1

(Roth-Stone) Svarshandens dubblingar ansågs länge vara klara straffdubblingar efter motståndarnas inkliv. 1957 lanserade Alvin Roth och Tobias Stone de s k "sputnikdubblingarna" i sitt Roth-Stone-system. Dessa dubblingar blev snabbt populära i USA och kallas numera negativa dubblingar.

De negativa dubblingarna används efter en öppning med 1 i färg och ett inkliv med högst 4♦. På enläget visar dubblingar inte stort mer än 6 poäng om fördelningen är lämplig. På tvåläget bör svararen inte dubbla med mindre än 8 poäng och har fördelning (anpassning i de objudna färgerna). På treläget hör dubblingen innebära ca 10 poäng eller oftast något mer.

En negativ dubbling visar anpassning (minst tre kort) i de objudna färgerna och att naturligt budalternativ saknas. Med stark hand kan anpassningen objudna färger vara sämre.

Svararens övriga bud behåller sin normala innebörd. Man kan också spela med "Negativa dubblingar med färgbud som okrav". Detta innebär ex. efter 1♦ (1♠) att exempelvis svararens 2♥ är okrav.

Efter svararens negativa dubbling skall öppnaren i första hand vilja ett bud i en av de objudna färgerna om han har stöd (äkta färg) i en av dessa. 1 annat fall kan öppnaren bjuda om sin egen färg eller ett naturligt sangbud.

Öppnarens sangbud på lägsta nivå behöver inte visa ett bra håll i inklivsfärgen, utan berättar framförallt om handens karaktär. Vill svararen komma till ett högre sangkontrakt kan han fråga efter håll med ett överbud i inklivarens färg.

Modifierade negativa D

Innebär att svararens dubbling är straffdubbling när inklivet är i billigaste färg eller 1♥ på 1♣, annars är dubblingen negativ.

Negativa D på ozoninkliv

Innebär att dubbling är negativ på inkliv i ozon, eventuellt även på hoppinkliv i zonen.

På enkla zoninkliv användes däremot dubblingen som straffdubbling.

Sputnikdubblingar

Se negativa dubblingar.

Negativa D på hoppinkliv

Innebär att dubblingar på enkla inkliv är straffdubblingar, dubblingar på hoppande inkliv negativa.

Systematiserade negativa D

Innebär att de negativa dubblingarna bara används i vissa bestämda lägen och/eller har en mer definierad betydelse. Exempelvis spelar många med konventionen att 1♣/♦ - (1♠) - D lovar fyrkorts hjärter.

Använder man negativa dubblingar i få situationer förefaller det dock lämpligare att deklarera vilka situationer det är tal om.

Konkurrensdubblingar

Denna typ av dubblingar används både i offensivbudgivningen och mothandsbudgivningen. Huvudregeln är att en dubbling är UD på låg nivå när den ena eller båda sidor hittat en gemensam trumf.

Man anser att det knappast lönar sig med straffdubblingar på låg nivå när en uppenbar anpassning finns på ena eller andra eller båda sidorna.

Mer specificerade regler kan dessa vara: (för offensivsidan)

1) Bara motståndama har hittat en trumffärg. D är UD upp till 2♠ och på en dubbelhöjning till treläget.

2) Bara egna sidan har hittat en gemensam färg. Se "Invitdubblingar".

3) Båda sidor har gemensam trumf. D är UD upp till treläget, dock ej i högre färg än vår egen på treläget. Se också "lnvitdubblingar".

Invitdubblingar

När båda sidor funnit en gemensam trumffärg kan öppningshanden (eller naturligtvis också svararen) förhindras att invitera till utgång.

l♠-(2♥)-2♠-(3♥)

Öppnaren dubblar som utgångsinvit (Maximum Overcall Double) medan 3♠ bara är konkurrensbud. Även

l♠-(0)-2♠-(3♥)

kan räknas som en situation där båda sidor har en trumf.

När bara egna sidan hittat trumf kan D spelas som UD eller 50.

Bakdubblingar

Innebär att en dubbling i sista hand är UD, i en situation där man således dubblar handen bakom. Idén med denna dubbling är att det mindre ofta lönar sig att straffdubbla när den egna trumflängden sitter på mellanhand. Ett exempel på en bakdubbling.
1♥	(pass)	1♠	(2♦)
pass	(pass)	D
Svararen kan sitta med relativt bra kort utan något bra budalternativ. Dubblingen visar den handtypen.

öppnarens upplysningsdubblingar

När öppnaren i andra budronden återkommer med en dubbling är detta en UD i två fall (förutom de konventionella dubblingar som diskuterats tidigare i detta kapitel):

1) När svararen har passat. Öppnarens dubbling i balanseringsposition behöver inte visa särskilt mycket extra, bara att man inte vill släppa motståndarna i ett billigt kontrakt.

När båda motståndama bjudit visar öppnarens dubbling större styrka.

2) När fjärde hand spärrbjuder måste öppnaren ibland ta till en styrkevisande UD med en stark jämn hand utan trumfstöd till svararens färg. Svararen passar dock på denna dubbling ganska ofta.

Moderna dubblingar

(Nilsland) Sammanfattande begrepp för hela dubblingsarsenalen. Innebär att någon typ av negativa D, invitdubblingar, konkurrensdubblingar och bakdubblingar ingår i arsenalen.

Aktionsdubblingar

(Kenneth Lebensold, USA) En enligt mångas åsikt tveksam konvention, som kräver en hög etisk standard hos användarna.

En aktionsdubbling visar 2-4 kort i den dubblade färgen och att dubblaren vill "gå vidare" i budgivningen.

Partnern till dubblaren står ofta med på dubblingen med en relativt jämn hand.

Styrkedubblingar

Innebär att dubblingen är baserad mer på allmän styrka än på längd i inklivsfärgen.

En dubbling av denna typ är mest av UD-karaktär, men något mer optionell (valfri) än en sådan.

Straffdubblingar

Innebär att dubblaren med ledning av partnerns och motståndarnas bud tror på straff i kontraktet.

Normalt sett passar straffdubblarens partner. Har han emellertid dåliga defensivvärden i förhållande till sin tidigare budgivning får han ta bort dubblingen.

En starkare form av straffdubbling brukar kallas "Kanondubbling". En dubbling som definieras som kanondubbling bör partnern inte ta bort.

Förslagsdubblingar

En något mildare form av straffdubbling, som ber partnern se över sina defensiva tillgångar noga innan han accepterar dubblingen. Följande kan sägas vara en sådan dubbling:
1♥	(2♣)	2♥	(2♠)
D
Öppnaren har antingen en stark jämn hand eller spader. Svararen bör ta bort dubblingen med många egna trumf och dålig defensivhand.

Övrigt

Svarshandens redubbling

Efter färgöppning och mellankommande UD är det normala att svararens RD visar minst 10 poäng. Enligt MS kan budet vara något svagare (minst 8 hp) med trekortsstöd i öppnarens färg. Svararen stöder då om möjligt färgen på nästa varv.

Enligt Göran Levan, Göteborg, skall övriga svarsbud behålla samma innebörd som utan dubbling. Detta är också den metod som accepteras i Modern Standard.

En annan skola anser att Svararens RD är det enda starka budet. Färgsvar, med eller utan hopp är limiterade bud, som öppnaren får passa på.

Efter svararens RD är det standard att öppnaren berättar om en minimal hand genom att bjuda vid första tillfälle, medan ett pass indikerar extravärden.

Genom att svararens RD primärt anses vara häktningsinvit (invit till att dubbla motståndarna) bör öppnaren dubbla fjärde hands bud med längd i färgen.

Svararens RD fastställer nivåkrav till åtminstone två trick i öppningsfärgen, d v s varken öppnaren eller svararen far passa i sista hand innan denna nivå eller högre har uppnåtts, eller motståndarna straffdubblats.

Baron efter UD

Innebär att svararens pass på en UD visar 6-9 poäng, så att svararen med mindre än 6 poäng måste avge ett bud.

SOS-redubbling

(Putte Kock, Einar Werner) Den numera världsberömda "Kock-Werner-RD" kan sägas ingå i alla standardsystem.

En redubbling efter en straffdubbling på låg nivå är en uppmaning till partnern att välja en annan färg.

När ett konventionellt bud dubblas är dock RD normalt sett ett förslag till att spela kontraktet.

SOS-redubblingen kan också på en högre nivå bli aktuell. Om budgivningen klart visar att RD ej kan vara allvarligt menat är det förstas tal om en SOS-redubbling.

1♥/♠ - D - 1NT konventionellt

(Lucksystemet) Svararens 1NT efter UD visar 8-10 stödpoäng och trekorts trumfstöd i öppnarens högfärg.

En direkt höjning till 2♥/♠ är ett svagare bud.

2NT efter UD

I de allra flesta system används svararens 2NT efter en mellankommande UD som trumfstödsvisande.

Budet 2NT visar minst invitstyrka och frigör dubbelhöjningen för svagare händer. Dubbelhöjningen får en mer spärrande karaktär.

Efter konventionella öppningsbud kan "2NT lågfärger efter UD" vara en alternativ betydelse.

Svaga hopp efter UD

Innebär att hoppande borttag, efter en mellankommande UD, är svaga bud baserade på spelstick.

Estoril

Efter en högfärgsöppning och ett tvåfärgsvisande inkliv med 2NT som visar lågfärgerna är svararens bud i lågfärgerna konventionella.
1♥	(2NT)	3♣	Hjärterstöd
		3♦	Spader
svararen visar minst invitstyrka med 3♣/♦, medan 3♥/♠ är svagare. Efter spaderöppning och 2NT visar 3♣ hjärter, och 3♦ spaderstöd (Lissabon).

Konventionella 3♣/♦ efter 2NT-inkliv

Innebär att 3♣/♦ är konventionellt efter lågfärgsvisande 2NT som ovan, men med annan definition. Exempelvis är det inte ovanligt att 3♣ visar invitstyrka med stöd medan 3♦ är ett allmänt kravbud men även andra varianter är vanliga.

Axelson-Nielsens 2NT

(Björn Axelson, Jim Nielsen) Innebär att 2NT efter högfärgsöppning och inkliv i högre färg än klöver på tvåläget begär att öppnaren skall bjuda 3♣, varefter:

a) Svararens pass och 3♦ (om objuden) visar svag hand med långfärg.

b) Övriga bud visar trumfstöd och utgångskrav som i Stenbergs NT.

Lebensohl

(G Boehm, USA) En konvention som egentligen skapades för att klara av inkliv efter en sangöppning. Det går emellertid utmärkt att använda Lebensohl på liknande sätt efter öppning i färg. Se Lebensohl i Störd sangbudgivning.

Spärrlimit efter inkliv

Innebär att dubbelhöjning i färg är ett spärrbetonat bud och svagare än en normal limithöjning efter ett inkliv. Kombineras ofta med att man sänker minimigränsen på det trumfstödsvisande svaret NT.

Balanserade överbud

(Nilsland) Svararens överbud i inklivsfärgen kan visa en stark obalanserad hand med slamintresse och högst singel i inklivsfärgen, men visar normalt sett antingen:

a) jämn hand utan dubbelhåll i inklivsfärgen, styrka för utgång.

b) jämn invithand med hjälphåll i inklivsfärgen (Exx, Kxx).

Öppnaren bjuder naturligt. Med en jämn hand bjuder han 2NT med minimum och 3NT med maximum och något håll i motståndarnas färg. Utan håll kan öppnaren bjuda nytt överbud.

Lebensohl extra

Som normal Lebensohl men Svararens 2NT följt av 3NT visar att svararen har till 3 sang med råge, således en mild slaminvit.

Stödvisande överbud

Om inte Stenbergs 2NT används efter inkliv (eller alls) kan svararens överbud i inklivsfärgen användas för att visa trumfstöd. Normalt sett innebär budet krav till utgång.

Om Stenbergs 2NTanvänds på öppningsbud i högfärg kan överbudet användas som stödvisande efter inkliv på 1 i lågfärg.

En annan vanligt tillämpning är att behålla 2NT efter inkliv över 1♥/♠ som utgångskrävande Stenberg och låta överbudet vara inviterande med trumfstöd.

Hållfrågande överbud

Den mest förekommande betydelsen på bud i motståndarnas färger i olika situationer är att det frågar efter håll (stopp) i färgen.

Även om överbudet i första hand används som ett allmänt kravbud försöker partnern om 3NT-nivan ej passerats redovisa ett eventuellt håll i färgen.

Om motståndarna bjudit två färger anses överbudet däremot visa något i den bjudna färgen och snarare fråga efter håll i den andra av motståndarnas färger.

Det går naturligtvis lika bra att spela så att bud i motstandarfärgen frågar efter håll även när flera färger bjudits.

När endast en färg finns kvar att bjuda (av flera motståndarfärger eller objudna färger), spelar många att bud i denna färg frågar efter håll trots att man annars följer de normala reglerna.

Manco

(Nilsland) När motståndarna dubblar ett hållfrågande överbud eller ett fjärdefärgbud gäller följande:

a) Sangbud visar typ dubbelhåll.

b) Pass visar halvhåll eller ett enkelt håll.

c) RD visar singel/renons om detta är möjligt annars Ex/Exx.

d) Utan ovanstående (normalt då xx/xxx) bjuds som utan D.

Efter svaret pass, enligt b), bjuder hållfrågaren själv sang om halvhåll räcker. Därmed kommer sangen ofta på rätt hand. Om hållfrågaren vill upprepa frågan efter håll bjuder han RD, som ber partnern sanga med enkelhåll men bjuda något annat med bara halvhåll.

Som försvar mot Manco kan man spela så att pass ber om utspel medan dubbelt inte gör det i de situationer där det är klart att defensivsidan har den bjudna färgen.

Okuneff

(Bulldog) Innebär att lägsta bud i objuden färg visar halvhåll efter partnerns hållfrågande bud.

Stayman efter sanginkliv

(Nilsland) Efter en öppning i färg (utom klöver) och ett naturligt sanginkliv av motståndarna är svararens 2♣ dubbeltydigt med antingen klöver (som då bjudes om) eller en hand med stöd i de objudna färgerna och eventuellt någon anpassning i öppningsfärgen.

Öppnaren väljer mellan de objudna färgerna men kan också bjuda om en egen färg.

Normalt sett har svararen 6-9 poäng (för svag för dubbling), men han kan också vara starkare med en hand som inte passar för att dubbla sanginklivet.

Version & datum:	1 - 2003-10-27
Beskrivet av:	Sven-Olov Flodqvist