1

Endast med idealisk fördelning (som är 4441 eller 5440) bör man dubbla med 11 hp. Med 4432 bör man ha minst 12, med 4333 minst 14 poäng, för en dubbling.

Med 5431 och 5332 föredrar många ett inkliv framför en dubbling om inklivet kan ske på samma tricknivå som öppningsbudet. En dubbling med 5431 kan annars göras med ca 11/12 hp, med 5332 behövs något mer.

När man avger en UD utan att ha lika bra stöd i alla objudna färger, måste man med minimum ändå passa i nästa budrond.

Enligt MS visar en dubbling normalt sett minst trekortstöd i alla objudna färger när styrkan är 11-16, vilket är minimistyrkan för en UD på enläget andra hand.

Med minst 17 poäng kan dubblaren bjuda frivilligt en gång till varför kravet på anpassning i objudna färger bortfaller. Det är dock sällan lämpligt att bjuda direkt UD med utpräglad tvåfärgshand, ty färgerna kan bli svåra att visa. I regel är då ett "fördelningsvisande bud" eller ett normalt inkliv att föredra.

Våra nuvarande deklarationskort ger ingen möjlighet att berätta om generella mothandsmetoder, utan man förutsätts följa samma system i såväl offensiv som defensiv budgivning.

På "Övriga konventioner" kan man dock ange avvikelser från MS.

Men först vad som då skall vara Modern Standard.

På partnerns UD visar:

a) Hopp i färg ca 10 p med fyrfärg, ca 8 med längre färg.

b) 1NT visar bra håll och 8-11 eller mindre utan bjudbar färg.

c) 2NT är invit med ca 12-13 p.

d) Frivilligt bud (eller SD av svararens färgbud) visar ca 6 poäng.

e) Responsiv D (svarsdubbling) visar ca 8 p (10 på treläget).

f) Överbud i motståndarnas färg är krav till nästan utgång och lovar ännu ett bud.

Upplysningsdubblaren får höja partnerns färgbud i en konkurrensbudgivning utan att ha nämnvärda tilläggsvärden om hans partner visat någon styrka. I annat fall visar dubblaren extra styrka.

Dubblaren kan kräva i andra budronden med överbud, eller hoppande färgbud efter positivt svar.

En UD följt av lägsta sangbud anses visa en starkare hand än ett direkt sanginkliv, såvida ej partnern visar avsevärd styrka. Med sanginkliv på 15-17 visar alltså en UD följt av lägsta sangbud ca 18 20, följt av hopp till 2NT ca 21-23, allt förutsatt att dubblarens partner inte avgivit ett styrkevisande bud.

Se också Förnyad UD.

Högfärgsbetonad UD

Innebär att en direkt UD visar styrka för öppning och intresse (i regel fyra kort) för objudna högfärger. Däremot lovar dubblingen inte anpassning i objuden lågfärg.

Negativa reläsvar på UD

Innebär att partnern efter en UD, om mellanhanden passar, svarar med närmaste bud med en negativ hand (normalt 0-5 poäng), medan övriga bud är positiva.

Herbertavslag på UD

Som ovan, men närmaste färgbud är det negativa svaret och 1NT således positivt på 1♠.

Negativ sang på UD

Används normalt sett endast på 1♥/♠ (eller 1♠). Budet 1NT blir då negativt, övriga bud positiva.

Romerska svar på UD

(Romklöver) Efter partnerns UD bjudes kortaste färg. Normalt används även närmaste färgbud som negativt enligt Herbertkonventionen. Svarsbud på treläget och högre är dock naturliga.

En romersk UD visar 12-16 p, men lovar inget om anpassning i objudna färger. Ett inkliv i färg visar högst 12 p, medan 1NT visar 17-20 p och inte nödvändigtvis en helt jämn hand.

Om tredje hand bjuder efter en UD är efterhands bud naturliga.

När svararen redubblar

Efterhand bör passa om han ej har fyra kort i närmaste färg, en annan färg på fem kort eller styrka för 1NT.

Enligt modern budteori är ett hopp i färg svagt och spärrande. Med bättre kort passar man först (vilket indikerar en svag balanserad hand) och bjuder sin färg nästa gång.

En stark balanserad hand utan håll i öppningsfärgen visas med överbud i öppningsfärgen.

Nilsland efter UD

Som MS med följande tillägg. Partnerns överbud lovar inte ännu ett bud. På överbud (och responsiv D) bjuder upplysningsdubblaren:
2NT	4441 med singel i öppningsfärgen eller stark hand som ej passar för hoppbud.
Färg på lägsta nivå	Ofta 4432 eller 4333, då UD-handen inte har fem kort i högre färg än öppningsfärgen med minimum.
Hopp	Krav, minst femfärg
Nytt överbud	Visar jämn hand och frågar efter håll/halvhåll.
3NT	Stark sanghand med håll.
När UD-handen återkommer med bud på tvåläget efter svararens överbud, kan svararen passa.

Responsiv dubbling

Kallas också svarsdubbling. En sådan dubbling förekommer när tredje hand, efter en UD, höjer öppningsfärgen, ex.:

1♥ - (D) - 2♥ - (D)

Den andra dubblingen är responsiv och visar styrka för ett bud, men en relativt jämn hand utan lämplig färg att bjuda.

Dubblingens minimistyrka varierar, beroende på hur högt man är. Dubblingen är responsiv upp t o m 3♠ (men kan spelas upp till 4♥).

Efterhand (fjärde hand) bjuder hellre en fyrkorts objuden högfärg än den responsiva dubblingen. I budläget ovan förnekar således D fyra spader. Däremot kan man dubbla med 4-4 i högfärgerna efter lågfärgshöjning.

Upprepad (förnyad) UD

När dubblarens partner inte visat någon styrka, vill andra hand ibland upprepa sin UD. Han visar då som regel extra styrka.
(1♥)	D	(2♣)	pass
(2♥)	D
Dubblingen ber partnern välja mellan de objudna färgerna.
(1♥)	D	(pass)	2♣
(2♥)	D
Även när partnern bjudit kan en förnyad UD förekomma. Dubblingen visar en stark jämn hand utan äkta klöverstöd

Halléndubblingar

(Hans Olof Hallén, Malmö) UD kan vara honnörsvag. Principen är att färginkliv och UD visar olika fördelning. Det räcker med ca 10 hfp för att dubbla om fördelningen är god. Svararen skall vara försiktig med sangbud, men eljest bjudes som på normal UD. En dubbling är upplysningsdubbling i följande lägen: a) när en färg är bjuden och man dubblar vid första tillfälle. b) när man dubblar andra färgen. Tricknivån är i princip oväsentlig. Några exempel:
a)	(1♦)	Pass	(1♥)	Pass
	(2♥)	D

b)	(1♥)	Pass	(1NT)	Pass
	(2♦)	Pass	(2♥)	D

c)	(1♥)	Pass	(2♦)	D
Dubblingen visar alltid minst tre kort i objudna färger och högst en sådan färg. Med minst ca 13 hfp räcker det med tre kort i objudna färger och med 16 hfp eller bättre kan man ha egen färg utan särskild fördelning. Svar på UD: hoppa på 8-10 hp (fyrkortsfärg räcker även i lågfärg). Överbud i sist bjudna färg är krav tills man bjuder sang eller hittar gemensam trumf. Sangbud visar ordentliga håll i motståndarnas färger, helst dubbelhåll. 1NT visar 9-11 hp, 2NT l2-3 hp och 3NT bättre. Ju sämre håll, desto starkare bör sangbudet vara. Dubblarens andra bud: Dubblaren passar med upp till ca 14 hfp, även på hoppbud. Egen färg visar minst femfärg och minst 16 hfp, utom på svararens sangbud, då det är avläggsbud. Responsiva dubblingar: Förnekar fyra eller fler kort i en högfärg. Med exempelvis 4-4 i högfärg efter (1♦)-D-(2♦) bjudes hellre en av färgerna. Dubblaren bjuder hellre en objuden lågfärg än en högfärg på fyra kort efter partnerns responsiva dubbling.

OFMA i sista hand

Både UD och färginkliv i sista hand kan göras med ungefär fyra poäng mindre än motsvarande bud i andra hand. Efter en UD bjuder partnern som på en vanlig UD, men för motsvarande svarsbud krävs ca fyra poäng mer än efter en dubbling i andra hand.
(1♦)	pass	(pass)	D
(pass)	1NT
visar således cirka 12 poäng. En UD följt av ett frivilligt färgbud visar ett minimum på ungefär 13 poäng. Se OFMA i balanseringsposition.

Balanseringsdubbling

Förutom dubblingar i sista hand förekommer balanseringsdubblingar i många andra situationer, där budgivningen håller på att dö ut på låg nivå.
(1♥)	pass	(1NT)	pass
(2♦)	pass	(pass)	D
När minst två färger är objudna ber en sådan dubbling partnern att välja mellan de objudna färgerna.

UD i sista hand

En upplysningsdubbling i fjärde hand, efter två pass, kan vara lite svagare än dubblingen i andra hand då man normalt i denna situation kan placera partnern med lite kort. Se OFMA i sista hand.

När minst två färger är objudna ber en sådan dubbling partnern att välja mellan de objudna färgerna.

UD i fjärde hand

Även när båda motståndarna bjudit visar en UD intresse för objudna färger. Dubblarens minimistyrka bör ligga vid ca 11 p (något mer på tvåläget), beroende på fördelningen, som vid UD i andra hand.

UD efter förhandspass

En dubbling efter pass i förhand är en normal UD både i andra och i fjärde hand. Dubblingen visar då styrka strax under öppning och längd i de objudna färgerna.

OFMA i fjärde hand

(Andersson, Nilsland, Ofsén) OFMA används när två färger bjudes. En dubbling kan då vara svagare än normalt (beroende på zonerna) med minst 5-4 i de två objudna färgerna. Med öppningsstyrka räcker det med 3-3 för att dubbla. Partnern till OFMA-dubblaren får inte bjuda frivilligt eller hoppa, med mindre än att han har en femkortsfärg, såvida han inte själv är stark. OFMA-bud i fjärde hand efter exempelvis (1♦)-pass-(1♠):
D	OFMA-dubbling
1NT	starkare än normalt sanginkliv
2NT	ca 7 8 egna spel i sang
2♦	starkt inkliv i hjärter
2♠	minst 5 -5 1 hjärter och klöver, bra kort
Hopp	konstruktiva med långfärg
Syftet med OFMA-dubblingen är dels att hitta eventuella offringar med svaga händer, dels att undvika balansering i andra budronden på jämna, starka händer.

Försenad UD

En typ av försenad dubbling är exempelvis:
(1♥)	pass	(1NT)	pass
(2♥)	D
som förr innebar straffdubbling. Numera visar denna UD en hand som var något för svag för en UD i första budronden. När budgivningen nu hotar att ta slut, är det ofta svart för sista hand att agera utan kort hjärter. En mera omstridd typ:
(1♦)	pass	(1♠)	pass
(2♦)	D
Anses av flertalet experter visa en bra hand, som ej passade för en direkt UD på grund av att spaderanpassning saknades. Andra menar att dubblingen också kan visa en svagare hand med längd i de objudna färgerna, således som i det förra fallet en balansering i förtid.

UD efter eget inkliv

Även efter ett inkliv i första budronden, är det vanligt att senare avge en UD. Oftast är det tal om en situation med två färger objudna:
(1♦)	2♣	(2♦)	pass
(pass)	D
Dubblaren vill inte släppa budgivningen i 2 ruter och ber partnern visa ett klöverstöd eller en av högfärgerna. Dubblaren har i regel minst 3-3 i de objudna färgerna. Men även med bara en objuden färg kan dubblingen vara UD:
(1♣)	1♦	(1♠)	pass
(2♠)	D
Dubblaren har hjärtersidofärg och ber partnern preferera. Visserligen finns i denna situation även möjlighet till ett ovanligt sangbud, men på dubblingen finns också chansen att partnern kan straffpassa. Man kan således säga att en UD här ger en bild av "vassare" kort än budet 2NT. Ett liknande läge:
(1♠)	2♣	(2♠)	pass
(pass)	D
Denna UD tenderar att visa sidofärg i hjärter, eftersom sidofärg i ruter kan visas med 2NT. Ofta har emellertid dubblaren bara 3-3 i de objudna färgerna och partnern bör hellre preferera inklivsfärgen på bra dubbelton än att bjuda en dålig fyrkortsfärg med svag hand. Nilsland föreslår i denna typ av budläge att 2NT visar hjärter.

UD efter partnerns inkliv

Efter inkliv från partnern finns två vanliga varianter av UD:
(1♦)	1♥	(2♣)	D
Dubblingen visar spaderfärg och någon anpassning i hjärter. Indirekt förnekar därmed budet 2♠ anpassning i hjärter. Ofséns modifiering innebär att UD i stället förnekar anpassning, medan budet i den objudna färgen indikerar anpassning i inklivsfärgen.
(1♦)	1♥	(2♦)	D
Denna dubbling visar de båda objudna färgerna och kan vara relativt svag om också anpassning i inklivsfärgen finns. Inklivshanden väljer i första hand mellan de objudna färgerna. Tar dubblaren bort ett färgbud med den andra färgen visar han denna färg plus stöd i inklivsfärgen.
(1♥)	1♠	(2♥)	D
(pass)	3♣	(pass)	?
3♦ visar nu spaderanpassning och ruterfärg. I situationen:
(1♠)	2♥	(2♠)	D
kan en UD helt enkelt vara ett sätt att invitera till utgång i hjärter. Ett direkt 3♥r vore enbart konkurrerande. Med invitstyrka dubblar efterhand, och tar sedan bort lågfärgsbud med 3♥.

Moderna dubblingar i defensiven

Precis som begreppet Moderna dubblingar sammanfattar de offensiva konkurrensdubblingarna, kan man deklarera Moderna dubblingar bland övriga konventioner under avdelningen "Försvarsbud" på deklarationen.

Detta innebär att flertalet av dubblingarna på låg nivå är av UD-typ. Moderna Dubblingar innefattar då: Responsiva, försenade och upprepade UD plus UD efter eget och partnerns inkliv.

Konkurrensdubblingar

Ungefär samma sak som Moderna D. Konkurrensdubblingar kan dock användas bara i vissa av de situationer som ingår i Moderna D, eller eventuellt i andra situationer också.

Möter ni ett par som inte deklarerar i vilka situationer de använder en dubbling som UD, bör ni åtminstone i fyrmanna kräva klara besked

Two-Way-dubblingar

Innebär att dubbling i visst läge kan innebära att dubblaren antingen är lång eller kort i dubblingsfärgen.

Aktionsdubblingar

Pa hög nivå kan D användas för att eventuellt hitta en offring till priset av att motståndarna ibland får spela sin utgång dubblad.
(1♥)	Pass	(2♥)	2♠
(4♥)	Pass	(pass)	D
Dubblingen kan innebära betyda att partnern får välja mellan att bjuda utgång i spader (troligen som offring) eller att passa. Som regel galler att man bara får passa på dubblingen med stick i motståndarnas trumf, eller andra klart defensiva värden.

Offringsdubblingar

Används i regel bara när offring kan vara aktuell mot slam. Enligt en modell visar en dubbling av slam i en sådan situation att dubblaren helt saknar defensivstick.
(1♥)	4♠	(4NT)	5♠
(6♥)	Pass	(pass)	D
Dubblaren visar noll stick. Därmed får man givetvis avstå från normala straffdubblingar och utspelsdubblingar mot slamkontrakt. Enligt den andra skolan visar ett pass i andra hand efter slambudet antingen noll eller ett stick, medan en dubbling visar två stick. Fjärde hand offrar sig naturligtvis utan något stick, när partnern passat. Med två stick måste fjärde hand passa, medan han med ett stick avger en dubbling, som ber partnern att stå med om han också har ett stick och annars offra sig. Alla typer av offringsdubblingar har nackdelen att möjligheten till straffdubblingar och Lightnerdubbling försvinner. Dessutom kan det vara svart att avgöra vad som är stick eller ej. För att inte tala om den som har ett ess och dam tredje i trumf, när partnern dubblar för att visa noll defensivstick!

Lightnerdubbling

(Theodore Lightner, USA) Dubbling av slam (används ibland också på lägre nivå) ber dubblarens partner hitta ett ovanligt utspel. I regel är det fråga om en renons hos dubblaren, men det kan också vara så att dubblaren vill ha träkarlens färg i utspel.

Om dubblaren tidigare har bjudit en färg, vill han i varje fall inte ha denna i utspel.

Utspelsdubblingar

Förekommer dels som dubblingar av konventionella bud på lag nivå, exempel. vis:
a)	(1NT)		Pass		(2♣)		D
b)	(2♣)		Pass		(2♦)		D
Dubblingen visar helt enkelt att färgen tål ett utspel. En viss längd i färgen garanteras naturligtvis också, men dubblingen är inte någon uppmuntran till partnern att bjuda. En dubbling av 3 sang är också i många fall utspelsvisande. Efter budgivningen:
(1NT)		Pass		(3NT)		D
bör utspelaren starta med sin kortaste högfärg. Fishers dubbling innebär att en D, när slutbudet blir 3 Sang efter en sangöppning, ber om klöver ut, såvida inte Stayman använts dä dubblingen ber om ruter i utspel.

Dubblingar av 3 Sang

När träkarlen bjudit (visat) en färg är det inte ovanligt att dubblingen ber om denna färg i utspel.

När dubblaren själv bjudit en färg kan man spela så att dubblingen ber om denna färg ut, eller så att dubblingen trots detta ber om träkarlens färg.

När utspelaren bjudit en färg ber dubblingen om denna färg. När både utspelaren och dubblaren bjudit var sin färg likaså.

När det gäller dubblingar av 3 Sang finns säkert också andra variationer på marknaden.

Andra utspelsdubblingar är dubblingar av kontrollbud, färgfrågebud och svar på essfråga.

En dubbling av ett splinterbud kan användas för att begära den objudna färgen ut, eller som invit till offring i kortfärgen.

Straffdubblingar

En dubbling är normalt sett straffdubbling i följande situationer:

a) dubbling av sangbud, när partnern bjudit annat än pass.

b) dubbling av öppnarens återbud i egen färg om dubblarens partner bjudit.

c) dubbling när tre färger bjudits (här finns undantag).

d) dubbling när någon i det egna paret avgett ett sangbud eller en styrkeredubbling.

e) dubbling av utgångsbud eller höga bud, när ingen sida har hittat gemensam färg.

Detta är naturligtvis endast generella regler. Det beror på varje pars budstil och vilka UD man har hur ofta dubbelt är straffdubbling.

Varningsdubbling

Används när den egna sidan skall avgöra huruvida man skall bjuda ett steg till efter motståndarnas offringsbud.
1♦	(pass)	2♥	(pass)
3♥	(pass)	4♣	(4♠)
D
Dubblingen varnar partnern från att gå vidare. Dubblaren har kanske dåliga slamkort eller styrka i spader som är mer värd i defensiven än i offensiven.

Färginkliv

Spelsticksvisande inkliv

Inkliv i färg på lägsta nivå visar spelstick enligt 1-2-3-regeln. Det innebär att ett inkliv på entricksnivån visar fyra spelstick i gynnsamma zoner, 5 i lika och 6 ogynnsamma zoner. På tvåtricksnivån visar inklivet ytterligare ett spelstick.

Poängvisande inkliv

(Modern Standard) Färginkliv på entricksnivån visar 9-15 hp, på tvåtricksnivån utan hopp 11-16 hp.

Med mycket stark färg kan man pruta något, särskilt om inklivet spärrar en högfärg för svarshanden. Man bjuder exempelvis 1♠ på 1♦ med E-D-Kn-9-8-4 utan sidostyrka.

Attitydinkliv

Inkliv i färg på en eller tvåtricksnivån kan göras när två (eller möjligen ett) av följande villkor är uppfyllda:

a) man vill visa bra utspelsfärg.

b) man vill spärra svarshanden.

c) man tror på offringschans.

d) man har bra offensivstyrka men en hand som ej passar för UD.

Denna typ av inkliv innebär att man ofta har svaga inkliv, men då av vissa bestämda orsaker. Man kan också bestämma att antingen a) eller d) alltid måste vara uppfyllda.

Ny färg okrav på inkliv

Detta var förr det vanligast förekommande sättet att spela. Efterhand (inklivarens partner) måste för att kräva bjuda motståndarnas färg. Ett bud i ny färg var uppmuntrande men inte krav. Inklivaren passar på ett bud i ny färg om han har ungefär minimum och inte bra stöd i svarsfärgen.

Med extravärden (eller bra fördelning och singel/renons i efterhands färg) kan inklivaren bjuda ny färg eller bjuda om sin egen färg. Ett sangbud visar däremot tillägg och inviterar. Med trumfstöd höjes partnerns färg till lämplig nivå.

Ny färg krav på inkliv

Denna metod, som blivit allt vanligare under senare år, Innebär att efterhands bud i ny färg är rondkrav. Budet behöver dock inte vara särskilt mycket starkare än om det vore okrav. Om efterhand i nästa budrond prefererar eller bjuder om sin färg, upphäver det kravläget.

Denna metod kombineras ofta med att överbud i motståndarnas färg visar stöd och mild invitstyrka eller bättre.

På efterhands kravbud i ny färg visar inklivarens bud i ny färg, ombud av egen färg eller enkel höjning inga extravärden. Med tillägg kan inklivaren bjuda sang eller motstandarfärgen eller lämpligt hoppbud.

Rubens advances är ett sätt att med hjälp av överföringsteknik försöka kombinera fördelarna med ny färg krav respektive okrav.

Ny färg krav under höjning

(Nilsiand) Ny färg är krav i såväl ostörd budgivning som om tredje hand bjuder. Om enkel höjning passeras är färgbudet dock okrav.

Exempel:

(1♦)

1♥

(2♦)

2♠

2♠ är inte krav eftersom budet 2♥ passeras.

Stenbergs hoppsvar

(Alvar Stenberg) Hoppsvar i ny färg är slutbudsförslag med långfärg och relativt svag hand. Exempelvis i budgivningen:

(1♦)

1♥

(pass)

3♣

3♣ visar ungefär EDKn8764 utan sidostyrka.

I kombination med ny färg som krav innebär detta att efterhands färgbud följt av ombud visar mer fördelad styrka.

Inviterande överbud

Efter inkliv med 1♥/♠ visar efterhands höjningar till minst tretricksnivån bra trumfstöd men inte sa väldefinierad styrka.

Utgångsinvit i inklivsfärgen görs genom att bjuda öppningsfärgen på treläget.

Exempel:

(1♦)

1♥

(pass)

3♦*

Utgångsinvit i hjärter. En höjning till 3♥ är mera ett spärrbud.

Stödvisande överbud

(Nilsland) I kombination med nya färger som krav efter inkliv används billigaste överbud som stödvisande. På tvåläget visar överbudet minst ca 10 hp. Om överbudet måste ske på treläget blir det fråga om en normal utgångsinvit.

I kombination med stödvisande överbud visar höjningar trumfstöd med odefinierad styrka om överbudet passeras. Exempel:

(1♦)

1♥

(pass)

2♥

visar högst ca 10 hp med stöd. 3♥ i samma läge visar bättre spelstyrka men fortfarande högst 10 hp.

När två olika överbud i motståndarfärger finns, visar det billigaste budet trumfstöd.

Substituerande utgångsbud

I konkurrensbudgivning kan ett högt bud i en motstandarfärg användas för att visa utgångshand som baseras på honnörsstyrka. Utgångshöjningen i trumf färgen visar sämre defensiv styrka. Exempel:

(1♦)

1♥

(3♦)

4♦*

Samma bud som 4♥, baserat på god honnörsstyrka. 4♥ får mera odefinierad betydelse.

Denna konvention kan underlätta för inklivaren att ta ställning till fortsatt budgivning från motparten. Björn Åström skrev om dessa bud i Modern Bridge 1982.

Inkliv på korta färger

Även om inkliv i färg normalt sett visar minst fem kort förekommer det ofta inkliv på kortare färger.

Jan Woblin rekommenderade exempelvis inkliv på tre eller fyra kort, för utspelets skull, med mycket starka färger när alternativbudet var pass eller inkliv i en dålig färg.

Inkliv på enläget kan göras med en bra fyrkortsfärg när styrkan är god och andra budalternativ anses vara sämre.

Vid dessa inkliv måste man dock komma ihåg att partnern förutsätter att inklivsfärgen är på fem kort. Förekommer inkliv på fyrkortsfärg ofta bör detta deklareras som en speciell överenskommelse.

Canapéinkliv

Innebär att inkliv i färg visar fyra (ibland tre) kort och att längre sidofärg kan finnas.

Bjuder inklivaren sålunda i nästa budrond en annan färg visar han minst fem kort i denna.

Se även Trapps försvar.

Närmaste färg UD

(Alvar Stenberg) Efter öppning med 1♣, 1♦ eller 1♥ är inkliv närmaste färg konventionellt. Det visar en hand med fördelning lämplig för en UD, men är svagare än en normal sådan. (Se Halléndubblingar.)

En direkt UD visar därmed minst ca 14 hp, vilket alltså är den övre gränsen för reläinklivet.

Ett inkliv med 1NT visar reläfärgen, exempelvis visar 1NT över 1♥ spader.

Efter öppningsbudet 1♠ bjuds som vanligt.

Rubens försvarsbud

(Jeff Rubens, N.Y. USA) Konventionella svar på färginkliv när mellanhanden passar, för att kunna bjuda både svaga och starka händer i ny färg.

Konventionen bygger på överföringsbud. Exempel:

(1♠)

2♥

(pass)

Efterhand visar nu klöver med 2♠ och ruter med 3♣, medan 3♦ visar hjärterstöd och invithand. 2NT är naturlig invit och 3♥ trumfstöd med sämre än invitstyrka.

Efter överföringssvaren bjuder inklivaren partnerns färg om han hade passat på ett bud i färgen som icke-krav. Efterhand kan då passa eller bjuda vidare heroende på styrkan. Om inklivaren har tilläggsvärden eller bra stöd hjuder han något annat än efterhands färg.

Rosenkranz-dubbling

(George Rosenkranz, Mexico) Efter färginkliv från partnern och ett hud från tredje hand visar duhhlingen samma sak som enkel höjning men förnekar topphonnör i trumf. Enkel höjning visar alltid en hög trumfhonnör.

Det går också att spela dubblingen som dubbeltydig, antingen trumfstöd utan honnör eller UD med objudna färger då det sistnämnda visas genom ytterligare bud (Jörgen Lindqvist, Stockholm).

Vissa spelar tvärtom, d v s enkel höjning förnekar honnör, dubbelt visar etc.

Sangsvar på inkliv

Efter partnerns inkliv visar svaret 1NT ca 9-11, 2NT 12 13 (eventuellt något mindre på tvåtricksinkliv av partnern) och 3NT ca 14 eller mer. 1 alla fallen förutsätts håll i motståndarnas färger.

Starkt överbud

Andra hands överhud i öppningsfärgen visar en stark hand (styrka för Acols 2 öppning eller krav till utgång, heroende på överenskommelse) och efterhand hjuder ofta ett reläbud eller 2NT för att låta överbjudaren visa sin färg.

Hållfrågande överbud

Innebär att ett överhud i andra hand frågar efter håll i öppningsfärgen. Inklivshanden har ofta en genomgående färg och siktar mot 3 Sang.

Om enkelt överhud har en annan hetydelse kan också hoppande överhud spelas som hållfrågande.

Exempel:

(1♦) - 3♦ frågar efter ruterhåll.

(1♦) - 1♥ -(pass) - 3♦ frågar efter ruterhall om 2♦ visar stödhand eller annan specifik hand.

Inkliv i fjärde hand

(Modern Standard) Inkliv när partnern passat och båda motståndarna bjudit är mer riskfyllda än inkliv i andra hand. Ett inkliv i fjärde hand bör därför baseras mer på spelstyrka än honnörsstyrka.

När båda motståndarna bjudit siktar inklivet i fjärde hand oftare till att visa utspel eller hitta en offring än motsvarande inkliv andra hand.

Efter (1♣) - pass - (1♥) bjuder man hellre 1♠ med

♠ KD10964 ♥ 5 ♦D54 ♣953

än med

♠ ED853 ♥ D73 ♦ K5 ♣ K93

De många honnörerna är inte värda sa mycket om allting måste spelas från egen hand. Den första handen måste alltid vara värd en del spel i ett spaderkontrakt.

Hoppinkliv

Spelsticksvisande hoppinkliv

Hoppinkliv visar lång färg (minst sex kort) och spelstick enligt 1-2-3-regeln. Följande tabell visar hur många spelstick som behövs:
Zoner =>	Gynnsam	Lika	Ogynnsam
2-läget	5	6	7
3-läget	6	7	8
4-läget	7	8	9
Partnern till inklivaren kan ofta uppskatta hur många stick han kan bidra med och höja budet när han har fler än ett stick i ogynnsam, två i lika, tre gynnsam zon. Dessutom finns möjlighet att höja som spärrförstärkning.

Svaga hoppinkliv

Kan användas i alla situationer och zonförhållanden eller a) i gynnsamma zoner h) i speciella situationer.

Svaga hoppinkliv innebär att hopp i färg kan visa mindre än normal spelstyrka. Inklivaren tar därmed en större risk att få betala dubblade straffar, men å andra sidan försvåras öppningssidans budgivning.

Poängvisande hoppinkliv

Här finns olika metoder. Sven Welith rekommenderade att hoppinkliv visar, beroende på zonerna:

till 2-läget: 12-15-18 poäng

till 3-läget: 15-18-21 poäng

Många rabatterar på dessa krav och hoppar i ogynnsamma zoner på samma styrka som i lika zoner.

Kombinerade hoppinkliv

(Modern Standard) I andra hand visar ett hopp till tvåläget ca 11-15 hp, ett hopp till 3♣/♦ är baserat på spelstick, 3♥ över 1♠ är starkt med ungefär 14-17 hp, dubbelt hopp spärrbetonat (svagt).

Hoppinkliv i fjärde hand är relativt starka (ca 14 17 hp) vilket också gäller balanseringsposition.

Svar i ny färg är krav efter ett hoppande inkliv. Budet kan vara hållvisande med kort färg om något stöd till hoppfärgen finns som säkerhet.

Dubbeltydigt 2NT-svar

(Nilsland) När partnern visar enfärgad hand med hoppinklivet kan 2NT användas dubbeltydigt, antingen normal invit till 3 Sang eller kravhand med stöd. Därmed kan hoppande bud i annan färg visa singelton och stöd.

På 2NT accepterar inklivaren den presumtiva inviten genom att bjuda singelfärg och utan sådan höja till 3NT eller bjuda 4♥/♠. Utan accept bjuder inklivaren sin färg på lägsta nivå.

Om det dubbeltydiga 2NT användes kan enkel höjning av inklivsfärgen spelas som mycket mild invit eller spärrande.

Efter hoppinkliv är det osannolikt att precis 2 Sang skall spelas, vilket är konventionens idé.

Offringssang

(Nilsland) I konkurrensbudgivning visar ett "ovanligt" sanghopp till tre eller fyrtricksnivån en hand med mycket bra stöd som saknar defensiva värden. Därmed får inklivshanden kommandot och bestämmer huruvida man eventuellt skall offra sig mot fientliga kontrakt.

Utspelsvisande bud

När hoppinklivarens partner vill bjuda på hög nivå kan han ibland samtidigt ge en vink om ett utspel. Säg att budgivningen gatt: (1♥) - 3♦ - (4♥)

Om efterhand nu bjuder 5♣ kan detta vara ett utspelsvisande bud avsikt att korrigera till 5♦ om motståndarna dubblar.

Sanginkliv

1NT i Modern Standard

Sanginklivet i andra hand visar 15-17 hp med bra håll i öppningsfärgen. På 1♥/♠ kan 1NT bjudas även med 18 hp.

I fjärde hand (balanseringsposition) är sangbudet svagare och visar cirka 12-15 hp. Håll i öppningsfärgen är naturligtvis ett plus, men behöver inte finnas om handen i övrigt är sanglämplig.

Efter inklivet 1NT kan det normala sangsystemet användas.

Överbud enda krav efter 1NT

Efter sanginkliv är överbud i motståndarnas färg enda krav. Bud i färg på tvåläget är avläggsförslag och hopp till treläget invit.

Svag sang i mothand

Sanginklivet visar 13-15 (12-14) med håll i öppningsfärgen.

Variabel sang i mothand

Inklivet 1NT visar 13-15 (12-14) i ozon men 16-18(15-17) i zonen.

Italienskt sanginkliv

(Neapelklöver) Inklivet 1NT visar en hand med kort öppningsfärg och ungefär öppningsstyrka eller bättre.

Detta sanginkliv har alltså karaktären av en upplysningsdubbling. Detta kombineras med att upplysningsdubblingen inte lovar något om längden i objudna färger. Se också Romerska svar på UD.

Komisk sang (Comic 1 NI)

(Nico Gardener, London) Sanginklivet visar antingen en stark sang på 16-18 (eller liknande) hp eller en svag hand med en långfärg.

Efterhand bjuder oftast 2♣ för att utröna vilken typ det rör sig om. Inklivaren visar den starka handen genom att återbjuda 2NT.

Balanseringar

Inkliv efter två pass

Liksom en dubbling i balanseringsposition kan ett inkliv i samma läge vara något svagare än motsvarande inkliv i andra hand.

OFMA i balanseringsposition

Inkliv efter två pass visar ungefär fyra poäng mindre än motsvarande inkliv andra hand. Inklivarens partner bjuder som efter ett inkliv i andra hand men måste räkna med att handen är värd cirka fyra poäng mindre.

Inkliv på enläget visar i sista hand ca 6-12 hp. På tvåläget ca 8-14 hp. Med starkare händer dubblar man först och bjuder sin färg sedan.

Sanginkliv i sista hand visar 11-14 på lågfärg, ca 12-16 på högfärg. Efter

(1♥/♠)

Pass

(pass)

1NT

används 2♣ som konventionell högfärgs- och styrkefråga. Sangbjudaren bjuder 2♦ med 12-14, 2NT med 15-16 och bra håll, öppningsfärgen med maximum utan bra håll.

Om sangsystemet innehåller överföringsbud föreslår Göran Ofsén att överföring till öppningsfärgen efter balanseringssang frågar efter håll. Sanghanden bjuder reläbudet utan håll, sang med dubbelhåll och något annat med enkelhåll. Sanghandens partner kan bjuda så även om han vill spela öppningsfärgen.

Se även OFMA i sista hand,

Starkt 2NT i sista hand

Efter öppning och två pass visar ett hopp till 2NT en jämn hand med ungefär 19-22 hp. Sangsystem som efter 2NT-öppning kan med fördel användas.

Konventionell balanseringssang

Budet 1NT i sista hand visar en balanseringshand med 8-12 poäng, medan övriga bud har samma betydelse som i andra hand.

2♣ balansering

(Roth-Stone) 2♣ visar en svag balanseringshand (under öppningsstyrka). Övriga bud som i andra hand med dubblingen visande minst ca 13 poäng.

Hoppinkliv i sista hand

(Modern Standard) Hopp till tvåläget visar ca 14-17 hp och sexkortsfärg. Hopp till treläget visar samma styrka med sjukortsfärg eller någon poäng mer och sex kort i färgen.

Ovanliga sangbud

(Alvin Roth, USA) I vissa situationer kan ovanliga sangbud användas för att visa en eller två objudna färger i balanseringsläge:
(1♦)	Pass	(1♠)	pass
(2♠)	Pass	(pass)	2NT
2NT visar de objudna färgerna.
(1♥)	2♣	(2♥)	Pass
(pass)	2NT
2NT visar sidofärg i ruter, eftersom en sidofärg i spader kan visas med 2♠ och inklivaren knappast kan ha till ett naturligt sangbud.
(1♠)	2♣	(2♠)	Pass
(pass)	2NT
De flesta anser att 2NT här visar sidofärg i ruter medan en balanseringsdubbling tenderar at att visa sidofärg i hjärter. Det går dock utmärkt att spela tvärtom, så att 2NT visar ärter.

Balansering på 4-kortsfärg

I vissa situationer balanseringsbjuder man ofta en fyrkortsfärg:
(1♥)	Pass	(1NT)	Pass
(2♥)	Pass	(pass)	2♠
Budet 2♠ lovar knappast mer än fyra kort i färgen, men kan givetvis vara fler. Med balanseringshand och tre (eller fyra dåliga) spader bjudes i stället dubbelt eller kanske ett ovanligt sangbud.

Fördelningsvisande bud

Ovanligt 2 och 4NT

Ett hopp till 2NT i andra hand visar en tvåfärgshand (minst 5-5) i de två lägsta objudna färgerna.

Partnern till inklivaren kan ibland svara med ett ovanligt sangbud, t ex:

(1♥)

2NT

(4♥)

4NT

Tvåsangbjudaren ombedes att bjuda den längsta (bästa) av sina färger.

Böes 2NT

Inkliv med 2NT efter högfärgsöppning visar lågfärgerna. Kan också spelas på samma sätt som ovanligt 2NT ovan.

Inkliv med 2NT

Kan användas på ett flertal sätt:

a) naturligt med cirka 21 hp. Så används budet exempelvis i MS efter öppning och två pass. Om man låter 2NT-inklivet vara naturligt är det vanligt att också använda konventionella svarsmetoder, t ex Stayman.

b) tvåfärgsvisande (lägsta objudna färgerna är det vanligaste men även andra varianter förekommer).

c) stark tvåfärgad hand enligt Romersk modell. Budet är krav till utgång och visar en svitad band.

d) naturligt, baserat på 16-19 hp och en lång och stark lågfärg. Denna betydelse förekommer i MS när sanginklivet kommer i fjärde hand, efter öppning och färgsvar.

e) spärr med lång lågfärg. Svararen reläbjuder 3♣ för att ta reda på färgen.

f) allmänt utgångskrav. Exempelvis om överbud i motståndarfärgen visar en tvåfärgshand, kan inklivet 2NT visa en kravhand. Svarshanden reläbjuder 3♣ för att låta inldivaren utveckla sin hand.

Denna betydelse är framför allt vanlig efter en sangöppning.

Fördelningsvisande överbud

En av de vanligaste betydelserna på ett direkt överbud i öppningsfärgen är att det visar en tvåfärgshand (minst 55) med den högsta objudna färgen och en till.

Har partnern trekorts eller bättre stöd i den visade högfärgen bjuder han direkt ut handen.

Utan stöd kan han bjuda 2NT som en konventionell fråga efter vilken inklivshandens andra färg är. Övriga svar är naturliga med äkta färg, utom överbudet i motståndarfärgen som bör uppfattas som en mild invit till slam i högfärg.

Astro-överbud

Visar en tvåfärgshand med hjärter och klöver. Är en av dessa färger bjuden visas färgen närmast över denna. (1♣)-2♣ visar således hjärter och ruter.

Ofta är högfärgen bara på fyra kort och lågfärgen längre. Styrkan bör vara minst 8-11 hp beroende på zonförhållandena.

Dubbla överbud

Ibland kombineras Fördelningsvisande överbud med att ett dubbelt överbud visar de två högsta objudna färgerna och en stark hand.

Dubbla överbud innebär att enkelt överbud visar högsta plus lägsta, dubbelt överbud de två högsta färgerna.

Romerska hoppinkliv

(Romklöver) Enkla hoppinkliv visar den bjudna färgen och färgen närmast över den bjudna, öppnarens färg undantagen.

Hector

(Anders Nylander, Bo Lindahl, Stockholm) Inklivet 2NT visar inte som i andra system de lägsta färgerna.

I stället visar 2NT den högsta och den lägsta objudna färgen, överbud i öppningsfärgen de två lägsta. De två högsta färgerna visas med ett dubbelt överbud, alternativt med 3♣ av vissa användare.

Ovanligt 1NT-inkliv

Efter pass i förhand visar inklivet 1NT de lägsta objudna färgerna enligt normal standard. Vissa spelare använder även 1NT i fjärde hand, efter öppningsbud och färgsvar, som ovanligt.

Ovanlig sang på UD

Förekommer i vissa system som svar på öppning efter UD. Enligt Modern Standard visar 2NT dock i denna situation trumfstöd. Med hand för naturligt 2NT kan svararen redubbla. Även partnern till upplysningsdubblaren kan använda ovanliga sangbud om man så bestämmer. Två exempel:
a)	(1♥)	D	(1♠)	2NT
b)	(1♥)	D	(2♥)	2NT
Enligt standardmetoderna är budet 2NT en naturlig invit men många föredrar att bjuda det som lågfärgsvisning

Sangförsvar

Blue Team Club (BTC)

(Benito Garozzo, Italien) Ett inkliv på tvåläget visar närmast högre färg. Inklivaren kan ha en sidofärg, som han tänker visa i nästa budrond.

Svaren på "texasinkliven" är naturliga. Med relativt svag hand bjuder svararen texasfärgen. Inklivarens återbud 2NT kan ges speciell betydelse, t ex längd i lågfärgerna.

Om BTC mot sang används endast i andra hand, ska detta deklareras.

Modifierad BTC

Innebär att 2♣ visar båda högfärgerna (antingen i alla positioner eller endast i fjärde hand) medan övriga bud sker enligt BTC ovan.

Nilslands 2♣ (båda högfärgerna)

Innebär att 2♣ visar minst 5-4 i högfärgerna. Partnern prefererar på lämplig nivå med äkta stöd. 2♥ kan dock vara en preferens med 1-3 i högfärgerna.

Utan högfärgsstöd finns följande svarsbud: 2♦ reläbud, ber inklivaren visa längsta högfärg (varvid 2NT visar 5-5 och extravärden); 2NT naturlig invit; 3♣/♦ äkta och krav.

Se även Nilslands sangförsvar.

Nilslands sangförsvar

(Rolf Eric Andersson, Mats Nilsland) Används hade i andra och i fjärde hand. Inkliven visar:
2♣	Antingen minst 5-4 i högfärgerna eller bra hand med minst 33 i högfärgerna och en minst femkorts lågfärg.
2♦	Multityp med antingen: a) svagt inkliv i högfärg. b) konstruktivt inkliv i lågfärg. c) utgångskrav med stark tvåfärgad hand.
2♥/♠	Konstruktivt inkliv, antingen sexkorts högfärg eller sidolågfärg
2NT	Lågfärgerna.
3♣/♦	Spärrbetonat.
Svar på 2♣: Som Nilslands 2♣, men svararen bör ha femkorts högfärg för att hoppa till 3/4♥/♠. Svaret 2NT är allmänt krav med fyrstöd i minst en högfärg. Inklivaren återbjuder 3♥ med 5-4 i högfärgerna och minimum; 3♠ eller 4♥ (längsta färg) med maximum; 3♣/♦ femfärg, krav; 4♣/♦ renons och slamintresse. På 2♣-2♦ visar 3♣/♦ äkta färg; på 2♣-2♥/♠ dito med trekorts högfärg. Svar på 2♦: Som på Multi 2♦; 2♥/♠ ber partnern passa med färgen; 2NT anpassning i båda högfärgerna, invit. Återbudet 2NT visar tvåfärgshanden. Svar på 2♥/♠: 2NT är rondkrav och höjning av högfärgen mild invit. På budet 2NT visar inklivaren eventuell sidofärg och bjuder annars 3♥/♠ med minimum, 3NT eller 4♥/♠ med extrastyrka.

A:son 74

(Rolf Eric Andersson/Mats Nilsland) En kombination av idéer enligt följande:

2♣ enligt Nilslands 2♣.

2♦/♥ visar färgen över den bjudna med en- eller tvåfärgad typ.

2♠ visar en- eller tvåfärgad lågfärgshand.

2NT utgångskrav.

Budet 2♣ kan även spelas som i Nilslands sangförsvar.

På 2♦/♥ bjuder svararen ofta texasfärgen. Ny färg är rondkrav och 2NT naturligt, minst invit, men krav. Svararen har ofta trestöd i texasfärgen på 2NT.

Efter 2♦/♥-2♥/♠ visar återbud i ny färg minst 5-4, återbudet 2NT att längre sidolågfärg finns. I båda fallen med extrastyrka.

På 2♠ visar svararens 3♣ längre klöver än ruter, 2NT lika längd i lågfärgerna eller längre ruter. Svaret 3♦ visar bra anpassning i klöver och invitstyrka medan svar i högfärg är naturliga bud.

Bergenheims sangförsvar

(Lennart Bergenheim, Norrköping) Variant av Astro, men högfärgerna har ett eget bud:

2♣ visar hjärter och en lågfärg.

2♦ visar spader och en lågfärg.

2♥ visar högfärgerna.

Svarsbuden är naturliga med 2NT som stark invit, eventuellt med trumfstöd.

Malmöförsvaret

(Nilsland) Kan även kallas "Omvänd Wohlin". Lågfärgsbuden visar:

2♣ högfärgerna.

2♦ minst 5-5 i högfärg-lågfärg

Pa 2♣ är 2♦ reläsvar, på 2♦ är 2♥/♠ "sämsta högfärg" och 2NT krav.

Pin-point Astro

Inkliven på tvåläget visar bestämda tvåfärgskombinationer enligt:

2♣ hjärter och klöver,

2♦ hjärter och ruter.

2♥ hjärter och spader.

2♠ spader och en lågfärg

Kelsey mot sang

(Hugh Kelsey, Skottland) Konvention för främst 5431-händer men även 55 i högfärgerna kan visas. Med singelton i ena högfärgen, måste den andra vara på minst fyra kort.

2♣ singel/renons i en röd färg.

2♦ singel/renons i en svart färg.

Svararen vet direkt om anpassningen i två färger. Utan anpassning i dessa kan han leta sig fram till den återstående färgen.

Svaret 2NT ber inklivaren visa kortfärgen eller bjuda 3NT med 55 i högfärgerna. Svaret 3NT visar utgångshand med stöd i båda högfärgerna.

Ripstra

(JG Ripstra, USA) Buden 2♣/♦ visar längd i båda högfärgerna, varvid längsta lågfärg bjudes:

2♣ högfärgerna och bättre klöver än ruter.

2♦ högfärgerna och bättre ruter än klöver.

Lågfärgen behöver inte vara på fyra kort, men buden indikerar singelton objuden lågfärg.

Omvänd Ripstra innebär att inklivet i stället visar kortaste lågfärg. Svararen kan då passa med långfärg eller höja kortfärgen som kravbud

SMP mot 1NT

(Göran Gjerling, Lund) Kombination av en och flertydiga bud för att kunna visa både en- och tvåfärgade händer på låg nivå:

D enfärgad ruter eller klöver + hjärter.

2♣ enfärgad hjärter eller ruter + hjärter.

2♦ enfärgad spader eller hjärter + spader.

2♥ enfärgad klöver eller spader + klöver.

2♠ -- tvåfärgad med spader + ruter.

2NT utgångskrav med en högfärg och en lågfärg.

3♣ lågfärgerna.

Efter svag sang är dubbelt i stället straffdubbling och 3♣ visar klöver och hjärter.

Efter samtliga inkliv är 2NT krav.

Tornalle sangförsvar

(Torbjörn Gustavsson, Norrköping) Liknande SMP, enligt följande:

D enfärgad klöver eller ruter + hjärter.

2♣ enfärgad ruter eller hjärter + spader.

2♦ enfärgad hjärter eller spader + klöver.

2♥ enfärgad spader eller klöver + ruter.

2♠ tvåfärgad med spader och ruter.

2NT tvåfärgad med klöver och hjärter.

Mot svag sang är dubbelt straffdubbling och 2 Sang klöver eller ruter + hjärter, medan 3 klöver far visa klöver + hjärter.

Roth-Stone Astro

(Alvin Roth/Tobias Stone, USA) En dubbling av 1NT visar högfärgerna och lågfärgsbud specifika färger enligt följande:

2♣/♦ bjuden lågfärg plus spader.

3♣/♦ bjuden lågfärg plus hjärter.

När sangöppningen är svag visar dubblingen inte högfärger utan minst 15 poäng.

Exclusion

Alla färgbud visar kort färg och anpassning i objudna färger. Kan också användas som försvar mot stark klöver etc.

Super Convention

(Andrew Bernstein, USA) Dubbeltydig "Exclusion". Buden 2 i färg visar antingen kort färg (högst singel) eller äkta färg på minst sex kort.

Svararen förutsätter med högst tre kort i färgen att inklivet är äkta. Med mer än tre kort väljer han mellan övriga färger.

Man kan leva så farligt man vill!

Dubbling av 1NT

(Modern Standard) Dubbling av stark sang visar i andra hand minst samma poängstyrka som sangbudet. 1 fjärde hand kan man dubbla på ner till 12 hp.

När sangen år svag bör dubblingen i andra hand visa minst 15 hp eller en något svagare hand med bra utspelsfärg. I fjärde hand visar dubblingen minst 11 hp.

Straffdubbling på 1NT

Innebär att dubblarens partner står med på dubblingen med i stort sett alla jämna händer. I sista hand används då oftast andra bud som balanseringsbud, medan dubblingen är stark.

Nilslands svar på dubbling

(Sven Welith, Mats Nilsland, Malmö) Efter dubbling av naturlig sangöppning och pass från mellanhanden, visar bud i annan färg än klöver en färg på minst fem kort.

Budet 2♣ är konventionellt utan någon femkortsfärg och kan också bjudas med 5-4 i högfärgerna.

Eftersom dubblarens partner passar med bra kort är alla bud svaga och 2♣ är inte heller krav. Dubblaren passar om klöver är längsta färgen.

Kravpass efter dubbling

Innebär att pass är kravpass i en situation som följande:

(1NT)

(2♦)

pass

Sangbandens partner kliver ur och dubblarens partner passar. Detta kan spelas som kravpass, sa att dubblaren måste dubbla eller bjuda.

Kravpass kan också förekomma för öppningssidan, exempelvis efter en dubbling och en redubbling från svarshanden.

Spärrförsvar

MS mot spärr

(Modern Standard) Om man inte deklarerar annorlunda förutsätts man spela följande metoder mot spärröppningar i färg: mot svaga tvåöppningar: UD. mot svaga treöppningar: UD. mot fyröppningar: optionell dubbling. Detta gäller såväl i andra som i fjärde hand samt efter svarshandens spärrförstärkning. Exempel:
(1♥)	Pass	(3♥)	D
UD om 3♥ är spärr
(2♥)	Pass	(4♥)	D
optionellt efter svagt 2♥.

Optionella dubblingar

Dubblingen är något mer straffbetonad än en upplysningsdubbling. Ofta dubblar man inte med singel eller renons i motståndarnas färg.

Efter en OD på treläget tar partnern dock bort dubblingen lika ofta som han står med. När dubblingen sker på fyrläget är det vanligt att partnern passar med jämna händer, bjuder med ojämna händer och tro på egen utgång.

UD mot spärr

Upplysningsdubblingar mot spärrbud används generellt. Efter höga spärröppningar (fyrläget och högre) kan partnern dock straffpassa utan längd i motståndarfärgen om han inte tror på egen utgång.

Straffdubbling mot spärr

Används oftast bara i kombination med att något annat bud ersätter upplysningsdubblingen. Se Fishbein, Harvey, Lägsta lågfärg m fl.

När dubblingen är straffdubbling tar partnern mycket sällan bort den.

Dubbelt jämn hand mot spärr

Dubbelt visar typ stark sangband. Vanligt mot svaga tvåöppningar och artificiella spärrbud (typ Verdi, Multi).

Omvänt mot svaga tvåöppningar

Innebär att 2NT är UD och dubblingen visar jämn hand (eller är straffdubbling).

Konventionen kan spelas så att den bara används i andra hand.

2NT & 3♣ mot svaga tvåöppningar

Både 2NT och 3♣ används som UD mot svaga tvåöppningar. Det ena budet är en stark UD, det andra en svagare. Normalt sett kombineras detta med dubbelt som straffdubbling (eller stark jämn hand).

Reese mot spärr

(Terence Reese, England) Mot svaga tvåöppningar är dubbelt UD och 2NT naturligt.

Mot svaga 3♣ är 3♦ UD, mot 3♥/♠ är 3NT UD och dubbelt straffdubbling.

1 fjärde hand är dubbelt alltid UD.

Efter öppning 4♣/♦ är dubblingen valfri (optionell) och 4NT naturligt.

Efter 4♥ är dubbelt straffdubbling, 4♠ naturligt (men kan vara ganska kort färg). 4NT visar lågfärgerna.

Efter 4♠ är dubbelt straffdubbling och 4NT UD.

Längsta lågfärg

Mot 3♥/♠ visar 4♣/♦ denna lågfärg plus den objudna högfärgen.

Dubbelt är optionellt.

Försvar mot artificiella bud

Försvar mot Multi 2♦

Ett vanligt försvar är att direkta dubblingar visar stark och ofta jämn hand.

Med kort högfärg väntar man och dubblar nästa gång. Direkta inkliv i färg är naturliga, med fyrkorts högfärg och längre lågfärg kan man enligt Björn Åström passa först och bjuda sin lågfärg på andra varvet, vilket då även visar den objudna högfärgen.

Dubblingar i fjärde hand efter svar i högfärg är UD.

Nilsland mot Multi

Dubbelt i andra band visar stark sanghand eller båda högfärgerna och minst öppningsstyrka. I övrigt normalt.

Carrot mot Multi

(Carrot Club) Komplicerat försvar som bara i enkla drag beskrivs här.

Direkt dubbling visar minst 2-2 i högfärgerna och minst 15 hp. Efterhand passar när han har minst 6 hp om tredje hand passar. Om tredje hand bjuder en högfärg visar pass och dubbelt minst 6 hp utan respektive med fyra kort i färgen. Dubblingen av 2♦ innebär att fienden ej får släppas i 2♥/♠. Med mindre än 6 hp måste efterhand bjuda 2NT eller 3lä på tredje hands 2♥/♠.

Inkliv med 2♥/♠ eller 3♣/♦ på 2♦ är begränsade till högst ca 17 hp. Inklivet 2NT visar lång lågfärg med håll i högfärgerna.

Pass visar en hand som är för svag eller har olämplig fördelning för en direkt aktion. Exempelvis singelton i högfärg (planerar UD), båda lågfärgerna (planerar 2NT eller 4NT), tvåfärgshand med högfärg plus lågfärg (planerar överbud eller 3♥/♠), eller stark 4-6 i högfärg-lågfärg (planerar icke balanserade lågfärgsbud eller 3NT om öppnaren har färgen).

Denna metod var alltför krånglig, och byttes snart ut mot en enklare, som baseras på att man dubblar 2♦ med balanserade 14+ händer eller överstarka obalanserade händer. Direkta inkliv eller försenade UD visar normala öppningshänder.

Försvar mot Verdi

Mot treöppningar som visar färgen över den bjudna använder många en dubbling som svag UD, bud i motståndarfärgen som stark UD.

Ett bättre försvar är att dubbelt visar en stark, ofta jämn UD-typ, och överbudet en stark ojämn UD. Med svagare UD väntar man och balanseringsdubblar/bjuder på nästa varv.

Försvar mot stark klöver

Mot stark klöver förekommer många försvar och bara en del kan komma med här. En av anledningarna är givetvis att vi inte känner till alla.

Utan någon speciell överenskommelse bör dubbelt vara UD med högfärgsintresse. 1NT såväl som 2NT lågfärgsintresse

Dubbelt kan också användas för att visa klöver, ofta i avsikt att eventuellt återkomma med någon annan färg.

Multi mot stark klöver

Förekommer i flera varianter. Enligt Carrot Club, visar dubbelt klöverfärg och inkliv på entricksnivån äkta färg. 1NT visar mint 5-4 i lågfärgerna.

Buden på tvåläget är Multi enligt följande:

2♣ = naturligt eller ruter + hjärter.

2♦ = naturligt eller hjärter + spader.

2♥ naturligt eller spader + klöver.

2♠ = naturligt eller klöver + ruter.

2NT 5-5 i hårda eller mjuka färger.

högre inkliv är naturliga spärrbud.

Multibuden är destruktiva till sin natur. Med mer än 14 hp agerar man först på andra varvet.

Multibuden används också på vissa konventionella svar (som ej visar någon färg) samt efter stark konventionell 2♣-öppning

Multiplex

Mot stark klöver visar Dubbelt hårda eller mjuka färger. 1♦ svarta eller röda, 1NT låga eller höga.

Nonsensbud

Vissa försvar innehåller s k nonsensbud, som innebär att exempelvis 1♠ inte visar någonting utan bara bjuds för att störa motståndarnas budgivning.

Exclusion

Inkliv visar intresse för de övriga färgerna. Kan användas på en- eller tvåläget.

Dubbeltydig exclusion

Inkliv i färg visar antingen högst två kort i färgen eller minst fem. Partnern far klara ut vilket.

Truscott mot stark klöver

Dubbelt visar klöver och hjärter, 1NT ruter och spader. Inkliv på enläget visar den bjudna färgen och färgen närmast över. 2♣ visar klöver och ruter.

Samtliga bud är destruktiva till sin natur, liksom hoppande inkliv på enfärgade händer.

Detta försvar rekommenderas främst mot konventionella öppningsbud som visar minst 11 hp.

Mot konventionell ruteröppning (typ BOKK) används normalt sett D som allmän styrka medan inkliv i färg är naturliga.

Det går även utmärkt att spela Mini-Minor mot dessa bud.

Mot svag ruter

När öppningsbudet 1♦ visar en hand med exempelvis 0-7 hp finns olika försvar att tillgå.

Naturligt försvar är att låta D visa öppningshand i någon av lågfärgerna, medan högfärgsbud visar öppningshand. 1NT och bud på tvåläget bör ha samma betydelse som ett öppningsbud i ditt normala system.

Med dessa grunder kan man utveckla vidare budgivning.

Idén med att "öppna" budgivningen efter fiendens öppning återkommer flitigt. Den berättigas av motståndarnas svaga öppning. Mot svaga öppningsbud skall man ha ett försvar som är konstruktivt. Lika självklart som att ha destruktiva vapen mot starka bud.

Carrots försvar mot 1♦ innebär att pass visar mindre än öppning eller stark klöver. Om tredje hand passar skall efterhand slå av med 1♥ med 0-8 hp, övriga bud: 1♠ naturligt, 1NT femkorts hjärter, övriga naturliga med 8-l4 hp.

Dubbling i fjärde hand visar minst 9 hp och ofta jämn hand. Partnern bjuder 1♥ med 0-8, enkla bud med 9-12 och högre bud med 17 eller mer.

Efter (1♦) - pass - (pass) 1♥ bjuder partnern 1♠ som starkt eller svagt medan övriga bud visar den starka typen.

Övriga bud på 1♦: enligt Carrot Club, d v s dubbelt visar ruteröppning eller möjligen stark sang med minst tre ruter.

Mot färgvisande bud

Mot konventionella öppningsbud som visar en viss färg, men ej den som bjudes (exempelvis 1♣ i Säfflespader) kan man låta en dubbling visa den bjudna färgen och bjuda den visade färgen som UD.

Mot starkt pass

Mot starka pass (exempelvis Minisplit där pass visar minst 13 hp) kan man bjuda som mot stark klöver.

Eftersom pass är krav kan man även utnyttja pass i andra hand i konstruktivt syfte. Carrot föreslår att pass visar minst 15 hp eller en svag hand. Senare frivillig aktion visar den starka typen. Inkliv på enläget är naturliga med upp till 14 poäng, tvålägesinkliven Multi (se Multi mot stark klöver).

Vill man inte ha pass dubbeltydigt kan 1♣ användas som någon typ av UD.

Merrimack

Mot stark klöver visar:
D	hårda eller mjuka färger
1♦	hjärter eller spader + klöver
1♥	spader eller ruter + hjärter
1♠	nonsensbud
1NT	klöver eller hjärter + spader
2♣	ruter eller spader + hjärter
2♦	fyra ruter plus någon femkorts högfärg
2♥/♠	naturligt
2NT	lågfärgerna
3♣/♦	naturligt
Merrimack kan också användas mot stark passöppning, då 1♣ ersätter dubbelt på 1♣.

Trapps försvar

(Leif Trapp, Östersund) Mot starka klöver- och passöppningar:

1♣ (eller D på 1♣) visar hjärter.

1♦ visar spader.

1♥/♠ nonsensbud eller canapé till lågfärg med öppningsstyrka.

Högre bud kan användas enligt Multiprincipen eller som normala spärrinkliv.

Försvar mot artificiella öppningsbud

Här redovisas försvarsmetoder mot diverse konventionella öppningsbud.

En vanlig variant är att 1♣ visar antingen en stark typ eller en svag typ (ofta en svag sanghand). Samma försvarsprinciper bör kunna gälla när öppningsbudet 1♣ är svagt (ca 8-12) och inte visar klöver.

Ett Naturligt försvar är att låta D visa klöveröppning och annars öppna som vanligt, d v s bjuda som om man inte hört budet 1♣.

Ett alternativ är att buden på enläget avges enligt ovan, buden på tvåläget är hoppinkliv eller Multi medan D visar klöveröppning eller en stark tvåöppning, vilken som helst.

MINI-MINOR (Carrot Club) innebär att D är UD med högfärgsintresse, 1NT naturligt, överbud visar den bjudna färgen och 2NT en tvåfärgshand utan klöver. Efter UD kan efterhand kräva med "öppningsfärgen" såvida inte tredje hand bjuder sa att andra kravbud erhålles.

Övriga bud behandlas som vanliga inkliv.

Version & datum:	1 - 2003-10-27
Beskrivet av:	Sven-Olov Flodqvist