

Minisplits 2/

Naturliga 2

Precision 2

Super Precision 2

Blue Team Club 2

Carrot Club 2

Skalmar 2

Speciella tvåöppningar

Multi 2

Multi 2 (MS)

Multi 2 (Carrot)

Multi 2 (Skalmar)

Hjortronklöver 2

Natural Conventional 2

Super Säffle 2 i färg

 

Sangkonventioner

Sangbudgivningen kan delas upp i två grupper. Den första behandlar konventioner som kan användas var för sig eller flera tillsammans i ett valfritt sangsystem. Nästa grupp är sådana som utgör "färdiga" sangsystem.

Observera dock att man inte kan ändra hur mycket som helst i ett känt sangkomplex utan att resultatet blir ett nytt sangsystem. Man kan deklarera "EFOS med avvikelser", men då bör huvudparten vara EFOS och inte avstegen.

Svar på 1NT

De mest kända svarskonventionerna är Staymans 2 och överföringsbud. Högfärgsfrågan 2♣ förekommer i olika skepnader och ingår i de flesta sangsystem. 1 England kallas konventionen ibland för "Marx 2 klöver", eftersom Marx - en av Acolsystemets grundare - presenterade idén ungefär samtidigt som Stayman.

Överföringsbuden är en uppfinning som svensken Olle Willner har stor del i. Redan 1953 redovisade Willner sina idéer i Bridgetidningen. 1 USA fick David Carter ungefär samtidigt liknande impulser vilket ledde till att Oswald Jacoby 1956 presenterade överföringsbuden i amerikansk version i Bridge World.

 

Staymans 2

(Ewart Kempson, England; Samuel Stayman, George Rapee, USA; J H Marx, England)

Idén med 2 som högfärgsfråga efter sangöppning lanserades på flera håll. Vem som egentligen var först är omöjligt att säga, men nämnda herrar var definitivt bland dem som populariserade konventionen, även om det huvudsakligen blivit Stayman som fått äran.

Staymans 2♣ är en av de mest spelade konventionerna i bridge och återfinns i varierande skepnader i flertalet sangsystem. Även "upprepad" och "försenad" Stayman samt andra efterföljare baseras på samma grundidé, att med ett konventionellt bud fråga efter högfärgslängder.

 

Forcing Stayman 2

(David Carter, St. Louis) Termen "forcing" (krav) innebär här att svaret 2 som fråga efter högfärg samtidigt fastställer krav till utgång. (Roths 2, se nedan, är slaminvit)

Öppnarens återbud:

1NT

2

 

2/

 

Fyrkortsfärg (2 med båda högfärgerna).

2NT

 

Minimum utan högfärg.

3/

 

Maximum med femkorts lågfärg.

3

 

Maximum med 2344.

3

 

Maximum med 3244.

3NT

 

Maximum med 33(43).

Dubbel Stayman spelas oftast med svag sang, där öppnaren ej har femkorts högfärg. Efter öppnarens återbud fortsätter budgivningen naturligt.

 

Roths 2

(Alvin Roth, USA) Svaret 2 visar alltid ett visst slamintresse (annars bjuds 2). 1NT-2; 2-3/ är krav med femkorts högfärg enligt Roth, men invit i normal "dubbel Stayman". Se även Dubbel Stayman.

 

Cotter på 1NT

(Pat Cotter, England) Cotters 2 tvingar öppnaren att svara 2. Därefter kan svararen lägga av med pass eller 2 i färg, eller kräva med bud på treläget.

I Sverige har Cotter-metoden genom Alvar Stenbergs utveckling kommit att bli populär efter öppningen 2NT, se detta.

 

Gladiator 2

(Nya Zeeland) Gladiator utvecklades som en komplett sangmetod. Svaret 2 kommenderar öppnaren att bjuda 2, varefter billigaste färgbud av svararen är avlägg, högre bud limiterade. Svaret 2 är Stayman och utgångskrav (forcing Stayman), högre bud är naturliga och krav.

Gladiators 2 ingår (i modifierad form) i vissa systems sangmetoder: Romklöver, MIXED, Merkur, CAB för att nämna de mest kända.

 

Sundelins 2

(Populariserat av Per Olof Sundelin, Stockholm) Svaret 2 ingår i "Suddsang" (Sundelins sang). Metoden ingår också i det flertal sangsystem man laborerat med i systemen Carrot Club, Skalmar, m.fl.

Sundelins 2 kommenderar öppnaren att bjuda 2. Svarshanden vill ofta lägga av i en egen färg, men kan ha vissa andra handtyper. Svararens bud efter 1NT-2;2:

pass

 

 

Avlägg i hjärter.

2

 

 

Avlägg i spader.

2NT

 

 

Relä till 3

 

3

pass

Avlägg i klöver.

 

 

3

Avlägg i ruter.

 

 

3/

Utgångsväljare med trekorts högfärg och minst (54) i lågfärgerna.

 

 

3NT

Utgångsväljare med minst (55) i lågfärgerna.

3x

 

 

Slaminvit med enfärgshand.

3NT

 

 

Slaminvit med minst (55) i lågfärgerna.

I modernare varianter, bland annat i sangsystem med styrka 13-17, har man utvecklat Sundelins 2 ytterligare. Det kan där också bjudas med en invithand och fem hjärter. Det innebär att öppnaren skall svara 2 stället för 2, när han kan acceptera en hjärterinvit.

I senare versioner, av både Carrol- och Skalmarsang, har budet 2 enligt Sundelin utgått och ersatts med överföringsvarianter.

 

Murrays 2

(Eric Murray, Toronto) Svaret 2 på 1NT ber öppnaren bjuda sin längsta högfärg. Svararen har i regel en svag hand med längd i bägge högfärgerna. Efter öppnarens 2/ kan svararen fortsätta med 2NT, som då visar en bra hand och inbjuder till visning av fyrkortsfärger på treläget så att 4-4-anpassning kan hittas i alla färger.

 

Augusts 2

(J August, USA) Som Murrays 2, men svararen kan också bjuda 2 med fyrkorts högfärg och längre lågfärg. Han återkommer då med lågfärgen om inte högfärgen passade. Med båda lågfärgerna bjudes 2 följt av 3.

 

NPU 2

(Non Plus Ultra) Svaret 2 är endera svagt med båda högfärgerna eller krav till utgång. Öppnaren visar längsta högfärg; med lika längd bjudes hjärter.

Svararen återkommer nu med 2 på fyrfärg eller med femfärg på treläget, även bjuden högfärg. Svararens 3NT visar utgångshand med andra högfärgen medan hopp till fyrläget är splinter med ett femstöd. Med övriga händer bjuder svararen 2NT, som visar en jämn hand, eventuellt med fyrstöd.

Med den svaga handen måste Svararen passa på 2/.

Efter 1NT-2; 2/-2NT återbjuder öppnaren enligt följande:

3/

Lägsta fyrkorts lågfärg.

3/

4333 e11er 4-4 i högfärgerna.

3ahö

Femkorts klöver.

3NT

Femkorts ruter.

 

 

Efter 3/ bjudes färger nerifrån.

 

Flints 2

(Jeremy Flint, England) Denna konvention används för att ge svararen möjlighet att undvika tre sang med två typer av händer:

a)            solid lågfärg

b)            båda lågfärgerna

I båda fallen förutsätts att svarshanden är obalanserad och vill undersöka andra utgångskontrakt än 3 Sang. Flints 2 är krav till minst 3 Sang eller 4/.

På 2 skall öppnaren visa fyrkorts högfärg (rimligen bara en bra högfärg). Därefter beskriver svararen typ a) ovan med:

3 solid klöver eller solid ruter med klöverhåll.

3solid ruter utan klöverhäll.

Fältet är fritt för öppnaren att visa håll under 3 Sang. När svarshanden är av typ b) bjuder han sin bästa högfärg på treläget:

1NT-2

bud-3/

Öppnaren måste nu ha ett rejält håll i den objudna högfärgen för att bjuda 3NT. När öppnaren inte har, eller inte vill visa, högfärg på 2 bjuder han 2NT. Därefter gäller samma svarsvarianter.

 

Staymans 2

(5 Stayman, USA) Svaret 2 visar en obalanserad, lågfärgsbetonad hand och kräver till utgång.

 

Truscotts 2

(Alan Truscott, New York) Svaret 2 är krav till utgång och begär att öppnaren visar sin exakta fördelning alltmedan svararen endast bjuder reläbud.

Med 4333 återbjuder öppnaren 2NT och visar fyrkortsfärg på nästa relä. Med 4432 bjuder öppnaren 3 med båda lågfärgerna, med högfärg plus lågfärg bjudes färgerna i denna ordning och med båda högfärgerna bjudes 2 följt av 2NT.

I samtliga dessa fall kan svararen med ytterligare ett relä begära att få reda på dubbelton resp. trippelton. öppnaren bjuder då ett steg när hans dubbeltonfärg är lägre än trekortsfärgen och annars två steg.

Med 5332 och fem kort i klöver, hjärter eller spader bjuds först färgen och på nästa relä visas dubbelton med något av buden 3 (den lägsta), 3 (den mittersta) eller 3NT. Med femkorts ruter bjudes 3, 3 eller 3NTang direkt på 2.

Svararen kan använda meningslösa bud under tre sang för att fråga om öppnaren har minimum (ett steg) eller maximum (två steg).

 

Baron 1NT-2NT

(Leo Baron, Rhodesia) Svaret 2NT används som krav, oftast med en stark jämn hand.

Öppnaren skall bjuda färger nerifrån tills eventuell 4-4-anpassning uppdagas.

Flera varianter av Barons sanghöjning är betydligt vanligare: Baron efter 2NT-öppning, där 3 söker fyrkortsfärger nerifrån. Samma idé återfinns också i Lucksystemet, där 2NT efter inkliv på en sangöppning är kommando till öppnaren att bjuda färger nerifrån.

 

Överföringsbud

(Olle Willner, Stockholm; David Carter & Oswald Jacoby, USA) När de första överföringsbuden lanserades (53-54 i BT av Willner och samtidigt som "Texasbud" av Carter) var meningen att göra den starka handen till spelförare. I dag är överföringsbuden väldigt mycket mer.

Genom att visa sin färg med ett bud i färgen under, kan man hålla öppet för vidare budgivning och på så sätt nyansera mellan svaga och starkare händer med bara ett bud!

Ganska länge användes överföringsbuden bara av svararen till sangöppnaren. Oswald Jacoby utvecklade överföringsbuden efter sang enligt amerikansk modell (vilken är den vi också använder i Modern EFOS och Modem Standard med överföring) medan vår egen Bo Karlgren utarbetade EFOS-modellen med överföring till "hårda och mjuka" färger.

Numera används överföringsidén i många andra sammanhang. Färgen under singel (ex. Blue Clubs budgivning med 4441-händer), överföring av svarshanden efter 1/ (Monacosystemet, Minisplit), efter motståndarnas sangöppning (A:son och BTC-försvaret), Rubens försvarsbud, med flera.

 

Texas

(David Carter, USA; Olle Willner, Stockholm) Genom svaret 4 efter

öppningen 1/2NT ber svararen öppnaren bjuda 4. Svaret 4 är på samma sätt "överföring" till 4.

På samma sätt kan andra bud användas som "Texasbud", visande färgen över den bjudna.

 

Sydafrikansk Texas

En variant är "Sydafrikansk Texas" där 4 visar hjärter medan 4 visar spader. Sydafrikansk Texas används både som svar på sangöppning och som öppningsbud med solid högfärg.

Sydafrikansk Texas innebär att svarshanden till en sangöppning kan välja vilken hand som skall spela kontraktet. Dessutom finns ett ledigt reläbud, (4 på 4, 4 på 4) som kan användas för att visa maximalt bra anpassning (som en slaminvit) eller, om man så vill, att handen saknar gafflar så att partnern trots allt bör spela.

 

EFOS överföring

(Bo Karlgren, Stockholm) Utvecklat i mitten på 50-talet som en del i EFOS-systemet. Svararens 2 är överföring till "mjuka" färger (hjärter eller klöver), 2 till "hårda" färger (spader eller ruter).

Öppnarens normala reaktion på överföringsbudet är att bjuda reläbudet. Han kan avvika med maximal styrka och anpassning:

1NT

2

 

2

 

Normalsvar.

2

 

Bra i både klöver och hjärter.

3

 

Bra i hjärter, men inte i klöver.

Efter de avvikande svaren kan svararen ställa allt till rätta genom ny överföring på lämplig nivå. Efter 1NT-2 visar 2NT anpassning i båda färgema, 3 enbart i spader.

Efter normalsvaret har svararen de här möjligheterna:

1NT

2

 

2

pass

Svagt med hjärterhand.

 

2

Kommando till 3.

 

2NT

Välj mellan 3 klöver och 3 Sang.

 

3

Invit till 4 hjärter.

 

4

Essfråga.

Motsvarande varianter efter buden 1NT-2; 2 (3 överföring till 3).

Efter dubbling eller inkliv på sangöppningen blir svaren 2 och 2 naturliga bud.

Se även Modern EFOS överföring.

 

Modern EFOS överföring

(Nilsland) Sammanställning av svenska och amerikanska idéer. Överföringen

2/ garanterar minst fem kort i närmast högre färg. Svararen kan vara stark eller svag.

Öppnaren bjuder reläbudet utom med maximal styrka och fyrkortsstöd, då högre bud är tänkbart. Svararens bud efter överföringen:

1NT

2

 

2

Pass

Svag hand med hjärter.

 

2NT

Invit med femkorts hjärter och jämn han.

 

3NT

Utgångshand, dito.

 

Ny färg

Naturligt rondkrav (minst 5-4).

 

3

Invit med sexkortsfärg.

 

4

Utgångshand, dito.

 

Hopp i färg

Slaminvit med lång hjärter och singel i hoppfärgen.

Motsvarande gäller efter inledningen 1NT-2; 2.

Med 5-5 i högfärgerna finns följande möjlighet:

1NT-2; 2-3 Utgångsnvit.

1NT-2; 2.2 + 3 Slaminvit.

Med 5-5 i högfärgerna och utgångsstyrka inleder svararen med 2.

 

STG överföring

(Alvar Stenberg, Malmö) Idén med STG-överföringen är att svararen i stället för att fråga ut öppnaren hellre skall berätta vad han själv har. Överföringsbuden i STG visar minst fyra kort i färgen över den bjudna.

K D 5 4

D 5 3

Kn 92

E Kn 3

10 6

E Kn 9 8

K D 8 3

D 5 4

Väst öppnar med 1NT (12-14, som STG-sangen anpassats för), och Öst bjuder 2. Efter Västs 2 bjuder Öst 3NT och Väst passar.

Med normal Stayman bjuder Öst 2 och får svaret 2. När han sedan avslutar med 3NT har båda högfärgerna "bjudits". 1 STG har inte Väst visat något mer än högst tre hjärter.

Öppnarens bud efter STG-överföring:

1NT

2

 

2

 

< fyra hjärter.

2

 

Fyra hjärter.

3/

 

Fyra hjärter med alla honnörer i hjärter, lågfärgen och ess.

I STG-sangen tvingas man alltså ibland upp till treläget, även när svararen är svag, nämligen när sangöppnaren har äkta stöd i högfärgen.

Efter överföringsinledningen kan svararen visa olika typer av händer.

 

Marionett-Stayman

(Puppet Stayman, Neil Silverman, New York) En modern metod med samma fördelar som STG-sangen. Dessutom hanterar Marionett-Stayman även femkorts högfärg i sangöppningen.

På svaret 2 skall öppnaren bjuda 2, såvida han inte har en femkortsfärg, som han bjuder naturligt.

Fortsatt budgivning:

1NT

2

 

2

2

Fyrkorts spader.

 

2

Fyrkorts hjärter.

 

2NT

Invit med 4-4 i högfärgerna.

 

3NT

Utgångsstyrka med 4-4 i högfärgerna.

 

4NT

Slaminvit med 4-4 i högfärgerna.

Efter svararens återbud skall öppnaren i nästa rond bjuda ut sin hand.

1NT

2

 

2

2

Fyrkorts hjärter.

2NT

 

Minimum utan hjärterstöd.

3

 

Minimum med hjärterstöd.

3NT

 

Maximum utan hjärterstöd.

4

 

Maximum med hjärterstöd.

Buden 3/ kan användas som provbud med mellanstyrka och stöd.

Jämfört med vanlig Stayman finns en del, till synes uppenbara, fördelar med Marionett-Stayman:

a) Man kan stanna i 2 ruter.

b) Lättare att hitta 5-3 i högfärg, när öppnaren har femkorts högfärg.

c) Man kan stanna i 2 spader när öppnaren har minimum (12NT-2; 2-2; 2).

d) Öppnarens hand avslöjas mindre.

Buden 3 i färg efter 2-2 kan användas efter eget huvud, t ex kortfärgen i 4441.

Marionett-Stayman är lämplig att kombinera med överföringsbud enligt Modern EFOS (Jacoby).

 

EFOS 2

(Jan Wohlin, Stockholm) Med längd i båda lågfärgerna kan svararen i EFOS bjuda

2 som en fråga till öppnaren om bästa lågfärg.

Efter öppnarens lågfärgsbud kan svararen passa eller bjuda 3NT som visar 5-5 i lågfärgerna och låter sanghanden välja mellan 3 sang och 5 i lågfärg.

 

Conot 2NT

(Robert Conot, Cal, USA) En liknande variant som är populär i USA är "Conot 2 Sang". Svaret 2 Sang på en sangöppning ber öppnaren bjuda sin bästa lågfärg (3 klöver med lika längd).

Svararens alternativ blir sedan:

1NT

2NT

 

3/

pass

Svag med båda lågfärgerna.

 

3/

Utgångsintresse med svaghet i högfärgen.

 

3NT

Dito, men svag i båda högfärgerna.

 

4lå

Inviterande.

 

alå

Slaminvit i öppnarens lågfärg.

Med Conot 2NT måste man gå via Staymans 2 (el. liknande) med en normal invithand i sang, även utan fyrkorts högfärg.

 

Modern EFOS 2

 

(Nilsland) Svararen bjuder 2 på sangöppningen med en av följande handtyper:

 

a)     avläggshand med en lågfärg

b)     avläggshand med lågfärgerna

c)     obalanserad utgångshand med lågfärgerna

d)     slamintresse med minst 5-5 i lågfärgerna

 

På svararens 2 bjuder öppnaren

 

1NT

2

 

 

2NT

 

ej längre klöver än ruter

 

3

 

längre klöver än ruter

 

 

Budet 2NT visar således antingen lika längd eller längre ruter. Svararens återbud visar handtypen:

 

1NT

2

 

 

bud

pass

(på 3)

 

 

3♣/

avläggshänder i lågfärgen

 

 

3/♠

Singelton samt minst fem kort i öppnarens lågfärg

 

 

3NT

utgångshand eller en mild slaminvit

 

 

4lå

utgångsinvit

 

 

4alå

slaminvit i denna lågfärg

 

 

Kommentarer:

Svararen preciserar inte om han har en- eller tvåfärgad lågfärgshand med avläggstyp. Ingen nackdel, förstås.

Svararens 3/ kan vara olika starkt. Har öppnaren dåligt högfärgshåll bjuder han:

 

1NT

2

 

 

bud

3/

 

 

4/

 

fritt tempo, ej krav

 

5/

 

tilläggsvärden

 

4hö

 

maximum (inget i högfärgen)

 

Svararens 3NT indikerar bara fyra kort i öppnarens lågfärg.

Obs! Med öppnarens lågfärg menas den som öppnaren bjudit (med alå den andra).

Givetvis behöver inte öppnaren ha mer än trekortsfärg. Med 2NT förutsätts öppnaren ha bjudit ruter.

 

Direkt högfärgsfråga 3

(Jan Wohlin, Stockholm) När man i sangsystemet tillåter femkorts högfärg på öppningshanden kan denna konvention användas.

När svararen inte är intresserad av fyrkorts högfärger, men är svag i den ena högfärgen är det ibland fel att bjuda 3NT. Med 3 kan svararen åtminstone kontrollera om öppnaren har fem kort i "rätt" högfärg, utan att lämna alltför mycket onödiga upplysningar om händerna i övrigt.

 

Nonforcing Stayman

(Stayman) Se Staymans 2.

I sangsystemet Dubbel Stayman används både 2 och 2 som högfärgsfrågande bud, 2 med styrka för utgång annars 2.

Svararen återbjuder enligt denna modell:

1NT

2

 

bud

2/

mild invit

 

3/

mild invit

 

3/

starkare invit

Med Roths 2 är svararens återbud 3/ krav med femkortsfärg, eftersom 2 endast bjudes med intresse för slam.

 

Begränsad Stayman

(Nilsland) Svaret 2 är begränsat till högst invitstyrka och bjudes även utan högfärg.

På 2 svarar sangöppnaren som på normal Stayman men får passa med klöverbetonad hand och minimum.

Det direkta svaret 2NT är reläöverföring till 3. Svararens bud visar sedan:

Pass

svag hand med lang klöver

3

invithand med 5-5 i högfärgerna

3/

invithand med 6-4 i högfärgerna

3NT

slaminvit med 4-4 i lågfärgerna

4/

slaminvit med 5-4 i lågfärgerna

 

Konventionen ingår i NPU och är då kombinerad med 2 som en starkare högfärgsfråga. Se även NPU 2.

Fortsatt sangbudgivning

I många sangsystem följer budgivningen ett naturligt mönster i andra och följande budronder.

I EFOS och Modern EFOS finns dock några konventioner som även kan användas i andra sangmetoder.

 

Upprepad högfärgsfråga

(Jan Wohlin, Stockholm) Om svararen vill ha ytterligare information om öppningshanden efter 2 och svar, bjuder han i EFOS-systemet 3 som upprepad högfärgsfråga.

Svar på 3:

1NT

2

 

Bud

3

 

3

 

ingen extralängd

3

 

en extra hjärter

3

 

en extra spader

3NT

 

Ett extrakort i vardera högfärgen

 

I EFOS-systemets överföringsprinciper ingår också överföring efter svaret på

3. Med en högfärg bjuden blir 4 överföring till objuden högfärg. Efter 3 och svar kan svararen, om han vill veta mer om öppnarens fördelning, fortsätta med lågfärgsfrågan 4. Se EFOS lågfärgsfråga 4.

Om man, som i EFOS-sang. låter öppnaren visa maximum utan högfärg med 3 på högfärgsfrågan 2, blir 3 i stället en fråga efter oredovisade högfärgslängder. Sådana förnekas med 3NT och bjudes annars nerifrån.

Enligt moderna teorier är en nackdel med upprepad Stayman, att systemet ger motståndarna för många upplysningar. Se Reläbudet 3.

 

Reläbudet 3

(Nilsland) Ersätter "upprepad högfärgsfråga" i Modem EFOS. Efter svar på

2 är svararens 3 kommando till öppnaren att bjuda 3. Därefter visar

svararen sin hand:

 

1NT

2

 

Bud

3

 

3

Pass

lång ruter plus fyrkorts högfärg som ej passade

 

3/

femkorts om objuden, trekortsstöd och svaghet i ahö om bjuden

 

3NT

kvantitativ invit till 6 Sang

 

4/

Slaminvit med sexkortsfärg

 

När svararen har femkorts högfärg och går via 2, har han antingen slamintresse eller 5-4 i högfärgerna. Också med utgångs- eller slamhand och 5-5 i högfärgerna blir inledningen 2: Efter 1NT-2; 2/-3; 3 bjuder svararen 3 följt av 4 med utgångsstyrka, och 3 följt av 4 som slaminvit.

Reläbudet 3 har, förutom det som nämnts här, fördelen att öppnaren (som ofta blir spelförare) inte berättar mer än nödvändigt om sin hand.

 

Poängfrågan 3/

(Jannersten) Efter 2 och svar kan i vissa sangsystem något lågfärgsbud på treläget avvaras. I Jannerstens utgåva av EFOS-sangen rekommenderades 3 som poängfråga.

Svaren var 3 = 16, 3 = 17, 3NT = 18 och 4 maximala 19 hp i den starka 16-19-sangen.

Det går givetvis lika bra att spela med 3 som poängfråga.

 

Trumfstyrkefrågan 3

(Göran Aronsson, Örebro) En annan användning för 3 är att spela med "Trumfkvalitetsfrågan 3". Efter 2 och svaret 2/ kan svararen med äkta, men svagt, trumfstöd bjuda 3. Öppnaren svarar:

3 högst en topphonnör, ej ess.

3 esset eller två topphonnörer.

3NT femkortsfärg eller tre topphonnörer.

Svararen kan naturligtvis också använda trumfstyrkefrågan när han är slamintresserad men har dåligt trumfstöd.

 

Lågfärgsfrågan 3

(Nilsland) Som en del i Modern EFOS ingår lågfärgsfrågan 3 efter svar på 2. Svararen kan då visserligen ej visa eller fråga efter femkorts högfärg, när han också vill lågfärgsfråga, men svararen har ej 5-4 i högfärg-lågfärg, eftersom han då bör inleda med överföring.

Svar på lågfärgsfrågan 2:

 

1NT

2

 

Bud

3

 

3

 

minst fyra klöver

3

 

minst fyra ruter

3NT

 

4-4 eller ingen lågfärg

4/

 

Maximum och 5-2 i lågfärgerna

 

Den exakta betydelsen av 3NT framgår av svaret på 2. Hade öppnaren ingen högfärg, måste han ha minst en lågfärg. hade han fyrkorts högfärg kan han inte ha båda lågfärgerna.

 

Efter svaret på lågfärgsfrågan har svararen följande möjligheter:

 

1NT

2

 

Bud

3

 

Bud

3

stöd i klöver

 

3NT

ej gemensam lågfärg, begränsad styrka

 

4lå

fastställer trumfen (4 starkare än 3)

 

4alå

femkortsfärg

 

4/

kortfärg. fastställer öppnarens färg

 

 

 

Med lå menas den (de) lågfärg(er) som öppnaren visat fyra kort i. Med alå menas objuden (oredovisad) lågfärg.

När svararen visar femkorts lågfärg genom att bjuda 4alå, bjuder öppnaren kontroll med anpassning (möjligen höjning med få kontroller) och 4NT som avslag (negativt eller inget stöd).

Efter svararens negativa 3NT (efter svaret på 3) kan öppnaren gå vidare. Om han därvid bjuder om sin lågfärg visar han 5-3 i lågfärgerna.

 

Lågfärgsfrågan 4

(Jan Wohlin, Stockholm) EFOS-systemets lågfärgsfråga, 4. kommer till användning först i tredje ronden, efter svar på upprepad högfärgsfråga.

1NT

2

 

bud

3

 

bud

4

 

Öppnaren skall nu redovisa sitt innehav i lågfärgerna enligt:

4 längre klöver än ruter.

4 längre ruter än klöver.

4 lika långa lågfärger.

4NT dito, slamvarning.

 

Ett nyinlägg 1972 innebar att öppnaren med sju eller nio lågfärgskort svarar enligt följande.

 

Med sju lågfärgskort:

4 tre ruter och fyra klöver.

4 fyra ruter och tre klöver.

4 två ruter och fem klöver.

4NT fem ruter och två klöver.

 

Med nio lågfärgskort:

4 fyra ruter och fem klöver.

4 fem ruter och fyra klöver.

4 tre ruter och sex klöver.

4NT sex ruter och tre klöver.

 

Modern EFOS singelvisning

(Nilsland) 1 ett modernt sangsystem är metoder för singelvisning närmast en självklarhet. Genom singelvisande bud underlättas bedömningen av möjligheterna till slam väsentligt.

1NT

2

 

2/

4/

kortfärg, högfärgsstödstöd

 

3ahö

högfärgsstöd, slaminvit utan singel

 

 

 

1NT

2

 

2

3/

utgångshand (minst), kortfärg och 4-4 eller mer i lågfärgerna

 

Denna hand visas med 3NT på öppnarens 2/ (svararens korta färg) och med 3 följt av 3/ med trekortsstöd och kort ahö. Se också Reläbudet 3.

 

1NT

2/

(överföring)

2hö

hopp

Kortfärg med lång högfärg

 

 

 

1NT

2/

 

2hö

3/

 

Bud

4ny

Slaminvit med kortfärg

(ny står för bud i ny färg)

 

1NT

2

 

Bud

3/

singelton, minst invit till 5 i lågfärg

 

4/

Renons, slaminvit

 

Dubbeltydigt 2-svar

(Nilsland) Denna konvention är en variation till Modern EFOS.

Sekvensen:

1NT

2

2

2

innebär en obalanserad utgångshand med lång lågfärg. Öppnaren återbjuder normalt sett 2NT, men kan bjuda:

3/ dålig anpassning (xx) i färgen och dåliga slamkort

3/ bra anpassning i båda lågfärgerna, högst Dx (möjligen xxx) i högfärgen.

 

Svararens tredje bud:

1NT

2

 

2

2

 

2NT

3

enfärgad klöver

 

3

dito ruter, kort klöver

 

3/

dito ruter, kort högfärg

 

3NT

solid lågfärg, ej håll i någon högfärg

 

4X

renons i x, lång ruter

 

 

 

Efter 3 bjuder öppnaren 3 varefter svararen på motsvarande sätt visar singel på treläget (3NT med singelruter) eller renons på fyrläget.

Denna konvention medför att öppnaren ej får hoppa i hjärter på 2. Med absolut max och hjärteranpassning får öppnaren bjuda 2. På detta bud visar svararens 3/ enfärgshanden i bjuden lågfärg och öppnaren kan reläa fram kortfärgen. Svararens 2NT och högre bud än 3 visar hjärterhand.

Händer med femkorts hjärter och fyrkorts spader bjuds vanligen via 2 i Modern EFOS. Med 5-5 och slaminvit kan man bjuda 2 följt av reläbudet 3 och sedan 3 plus 4 som då är slaminvit men ej krav.

Störd sangbudgivning

Konventionsfloran växer. Framför allt täcks fler och fler konkurrenslägen upp av konventionella behandlingar.

Efter sangöppning och inkliv verkar det som om varje system med självaktning också har egna försvarsmetoder.

 

Sundelins slinkningar

(Per Olof Sundelin, Stockholm) Dessa publicerades i Svensk Bridge i mitten av 60-talet. Se även Lucksystemet nedan.

Svararens överbud av inklivsfärgen visar femkorts högfärg:

1NT

(2/)

3lå

 

3

 

 

Minst tre hjärter

3

 

 

Minst tre spader, dubbelhjärter, inget håll

3NT

 

 

Dito, men med håll

Efter 3 visar svararen femkorts spader med 3NT med håll, 3 utan.

Överbud av högfärg visar fem kort i den andra högfärgen:

1NT

(2)

3

 

3

 

 

Dubbelspader utan håll

3NT

 

 

Dubbelspader med hjärterhåll

4

 

 

Minst trekorts spader

Överbud av spader visar femkorts hjärter med spaderhåll. Utan hall bjudes kravbudet 2NT följt av 3.

Efter alla inkliv är svarshandens 2NT krav till visning av färger och håll nerifrån. Exempel:

1NT

(2)

2NT

3

 

 

 

Öppnaren har fyra klöver. Nu kan svararen bjuda 3 med ruterhåll, vilket han förnekar om han bjuder sin lägsta fyrkorts högfärg.

 

Sundelins sprattlingar

(Beskrivet av Sundelin) När motståndarna dubblar 1NT bjuder man enligt "Sundelins sprattlingar" sa här:

2

Naturligt, men om 2 blir dubblat kan svararen bjuda:

 

2

med ruter och spader

 

RD

med ruter och hjärter

 

 

 

2

Naturligt, men en senare:

 

RD

visar hjärter och spader

 

Wohlins metoder

(Jan Wohlin, Stockholm) När fienden stör sangbudgivningen med ett naturligt färginkliv föreslår Wohlin följande metoder:

1NT - (2) - 2 är krav, antingen högfärgsfråga eller naturligt, om man bjuder 3 nästa gång:

1NT

(2X)

2NT

Relä till 3.

 

 

3

Stayman

När öppnaren bjudit 3 på 2NT kan svararen passa, eller föreslå en annan lång trumf under inklivsfärgen..

Högre bud än 3 efter inkliv är naturliga kravbud.

Efter konventionella inkliv, finns vanligen artificiella kravbud att ta till, och då är 2NT naturligt.

Svararens dubblingar är i samtliga fall förslagsdubblingar, som ber öppnaren passa med normal defensivstyrka.

 

Lucksystemets metoder

(Alvar Stenberg, Malmö) Samma som Sundelins metoder (vilka torde ha sin grund i Lucksystemet, men populariserades genom en artikel av Peo i Svensk Bridge, Sept. 65).

Ett nyinlägg är att man efter Svararens krävande 2NT numera måste bjuda fi-färgen utan håll.

1NT

(2)

2NT

3

 

3

Öppnaren visar ruter och förnekar klöver. Svararen har såväl hjärterhåll som fyrkorts spader, eftersom han passerade 3.

 

Lebensohl

(George Boehm, New York) Lebensohlbudet är egentligen 2NT efter ett färginkliv. Detta tvingar öppnaren att bjuda 3 varefter svararen kan visa en lång färg med svag hand.

Vår beskrivning följer den som gjorts av R. Andersen & CC Wei i "Perfect Your Notrump Bidding" 1978.

Generellt gäller för svararens bud efter inkliv:

a)     dubbelt är straffdubbling.

b)     tvålägesbud är inte krav.

c)     trelägesbud är utgångskrav.

d)    2NT tvingar öppnaren bjuda 3 och därefter är bud i lägre färg än inklivsfärgen avlägg, högre färg inviterande.

1NT

(2X)

3X

Stayman utan håll

 

 

3NT

Naturligt, men utan håll

När svararen har håll i inklivsfärgen är han tvungen att gå via 2NT, vare sig han vill till 3NT eller vill fråga efter objudna högfärger:

1NT

(2X)

2NT

 

3

 

3X

Stayman med håll

 

 

3NT

Naturligt med håll

Denna metod gör det lättare att undvika 3 sang utan håll i inklivsfärgen.

 

Negativa dubblingar

(Carrot Club, Modern EFOS) Carrot-systemet har med sin spännvidd på 13-17 hp behov av en negativ dubbling, som visar ca 8-11 hp. Öppnaren förväntas passa endast med längd i inklivsfärgen.

1 Modern EFOS rekommenderas straffdubblingar på zoninkliv, negativa övrigt. En negativ dubbling bör, om sangstyrkan är 15-17, visa minst 6 poäng.

Om man använder 2NT som krav efter inkliv. bortfaller denna konvention när svararen kan upplysningsdubbla (då 2NT blir naturlig invit). En negativ dubbling följt av ett bud i motståndarnas färg visar utgångsstyrka med jämn hand utan håll i fi-färgen. Direkta 3NT visar håll.

 

Carrots metoder

(Carrot Club) Carrot Clubs sangöppning visar 13-14 hp utan högfärg eller 15-17 hp. Efter inkliv av andra hand bjuder man enligt Carrot:

D

8/9-11 hp med balanserad eller semibalanserad hand eller balanserad utgångshand. Öppnaren bjuder:

 

2NT

13-15 hp oavsett håll

 

3NT

16-17 hp med håll men utan högfärg

 

Överbud

16-17 hp utan håll eller med högfärg oavsett håll

2NT

Relä till 3 (såvida ej inklivet var 2, då 2NT blir utgångskrav och kommando till färgvisning) varefter lägre färg är signoff, högre krav (indikerar obalanserad hand till skillnad från D).

2X

Fritt tempo.

3X

Inviterande med eller utan hopp.

Överbud i fi-färgen söker trekorts högfärg. öppnaren bjuder 3 med trekorts hjärter, med dubbelhjärter och håll 3, utan håll 3 Sang. Över 3 visar svararens 3 femkortsfärg med håll, medan sang visar femkortsfärg utan håll.

Efter överbudet 3 bjuder öppnaren 3 med dubbelton och håll, medan 3NT förnekar håll. (Med trestöd i spader passerar öppnaren förstås 3 Sang.)

Överbudet 3 visar femkorts hjärter utan spaderhåll och öppnaren väljer utgång.

Efter konventionellt inkliv visar bud i "visad" färg 7-8 hp med korthet färgen.

Ytterligare beskrivning av Carrots metoder i störd sangbudgivning finns i kompendium från 1981.

 

Modern EFOS metoder

Följande allmänna riktlinjer gäller efter ett inkliv i andra hand:

Svararens dubbling är straffdubbling på zoninkliv, negativ (upplysningsdubbling) med minst 6 hp annars. Efter inkliv på treläget visar dubbelt allmän styrka men avpassas oftare.

Svararens 2NT är invit när möjlighet finns till upplysningsdubbling, annars ett konventionellt krav, som i Lucksystemet.

Svararens överbud är krav och förnekar håll i inklivsfärgen. Överbud i spader visar fem hjärter.

Bud i ny färg på lägsta nivå är ej inviterande. Hoppande bud är krav och indikerar håll i inklivsfärgen.

Efter konventionellt inkliv är dubbling styrkevisande, överbud i "visad" färg krav utan håll och 2NT naturlig invit. På inkliv som visar båda högfärgerna visar 2NT dock båda lågfärgerna.

 

Styrkevisande pass

(Kristianstadsklöver) På sangöppningen (11-13) visat svararens pass i detta system minst 8 hp. Därigenom får öppnaren bjuda aktivt efter balansering i fjärde hand.

Öppnarens dubbling är SD efter styrkevisande pass från svararen.

 

Sangöppnarens dubblingar

Öppnarens dubblingar är SD om svararen bjudit något annat än pass. Om svararen enbart passat är dubbling på tvåläget UD med svag hand. Med stark sang är dubbling direkt efter färgbjudare SD medan dubbling efter två pass är UD.

 

Aktionsdubblingar

(Kenneth Lebensold, USA) Visar minst två kort i färgen som dubblas och en viss extra styrka eller vilja till fortsatt budgivning. Partnern till dubblaren skall stå med om han har goda defensiva värden.

Det är mindre vanligt att denna typ av dubbling används i sangbudgivning.

 

Öppnarens konventionella stödbud

Efter inkliv på svararens överföring kan öppnarens 2NT eller dubbling användas för att visa trumfstöd.

 

Nilslands slinkningar

(Nilsland) Används med svag sang. när motståndarna dubblar denna:

1NT

(D)

pass

Krav till RD

 

 

RD

Svag hand med minst femkortsfärg. Öppnarens bjuder 2 och svararen passar eller bjuder sin färg.

 

 

2

Klöver och ruter

 

 

2

Ruter och hjärter

 

 

2/♠

Naturligt, halvpositivt

 

 

2NT

Utgångskrav

 

 

3X

Spärrbud

Efter svararens pass bjuder öppnaren egen femkorts lågfärg, eller RD:

1NT

(D)

pass

 

RD

 

pass

Vill spela 1 sang.

 

 

2

Klöver och en högfärg

 

 

2

Ruter och spader

 

 

2

Hjärter och spader.

 

 

2

5-6 klöver och fyra ruter

 

 

2NT

5-6 ruter och fyra klöver

Efter dubbling i fjärde hand måste öppnaren redubbla (eller bjuda femkorts lågfärg) med dubbelton i spader. Därefter bjuds färger nerifrån av båda händerna. RD av svararen visar någon femkortsfärg.

 

Positivt 2/ efter 1NT-(D)

(Nilsland) Innebär att ett direkt 2/ av svararen efter dubblingen visar en halvpositiv hand. Öppnaren far delta i vidare budgivning med bra anpassning till färgen.

Positivt 2/ finns både i Nilslands slinkningar och Carrots dito.

 

Styrkedubblingar

Efter sangöppning och inkliv är det normala att man använder dubbling som straffdubbelt. I Carrot Club och vissa andra system är dubblingen i stället "negativ" och visar ingenting om inklivsfärgen utan endast en viss styrka.

 

Dubbeltydigt 2NT

(Steen Möller, Köpenhamn) Efter inkliv på tvåläget ber det konventionella svaret 2NT öppnaren att bjuda längsta lågfärg. Svararen kan ha en svag hand med längd i lågfärgerna, men han kan också vara starkare och hans bud får då efter öppnarens återbud 3/ en annan betydelse än direkta bud:

1NT

(2)

2NT

3/

 

 

Svararens bud visar nu:

3

Fyrkorts ahö, sexkorts ruter, fritt tempo

3

Utgångskrav, ej spaderhåll, ej hjärter

3

Fyrkorts hjärter, ej spaderhåll (3 direkt på inklivet visar hjärter samt spaderhåll).

3NT

Femkorts hjärter, ej spaderhåll.

4lå

Utgångsinvit.

4/alå

Slaminvit.

Direkt över inklivet 2 är 3 inviterande och 3NT naturligt med håll i spader.

Efter 1NT-(2) blir 2 fritt tempo, 3 inviterande och andra bud analoga med ovanstående med ombytta högfärger.

 

Stenbergs slinkningar

(Alvar Stenberg, Malmö) Metod att rädda sig när sangöppningen dubblats:

 

1NT-(D) -?

Svarshandens bud blir nu:

pass - bjudes även med stark hand.

RD - signal till slinkning.

2X - avlägg med 5-färg.

 

RD bjuds också med invithand och femkortsfärg.

 

Efter 1NT - (D) - RD - (pass):

Budgivning som i princip som Sundelins sprattlingar från öppnaren. Normalt 2, men 2 med femfärg eller 2 med 4ä4 i högfärgerna, dubbelton klöver.

När 2 dubblas kan svararen eller öppnaren som ej har fyra klöver ta bort med 2 (ruter + hjärter).

 

När fjärde hand bjuder

Metoder för denna speciella situation ingår ej i alla sangkomplex. När fjärde hand dubblar 2 föreslas i Modern EFOS:

1NT

2

(D)

 

pass

 

 

Inget klöverhåll.

Bud

 

 

Klöverhåll.

RD

 

 

Stark klöverfärg.

När öppnaren passar och förnekar håll, bjuder svararen:

2

Precis halvhåll i klöver, utgångshand,

RD

Upprepad Stayman, inget klöverhåll indikeras om det i senare budgivning visar sig att svararen har utgångsstyrka,

bud

Utgångskrav med klöverhåll (2/ lovar bara fyrfärg).

Samma läge i Carrot Club:

1NT

2

(D)

 

Pass

 

 

Klöverhåll.

2

 

 

Inget klöverhåll.

2/

 

 

15-17-sang utan håll.

RD

 

 

Stark klöverfärg.

Efter färginkliv på 2 visar öppnarens 2NT 15-17 med håll men utan högfärg, och överbud 16-17 utan vare sig håll eller högfärg.

När inkliv passas fram till svararen, är en dubbling optionell.

När ett överföringsbud dubblas, visar 2/♠ lite bättre än minimum samt stöd. RD har samma innebörd, men överför spelföringen till svararen.

 

Konventioner på 2NT

Konventioner som kan användas efter en naturlig öppning med 2NT. Vanligtvis används samma metoder vid återbudet 2NT efter en konventionell inledning, ex. 2-2; 2NT eller 1-1; 2NT.

Det går utmärkt att kombinera flera av dessa konventioner till ett eget 2 Sang-komplex, eller att utveckla redan befintliga komplex.

 

Staymans 3

(5 Stayman, USA) Enligt samma idé som efter öppningsbudet 1NT frågar

3 efter öppningsbudet 2NT efter öppnarens eventuella högfärger.

Svar på 3:

3

Ingen högfärg.

3

Minst fyra hjärter.

3

Minst fyra spader.

3NT

4-4 i högfärgerna.

En lika vanlig variant är att inte använda återbudet 3NT. Då bjudes 3 även med 4-4 i högfärgerna, varefter öppnaren tar bort ett eventuellt 3NT med 4.

Staymans 3 fastställer utgångskrav efter 2NT. Återkommer svararen efter 2>NT-3-3 med 3/ visar han femkorts högfärg (troligen med fyra kort i den andra).

 

Barons 3

(Leo Baron, Adam Meredith, Rhodesia rasp. England) Denna variant är typisk för Baronsystemet och spelas i många länder. Svaret 3 är en signal till färgvisning nerifrån för både öppnaren och svararen.

Man visar växelvis färger under 3 Sang. Trumfstöd visas med höjning eller slaminviterande kontrollbud. Både 2NT-3♣; 3 och 2NT-3; 3-3 indikerar klöver. (Den sista sekvensen kan också spelas som mild slaminvit i ruter.)

Ombud av tidigare bjuden färg kan visa fem kort.

Baron kombineras ofta med Flints 3 ruter eller med överföringsbud.

 

Cotter 3

(Alvar Stenberg) Budmetod som ursprungligen användes i Lucksystemet, men populärt kallades Cotter då metoderna påminner om Cottersvaren på 1NT.

Svaret 3 tvingar öppnaren att bjuda 3. Svararens bud därefter:

Pass

avlägg med lång ruter

3/

avlägg med lång högfärg

3NT

utgångshand med 5 spader och 4 hjärter

4X

slaminvit med långfärg

4NT

essfråga

En variation är att de direkta svaren 4/ är slaminvit med långfärg.

 

Cotter 3

(Alvar Stenberg) Svaret 3 är högfärgsfråga. Med båda högfärgerna svaras 3, utan högfärg 3NT.

I Luck-Cotter kan 3 följt av objuden färg innebära att svararen visar ruter plus den bjudna färgen.

 

Flints 3

(J. Flint, England) Svaret 3 ber öppnaren att bjuda 3. Därefter:

Pass

avlägg med lång hjärter

3

dito med spader

3NT

utgångshand och slamintresse med ruter

4

dito med klöver

4

Som 3NT, men krav

Flints 3 kombineras vanligen med Staymans 3. Vill man hellre spela med Barons 3♣ kan betydelsen av 2NT-3; 3-3NT ändras, så att 3NT visar 5-4 i högfärgerna, som i Cotter.

 

EFOS 3

(Jan Wohlin) EFOS-metoden efter 2NT är relativt komplicerad. Svaret 3 frågar i första hand efter femkorts högfärg hos öppnaren och förnekar samtidigt sådan på svarshanden. Svar på 3:

3

ingen femkorts högfärg

3/

femkortsfärg

3NT

2-2 i högfärgerna

Efter 2NT-3; 3 gäller det att utreda huruvida 4-4-anpassning finns i någon av högfärgerna. Svararens bud efter 3:

3

förnekar fyrkorts hjärter och frågar efter fyrkorts spader

3

visar fyrkorts hjärter

3NT

visar 4-4 i högfärgerna

4NT

som 3NT, men slaminvit

Efter 3, som frågar efter fyrkorts spader, visar öppnaren fyra spader med 3, förnekar detsamma med 3NT.

Observera att svararen inte behöver ha någon fyrkorts högfärg när han bjuder 2; 3-3. Om öppnaren nu visar spader med 3 bjuder svararen 3NT utan spader (den s k tjänstevägen).

EFOS-metoden kan utvecklas ytterligare genom att buden på fyrläget kan ges speciell betydelse efter undersökning av högfärgerna.

Se också EFOS 3.

 

EFOS 3

(Jan Wohlin) Svaret 3 enligt EFOS innebär att svararen visar minst åtta högfärgskort fördelade 5-5, 5-4, 5-3 eller 4-5.

Svar på 3:

3

2-3, 3-4 eller 2-4 i högfärgerna.

3

2-3, 3-2, 4-4, 4-3 eller 4-2 i högfärgerna.

3NT

2-2 i högfärgerna.

4

Femkortsfärg.

4

Femkortsfärg eller stark fyrkortsfärg.

Minnesregel: 3 bjudes bara med fler hjärter än spader.

Fortsatta bud efter 3 och återbud:

2NT

3

 

bud

3

5-3 i högfärgerna

 

3NT

5-4 på 3 men 4-5 på 3.

 

4

5-5 eller 4-5.

 

4NT

Som 3NT men slaminvit.

 

Överföringsbud

Innebär att svaret 3 visar hjärter medan 3 visar spader. Kan också bjudas på fyrläget. Kallas ibland för Texas.

 

Modern EFOS överföring på 2NT

(Mats Nilsland) Utveckling av överföringsbuden. Efter / bjuder öppnaren närmaste färg (ev. nästa bud med superanpassning och max.).

Svararens bud därefter:

2NT

3

 

3

pass

Svag hand med hjärter.

 

3

Slaminvit med lång hjärter.

 

3NT

Utgångsväljare med femkorts hjärter.

 

4/

Minst 5-4 (ofta 5-5) i hjärter-lågfärgen, utgångshand eller sIamintresse.

 

4

Slutbud.

 

4NT

Som 3NT, men slaminvit.

 

Hopp

Renons med lång hjärter.

 

 

 

2NT

3

 

3

4

Slaminvit med lång spader.

I övrigt som efter 3-3 fast med spader i stället för hjärter.

Med 5-4 eller 5-5 i högfärgerna går man i Modern EFOS via 3.

 

Korsvisa 3/2NT

(Jan Wohlin) Buden 3/ visar fem kort i motsatt högfärg.

 

Modern EFOS 32NT

(Mats Nilsland) Budet 3 innebär en slaminvit med jämn hand eller fördelningen 4441. Svar på 3:

3NT

Ingen femkortsfärg.

4X

Femkortsfärg,

4NT

4333 och minimum.

När 2NT-öppnaren visat en färg på fem kort förutsätts att han inte har fler färger. svararen kontrollbjuder eller slår av med 4NT.

Efter 2NT-3; 3NT bjuder man färger nerifrån växelvis tills en 4-4-anpassning finnes eller 4NT-nivån uppnåtts.

När anpassning hittas, visas detta med höjning (minimum) eller annat bud högre än 4NT. En metod är direkt redovisning av antalet ess med alla bud över 4NT utom en höjning.

 

Sydafrikansk Texas på 2 Sang

Innebär att 4 överför till 4 hjärter, 4 till 4 spader.

 

SINT

(SlamINviT efter visad stark 2NT) Konstruerat av Jan Johnsson, Gävle.

3

Frågar efter femkorts högfärg och lovar egen högfärg.

3/

Överföring.

3

Söker bästa lågfärg.

Metoderna innehåller möjlighet för svarshanden att slaminvitera och visa singelton.

 

Baron-Willqvist

På 2NT-öppningen är 3 färgfråga enligt Baron, 3/ överföring medan 3 visar den "omöjliga" handen med fem spader och fyra hjärter.

 

Konventioner efter starka tvåöppningar

 

Herbertavslag

(Walther Herbert, Österrike) En av de mest kända konventionerna i samband med starka tvåöppningar. Efter ett starkt 2 (eller en stark tvåöppning färg) kan svararen visa en negativ hand med Herbertavslaget i närmaste färg. På ett starkt 2 blir 3 avslag.

Fordringarna för ett positivt bud kan variera med olika metoder. Vanligt är att man kräver ett och ett halvt honnörstick för ett positivt bud (d v s något annat än Herbertavslaget).

 

Reläavslag

Besläktat med Herbertkonventionen, med skillnaden att närmaste bud är negativt. Alltså 2-2NT.

 

Jaså-2

I system med starkt 2 är det inte ovanligt att svarshanden tvingas avge

2 som första svar för att underlätta för öppnaren att visa sin starka

hands karaktär.

Detta, kan man säga, innebär att svaret 2 bara talar om att svararen finns på plats med ett: "Jaså".

 

Stödvisande 2NT

(Mats Nilsland) Metod för att hålla budgivningen nere efter en tvåöppning i färg (exempelvis i Acolstil) när svararen har en bra hand med stöd. Kombineras vanligen med Herbertavslag. Direkt höjning av öppningsfärgen blir i stället halvpositivt.

 

Dubbla reläsvar

(Mats Nilsland) Utveckling av det stödvisande reläsvaret. Dubbla reläsvar används på tvåöppningar i färg enligt följande:

1 steg

Negativ hand, eller en positiv hand med antingen:

a)            jämn fördelning utan trumfstöd.

b)            längd i reläfärgen (närmaste färg).

2 steg

Positiv hand med trumfstöd i öppningsfärgen.

 

Efter inledningen med 1 steg kan de positiva händerna ofta visas genom att med handtyp a) höja öppnarens sidolågfärg, kontrollbjuda på fyrläget eller hoppa till 4NT medan typ b) helt enkelt ofta visas genom att bjuda färgen.

Svaret 2 steg brukar kompletteras med singelvisande hoppbud i färg.

 

Aksel J Nielsens essvisning

(AS Nielsen, Danmark) På starka tvåöppningar i alla färger blir svaren enligt

Nielsen:

         Utan ess - 2NT

         Med 1 ess - essfärgen

         Med 2 ess - 3NT.

Efter inkliv blir det:

         Utan ess - pass.

         Med 1 ess - essfärgen eller D

         Med 2 ess - lägsta sangbud.

 

Kontrollvisning

Precis som det är vanligt med denna konvention efter stark 1, används kontrollvisning ibland efter starka tvåöppningar. Ess räknas som 2 och kung som 1 kontroll. Svararen visar antalet kontroller och normalt börjar skalan med närmaste bud som då visar 0 kontroller, nästa bud 1 etc.

 

Dubbla avslag

Närmaste bud är negativt eller obligatoriskt (ex. 2-2). Efter öppnarens återbud i färg innebär konventionen att närmaste bud ånyo är ett konventionellt avslag. Kallas även dubbelt Herbertavslag.

 

Tvåfärgsvisande öppningar

Hit hör dels öppningar som mer eller mindre tvingats fram av olika konventionella klöversystem, d v s händer med klöver som ena färgen.

En annan typ är Flannery. Den något besvärliga handtypen med två färger, där den kortare är den högre, som tangerar varandra, kan genast tas bort med ett Flannerybud.

En tredje typ är vanligast i bögfärg, med den andra färgen okänd. Både konstruktiva och svagare öppningar finns.

 

Romerskt 2/

(W Avarelli, G Belladonna, Italien) Här visar 2/ minst femfärg, minst fyrkorts klöver, 12-16 poäng och 5-6 förlorare.

Svar på 2/:

3

Preferens.

3hö

Invit.

2NT

Krav och fördelningsfråga.

4

Invit.

färg

Slutbudsförslag

Efter 2/-2NT skall öppnaren beskriva sin fördelning genom:

3

5hö4(22)

3hö

6hö4(21)

3NT

5-5

3ny

5431

Med 5530 eller 6430 och en bra hand visas först trekortsfärgen och därefter extralängden.

Svararens hopp i ny färg på 2/ är ett färgfrågebud enligt romersk modell.

 

Carrots 2/

(Carrot Club) 2/ visar minst femkortsfärg och kortare eller lika lång klöver, 13-16 poäng samt 4-5,5 förlorare.

Svaren sker ungefär som i romerskt 2/ med följande undantag:

2/-3ny är rondkrav, 2/-3NT visar trumfstöd och ber öppnaren kontrollbjuda. Efter 2/-2NT; 3 är svararens 3hö invit (annars leder 2NT alltid till utgång).

Efter inkliv är svararens dubblingar SD och RD häktningsinviterande. 2NT är krav som ostört, ny färg krav efter inkliv men ej efter UD. Efter inkliv med 2 behåller 3NT sin betydelse som stödvisande.

 

Kristianstadsklöverns 2/

(Jan Olofsson, Knislinge) 2/ visar fyrkorts högfärg, minst femkorts klöver och

10-13 hp.

Svaret 2 på 2 är krav, svaret 2NT krav och fördelningsfråga, ny färg på treläget ej krav men öppnaren far lägga på med maximum.

Efter 2/-2NT visar 3 minimum (l0-l 1), ny färg trekortsfärg, 3hö 54hö(22) och 3NT 4-4-0-5.

 

Flannery 2

(William Flannery, USA) 2 visar 11-16 poäng och en hand med minst

fem hjärter och precis fyra spader. Svararen bjuder naturligt men kan kräva med

2NT.

Efter 2-2NT:

3/

Trekortsfärg.

3

4-5-2-2 och minimum

3

4-5-2-2 och maximum

4/

Fyrkortsfärg.

 

Flannery 2

Som 2 men svararen kan passa med hjärterpreferens.

 

Svensk Flannery

Som vanlig Flannery men efter det konventionella svaret 2NT skall öppnaren visa

antalet klöver med en stegskala: 3 3, 3 2, 3 1, 3 0 och 3NT 4 kort i klöver. (Andra stegskalor spelas också.)

 

Falsk Flannery

Öppningsbudet 2 visar minst fem ruter och precis fyra hjärter, 11-16 poäng. Ofta spelas detta i kombination med 2 som Svensk Flannery, se ovan.

 

Tartan tvåöppningar

(Hugh W Kelsey, Skottland) Modellen kombinerar svaga och starka tvåöppningar enligt följande:

2

Acols tvåöppning med hjärter eller 5-5 i hjärter och en lägre färg, 5-9 poäng. Rondkrav.

2

Dito med spader eller 5-5 i spader och en färg.

Svararen utgår från att öppnaren har den starka varianten.

Svarsbud:

relä

Förnekar följande.

3hö

Svag höjning, 5-8 poäng.

4hö

Minst fyrstöd, 9-12 poäng.

3ny

Positiv band med femkorts ny plus minst trestöd.

Efter reläsvaret visar öppnaren den svaga banden genom att bjuda sin sidofärg. På positiva svar kan han ibland få visa svag handtyp genom återbud i öppningsfärgen.

 

Svaga 2 modell GP

(Gunnar Persson, Lund) Tvåfärgsvisande öppningar på svaga händer med

5-8 poäng och minst 5-5 enligt:

2

Spader plus en färg.

2

Dito, hjärter och lägre färg.

2NT

Lågfärgerna.

Efter 2/ kan svararen fråga efter sidofärgen med 2NT.

 

Minisplits 2/

(Mats Nilsland) Halvsvaga tvåöppningar med minst 5-5, med en högfärg och en lågfärg, utan att någon färg visas. Öppningsbuden 2/ visar 8-2 hp och högst sex förlorare:

2

Hjärter och klöver eller spader och ruter (röd plus svart färg).

2

Hjärter och ruter eller spader och klöver (svarta eller röda färger).

svararen förutsätter att öppnaren bar den för svarshanden sämsta kombinationen, och bjuder sedan naturligt i en av öppnarens tilltänkta färger. Har öppnaren ej färgen flyttar han över.

Svaret 3 är dock konventionellt, visande att svararen har en egen mycket stark färg som han vill visa i nästa budrond.

2/-2NT är reläkrav till utgång, såvida inte svararen passar på återbudet. Öppnarens återbud efter 2NT:

3/

5-6 förlorare

3/

Högst 5 förlorare

3NT

6-6-fördelning med 4 som relä.

4/

Sexfärg med 6-5.

4/

Dito.

4NT

7-6-fördelning

När öppnaren visar sin ena färg vet svararen bådas identitet. Alla bud över 3/ visar mindre än fem förlorare.

 

Trefärgsvisande öppningar

Fördelningen 4441 är besvärlig, varken balanserad eller som andra obalanserade med fem kort i längsta färgen. Många metoder finns för att ta hand om dessa händer. I vissa fall bar 5440-fördelningen fått lov att hänga med av bara farten.

 

Marmics 2/

(Mario Franco, Michele Giovine, Italien) De trefärgsvisande öppningarna är en del av Marmicsystemet. Många andra system använder numera liknande metoder.

2

Fördelningen 4441 eller 5440 med 11-16 poäng.

2

Dito med 17+ poäng.

Svararens reläbud i närmast högre färg frågar efter singelfärgen, återbudet 2NTvisar renons varefter 3 frågar efter renonsfärgen.

 

EFOS 2

Variant av Marmicöppningen. Öppnaren har exakt 4441 (ty 5440 öppnas med

2NT) och öppningsstyrka.

På 2 bjuder svararen 2 med någon styrka, annars ett negativt 2 eller 3/ som öppnaren korrigerar till närmaste bud utan anpassning. Efter svaret 2 visar öppnaren sin singelfärg men med minst 18 poäng bjuder han 2NT och svararen får upprepa frågan med 3.

 

EFOS 2 Sang

(Jan Woblin) Visar 5440 och minst 16 hp. Svararen frågar efter renonsfärgen med reläbudet 3 och kan med ett ytterligare reläbud i renonsfärgen också få besked om femkortsfärgen. Efter 2NT-3 visas klöverrenons med budet 3NT.

Med mycket svag band bjuder svararen en färg på treläget och inte 3.

 

Romerska 2/

Som Marmics 2/ men alla färgbud är negativa från svararen. För att få besked om kortfärg måste svararen kräva med 2NT.

Efter svar på singelfrågan kan svararen i Romsystemet, genom att bjuda ett färgbud under utgångsnivå, begära upplysningar om styrka och fördelning enligt en stegskala:

1 steg

5440.

2 steg

Minimum med dåligt stöd.

3 steg

Dito med bra stöd.

4 steg

Maximum med dåligt stöd.

5 steg

Dito med bra stöd.

"Roman 2" var speciellt vanligt i England och USA. Ofta i kombination med svaga 2/ eller allt-i-ett som "Multicoulored 2".

 

Blue-Team 2

(Benito Garozzo, Italien) Utbyggd variant av marmicöppningen 2, med 17-24 hp. Svaren enligt BTC:

2

Positivt eller negativt utan möjlighet att bjuda 2.

2

Negativt med fyra spader eller tre spader och högst en sidofärg.

2NT

Halvpositivt med någon långfärg.

3X

Negativt, långfärg med E, K eller DKn i toppen.

Efter 2-2NT bjuder öppnaren färgen närmast under singelfärgen varefter svararen visar sin färg. svararen har 6-8 poäng.

Efter 2-2 passar öppnaren med spader, eventuellt singelbud med maximum, och bjuder 2NT med kort spader.

Efter 2-2 äterbjuder öppnaren 2 med minimum (17-20) och singel högfärg, 2NT visar min med singelklöver, 3 dito med kort ruter. Med max, visar öppnaren från 3 sin korta färg genom att bjuda färgen under.

Efter 2-2; 2 reläar svararen med 2NT varpå 3 visar singelhjärter, 3 singelspader med 17-18 poäng, 3 dito med 19-20 poäng.

Efter svaret på 2 kan svararen lägga av med ett färgbud. Genom att bjuda öppnarens korta färg frågar han efter kontroller (E = 2, K = 1) som visas stegvis med 1 steg = 4, 2 steg = 5, etc.

 

 

Precisionsklöverns 2

(CC Wei, New York) 2 i Precision visar 11-15 och en trefärgad hand med kort ruter. Fördelningen bör vara 4-4-1-4 men såväl 4-4-0-5 som (43)15, med svag klöver, kan godkännas.

Svaret 2NT är konventionellt med 8 poäng eller mer. Öppnaren återbjuder:

3

3-4-1-5

3

4-3-1-5

3/

4-1-4-4 med min/max.

3NT

Dito med E/K-singel i ruter.

4

4-4-0-5

4

Dito med maximum.

 

Super Precision 2

Som Precisions 2. Efter svaret på 2NT kan svararen fråga efter antal kontroller med lägsta ruterbud. Öppnaren svarar närmaste bud med 0-2 kontroller, nästa bud med 3 kontroller, etc.

 

Avancerad Precision 2

I sin bok föreslog Jannersten 2 även med 4-4-4-1, 4-5-1-3, 4-5-3-1 och

4-5-2-2. Budet visar således fyra spader och minst fyra hjärter, men

inte alltid kort ruter. Mönstren med 3-4 eller 4-3 i högfärgerna nämns ej. Öppnarens återbud efter 2-2NT:

3

4-4-4-1/4-4-1-4/4-4-0-5

3

4-5-2-2

3

4-5-3-1

3

4-5-1-3

3NT

4-5-0-4

Efter 3 får svararen bjuda 3 för besked. 3/♠/NT visar ovanstående händer i tur och ordning.

 

Ursprunglig Precision 2

2 visar 11-15 med 4-4-1-4 eller 4-4-0-5-fördelning. Svararen kan kräva med

3 för att få ytterligare upplysningar.

Svaga tvåöppningar

Svaga tvåöppningar i någon form förekommer i flertalet system. Först med att popularisera de svaga tvåöppningarna var Howard Schenken, medlem i det berömda "Four Aces".

 

Svaga 2-öppningar (MS)

(Modern Standard) En frivillig del av MS. Används 2 som enda krav kan man låta 2// vara svaga tvåöppningar.

Fordringar för en svag tvåöppning i MS: färgen bör vara på exakt sex kort med viss toppstyrka. Styrkan skall vara 7-10 hp. Någon sidofärg bör inte förekomma, möjligen en svag fyrkorts lågfärg.

Svarsbud:

2/

Rondkrav med minst femfärg.

2NT

Rondkrav, minst invitstyrka.

3lä

Naturligt, okrav i lågfärg.

3X

(höjning) Spärrbetonat.

hopp

Naturligt, ej krav, utom 4/ över 2/, som kan spelas som splinter eller kontrollbud

Efter 2X-2NT:

3lä

Singelton.

3X

Minimum utan lägre singelton.

3/

(högre än X) Singelton och mer än minimum.

3NT

Maximum utan singelton.

 

Svaga tvåöppningar (EFOS)

Som ovan men efter 2-2NT visar öppnaren trekorts hjärter med 3NT och dubbelton med 3.

I EFOS-modellen framgår ej om svaret 2NT är krav till utgång eller ej. Öppnaren får emellertid lov att visa singel även i högre färg än öppningsfärgen.

 

Svaga tvåöppningar, övriga

Om man har andra krav på honnörs- eller toppstyrka, eller gärna öppnar med svag tvåöppning med fem eller sju kort i färgen, bör man exempelvis deklarera "modifierade svaga 2".

 

2NT som enda krav på svaga tvåöppningar

Vanlig variant i Sverige. Bud i nya färger får avpassas av öppnaren. På kravbudet

2NT bjudes sidohonnör eller eventuell sidofärg.

 

Ogust på svaga 2-öppningar

(Harold Ogust, USA) Efter kravet med 2NT bjuder öppnaren enligt Ogust:

3

Minimum med dålig färg.

3

Maximum med dålig färg.

3

Minimum med bra färg.

3

Maximum med bra färg.

 

Decision 2 i färg

(Decision Club) Halvstarka öppningar med 11-14 hp. Svarssystemet kan användas även med svaga tvåöppningar.

Svarsbud:

1 steg

Relä som ber öppnaren svara stegvis:

 

1 steg

min. dålig färg.

 

2 steg

max. dålig färg

 

3 steg

max. bra färg.

 

4 steg

min, bra färg.

 

Svararens bud under 3 Sang därefter hållvisande utom i reläfärgen, som

är äkta femfärg.

2 steg

Visar stöd, utgångs- eller slaminvit. Med minimum bjuder öppnaren om sin färg eller lägre färg med honnör, med max bjudes singel (reverse eller hopp), 3NT eller 4hö.

3lä

Naturligt krav, öppnaren kan visa sidohåll.

4lä

Singel och slaminvit med stöd.

Höjning

Naturligt bud som ej inviterar till fortsatt budgivning.

 

Minisplits 2/

Visar 8-12 hp och enfärgshand. Färgen får ej vara sämre än E-Kn-10-sjätte.

Svar på 2/:

2ny

Naturligt rondkrav. Reläbudet dock dubbeltydigt, äkta eller jämn hand.

2NT

Rondkrav, minst invit. Öppnaren visar eventuell singel om inviten accepteras.

 

Naturliga 2

Precision 2

(Precisionsklöver) Visar 11-15 poäng med antingen sexkorts klöver eller femkorts klöver med sidofärg med en hand som ej lämpar sig för något av öppningsbuden 1, 2 eller 1NT.

Svar på 2:

2

Reläfråga.

2/

Naturligt okrav.

2NT

Naturlig invit.

3

Naturligt, ej invit.

3ny

Naturligt utgångskrav.

Återbud efter 2-2:

2/

Fyrkortsfärg.

2NT

Ingen högfärg, men två sidohåll.

3

Dito med ett sidohåll.

3ny

Max med 6-4.

3NT

Max med solid färg.

 

Super Precision 2

(B Garozzo & G Belladonna) Grunderna är desamma som i standard Precision. Efter sekvensen 2-2; 2/ rekommenderas att ny färg av svararen frågar efter håll i objuden färg.

Efter 2-2D; 2NT:

3 ber öppnaren visa vilka färger han tar hand om. Därvid visar 3/ håll i högfärgen och ruter, och 3NT håll i högfärgerna.

Efter 2-2; 3::

3 ber öppnaren visa sidohållet. Öppnaren bjuder sitt högfärgshåll eller 3NT med ruterhåll.

 

Blue Team Club 2

(Blue Team Club/Neapelklöver) I princip samma som Precisionsklöverns 2, men öppnaren har 12-16 poäng.

Med sidofärg har öppnaren 15-16 poäng, när han öppnar med 2. Annars öppnas med sidofärgen även om denna är kortare.

(Detta går ej i Precision, där öppning med 1/ lovar femfärg.)

 

Carrot Club 2

(Carrot Club) Här utgår man från Neapelklöver och budet garanterar minst sexkortsfärg.

Ett tillägg: 2-2NT är naturlig invit eller bra hand med klöverstöd.

Öppnaren förutsätter till en början att budet är utgångsinvit. Utan accept bjuder han 3. Vill han acceptera utgångsinviten bjuder han 3NT eller en singelton på treläget.

På singelvisande bud från öppnaren kan svararen bjuda 4 som avlägg (håll saknas), medan övriga färgbud är slaminviterande.

 

Skalmar 2

(Flodqvist) Komplicerade svarsvarianter med överföringssvar, enligt följande:

2

Minst invit med minst fyra hjärter.

2

Dito med spader.

2

Dito med minst fem ruter.

2NT+

Som i Carrot Club.

Efter Texasbuden bjuder öppnaren reläbudet med 2-3-stöd och minimum. Övriga bud visar antingen korthet i den av svararen visade färgen eller tillägg.

 

Speciella tvåöppningar

 

Multi 2

Dubbeltydigt, i den ursprungliga formen med antingen en svag tvåöppning någon av högfärgerna eller en stark (17-24) hand med fördelningen 4441. Man har också använt Multi 2 som tretydigt, även inkluderande en överstark sanghand.

Svararen förutsätter till en början att öppnaren har den svaga varianten. Svaret 2NT är krav.

 

Multi 2 (MS)

(Modern Standard) Öppningen visar:

a)            7-11 hp med sexkorts högfärg.

b)            Inviterande tvåöppning i ruter.

Svar på 2:

2

Avlägg i öppnarens högfärg.

2

Invit mot hjärter.

2NT

Krav med anpassning i båda högfärgerna.

3X

Naturligt krav.

3NT

Ber öppnaren bjuda sin färg.

Öppnarens återbud med den svaga handen:

På 2 pass eller 2. På 2 pass eller 3/4. På 2NT bjuder öppnaren 3/ med minimum, 4/ med maximum, 4/ som visar respektive högfärg med absolut maximum. På högre svar visar öppnaren sin högfärg eller stöder svararens färg med godtagbart stöd.

Alternativt kan buden 3/ användas som visande respektive högfärg och maxstyrka efter svaret 2NT, se Carrots variant nedan.

Med den starka handen:

Öppnaren bjuder ruter (3 dock ej krav efter 2-2) eller sidofärg i klöver. Öppnaren kan visa sidohögfärg genom starkt högfärgsbud (ex. 2-2; 3/, 2-2; 3). Öppnarens återbud i sang visar den starka typen, 2NT är därvid krav och kan innehålla sidohögfärg.

Efter inkliv:

På inklivet 2/ är svararens dubbling negativ. Öppnaren skall bara passa med den bjudna färgen. Svararens 2NT är krav som i ostörd budgivning. Dubbling på högre inkliv är straffdubbling.

 

Multi 2 (Carrot)

(Carrot Club) Öppningsbudet visar:

 

a)     7-10 med sexkorts högfärg.

b)     21-22 hp, jämn band utan femfärg.

 

Svaret 2NT är allmänt krav, svaret 2 ej inviterande i hjärter, svaret 4 överföring till öppnarens högfärg, annars som i MS-versionen.

Efter 2-2:

Öppnarens 3/ är positiv invit med hjärter och bättre än minimum. Efter 2-2; 2-2NT (krav) är 3/ samma med spader.

Efter 2-2:

3♣/

Visar hjärter, ruter visar spader, i båda fallen med maximum för typ a).

3/

Typ a) och minimum.

Efter 3/ kan svararen reläbjuda för att få ytterligare upplysningar. Öppnaren bjuder då sin högfärg med fördelningsbetonat maximum, 3NT med honnörsmaximum och 4/ med maximum och 6-4.

Svararens dubblingar av inkliv är straffdubblingar.

 

Multi 2 (Skalmar)

(Skalmar) Tretydigt 2 ruter enligt:

a)     7-11 hp med sexkorts högfärg och 1,5+ defensivstick.

b)     enfärgad Acoltvåa i någon lågfärg, 12-14 mp.

c)     20-21/24-25 hp, sanghand.

Svar och återbud som i Carrot med följande skillnader:

Efter 2-2/ visar 3/ typ b), efter 2-2NT visas typ b) med 4/. Efter naturligt 3/-svar visar 3NT Acoltvåa i andra lågfärgen, 4/ visar i stöd med respektive högfärg! (=; =)

Svararens dubblingar av inkliv är straffdubbling.

 

Hjortronklöver 2

(Hjortron) Visar 11-17 hp med minst nio kort i lågfärgerna (normalt minst 5-4).

Svararens 2 är reläkrav som ber öppnaren visa fördelning och styrka enligt:

2Minimum (varefter 2 är nytt relä som besvaras som följer), övriga bud maximum enligt följande: 2NT 5-5 i lågfärgerna, 3/ sexkortsfärg, 3/ trekort, 3NT 2-2 i högfärgerna.

Svararens 2/ är mild invit, 3/ invit, lågfärgsbud signoff, sangbud signoff i öppnarens bästa lågfärg.

Efter 2-2; 2 är 2NT invit.

 

Natural Conventional 2

(Natural Conventional) Visar 12-16 poäng och minst 5-4 i högfärgerna.

Svaret 2 kan vara svagt eller starkt utan högfärg, Öppnaren visar sin bästa högfärg (ev. 2NT eller högre med tillägg och minst 5-5). Svaren 2/ visar fyrkorts högfärg eller trekorts med singel i andra högfärgen.

Svaret 2NT är utgångskrav med stöd i någon högfärg, svaren 3/ positiva inviter med stöd i någon högfärg.

 

Super Säffle 2 i färg

(Super Säffle Spader) Öppningsbuden 2 i färg förnekar högfärger på minst fyra kort och visar:

2/

Naturligt med 13-18 hp och någon singelton.

2/

19+ hp eller högst 16 mp, 2 för klöver och 2 för ruter.

Svar på 2:

2 relä. Öppnaren bjuder sidofärg (ev trekorts högfärg). Svaret 2/ är okrav, men 2NT är krav.

Svar på 2:

2 relä som ovan. 2 visar femkorts hjärter, 2NT krav.

Svar på 2/:

Närmsta bud avslag, övrigt utgångskrav.

 

Version & datum:

1 - 2003-10-27

Beskrivet av:

Sven-Olov Flodqvist